Användning av grundvatten och skydd av grundvattenområden

Grundvattnet är en värdefull naturresurs. Största delen av finländarna får sitt hushållsvatten från grundvatten. Skyddsplaner utarbetas för att trygga grundvattenområdena. Skyddet av grundvattnet styrs av lagstiftning.

I Finland används grundvatten i stor utsträckning som hushållsvatten och som råvattenkälla för vattentjänstverken. Grundvatten rekommenderas eftersom det i allmänhet är av bättre kvalitet än ytvatten och kräver mindre behandling. Cirka 65 procent av det hushållsvatten som vattentjänstverken distribuerar är grundvatten. I andelen ingår också konstgjort grundvatten, som tillverkas genom att avleda insjö- eller älvvatten till markgrunden i grundvattenområden.

Mark- och berggrunden påverkar grundvattnets kvalitet

I Finland är grundvattnet i allmänhet av jämn kvalitet. Vattenkvaliteten kan dock variera under året. Kvalitetsvariationerna är till stor del bundna till grundvattenförekomstens egenskaper och variationerna i grundvattennivån under olika årstider. Halterna av ämnen i grundvattnet ökar i allmänhet på sommaren och i början av hösten, när grundvattennivån är låg. Variationerna i kvaliteten påverkas av bland annat nederbörden, snösmältningen och avdunstningen samt växternas näringsintag. Markens temperatur har också betydelse, eftersom den påverkar de kemiska reaktionerna och den biologiska aktiviteten i marken.

Grundvattnets kvalitet bestäms i första hand av mark- och berggrunden samt av klimatet. Finlands berggrund består till största delen av sura bergarter, vilket innebär att grundvattnet i allmänhet är lite surt. Marktäcket ovanför berggrunden är i genomsnitt ganska tunt, så regnvatten eller smältvatten som sipprar ner till grundvatten är inte i kontakt med mineralerna i marken särskilt länge. Grundvattnet i marken innehåller i allmänhet endast lite salter. I grundvattnet i berggrunden finns det mer salter, eftersom berggrundvatten rinner långsamt och är länge i kontakt med bergarterna i berggrunden. I vissa områden kan skadliga mängder arsenik, fluor eller radioaktiva ämnen lösas upp i grundvattnet.

I kustområdenas små ler-, silt- eller torvtäckta grundvattenförekomster finns det fler upplösta grundämnen i grundvattnet än i grundvattnet i inlandet.

Kustområdena kännetecknas också av sura sulfatjordar. Järn och andra mineraler i de sura sulfatjordarna kan lösas upp i grundvattnet om grundvattenståndet eller strömningsförhållandena förändras. När grundvattennivån sjunker, till exempel på grund av dränering, oxideras sulfatjordarnas svavelhaltiga sediment. Det leder till att svavelsyra bildas. I sura förhållanden löses järn och andra metaller upp i vattnet, vilket syns som förhöjda metallhalter i grundvattnet.

Grundvattnet är utsatt för många slags risker

Grundvattnet är bättre skyddat mot förorening än ytvatten. Det är dock inte helt skyddat, eftersom marken i synnerhet i grundvattenområden släpper igenom vatten och grundvattennivå kan ligga på endast 2–4 meters djup. Skadliga ämnen som hamnat i marken kan alltså hamna i grundvattnet och förorena det. Grundvatten strömmar också i mark- och berggrunden och har kontakt med ytvattnet, vilket ökar risken för föroreningar.

Föroreningar kan orsakas av många typer av verksamhet, till exempel industri, behandling av avfall och avloppsvatten, väghållning, servicestationer och oljecisterner samt marktäkt. Många grundvattenområden har mycket bebyggelse, vilket ökar markanvändningstrycket. Grundvattnets kvalitet kan också försämras av de perioder av torka och störtregn som klimatförändringen medför.

Skyddet av grundvattnet är viktigt

Man blir allt mer medveten om vikten av att skydda grundvattnet. Detta har påverkats av den ökade användningen av grundvatten samt av att man allt bättre känner till riskerna som hotar grundvattnet. Skyddet av grundvattenområden tryggar en god tillgång till råvatten för vattentjänstverken. Fastighetsägaren är skyldig att skydda grundvattnet på sin egen tomt. Det garanterar kvaliteten på det egna brunnsvattnet och grannarnas brunnsvatten.

Det är svårt att rena förorenat grundvatten. Därför är det viktigt att ta väl hand om grundvattnet.

Lagstiftningen styr skyddet av grundvattnet

Skyddet av grundvatten styrs av miljöskyddslagen (527/2014), statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) och vattenlagen (587/2011). I 17 § i miljöskyddslagen finns ett förbud mot förorening av grundvatten och i förordningen ett förbud mot utsläpp. Vattenlagen innehåller bestämmelser om bland annat skyddsområden för vattentäkter och tillståndsplikt för projekt som eventuellt påverkar grundvattnet. Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) innehåller dessutom bestämmelser om avgränsning och klassificering av grundvattenområden samt om skyddsplaner.

Den nationella lagstiftningen genomför EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60 EG). Dess allmänna mål är att främja en hållbar användning av vattenresurserna. Målet är att förhindra att grundvattnet förorenas samt att minska den förorening som redan skett och på så sätt trygga att grundvattnet räcker till och har en god kemisk status.

Skyddsplan görs upp för viktiga grundvattenområden

Skyddsplanen för ett grundvattenområde är en central metod för att skydda grundvattnet. I skyddsplanen identifieras riskfaktorerna i området och tas fram rekommendationer om åtgärder för att minska riskerna. I skyddsplanen presenteras också detaljerade uppgifter om mark- och grundvattenförhållandena i grundvattenområdet. Skyddsplanen görs i första hand upp för grundvattenområden som används för vattenförsörjning samt för grundvattenområden där det finns mycket verksamhet som äventyrar grundvattnets kvalitet eller mängd.

Skyddsplanen har inga självständiga rättsverkningar. Planen kan dock beaktas bland annat vid planeringen av markanvändningen och behandlingen av verksamhetsutövarnas tillståndsansökningar och anmälningar. Syftet med skyddsplanen är att förebygga en försämring av grundvattnets kvalitet och trygga tillgången till grundvatten utan att markanvändningen i området begränsas i onödan.

Skyddsplanerna har allt oftare ersatt de tidigare skyddsområdena för vattentäkter.

Skyddsplanen genomför ramdirektivet för vatten

För att göra upp en skyddsplan behövs omfattande information om mark- och grundvattenförhållandena i grundvattenområdet. Dessutom ska de riskfaktorer i grundvattenområdet som kan påverka grundvattnets kvalitet och mängd utredas.

Skyddsplanen genomför en tilläggsgranskning av grundvattenförekomstens särdrag enligt bilaga II till ramdirektivet för vatten. En ytterligare granskning görs i regel för de grundvattenförekomster där direktivets miljömål eventuellt inte uppnås. I granskningen görs en detaljerad bedömning av riskerna för grundvattnet samt kartläggs åtgärder för att uppnå miljömålen.

Kommunen ansvarar för uppgörandet av skyddsplanen

Kommunen ansvarar i regel för uppgörandet av skyddsplanerna för grundvattenområden och tillsynen över grundvattenskyddet i kommunen. Även närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) eller till exempel vattentjänstverket, en miljöorganisation eller en enskild medborgare kan ta initiativ till att göra upp en skyddsplan. För arbetet med att göra upp planen är det bra att utse en styrgrupp med representanter från bland annat kommunens olika verksamhetsområden, räddningsverket, vattentjänstverket och NTM-centralen. Tills vidare har en plan gjorts upp för cirka 2 000 grundvattenområden.

Ansvariga instanser för skyddet av grundvattnet

Utöver kommunen deltar också många andra aktörer i skyddet av grundvattnet.

Regionförvaltningsverket  avgör tillståndsärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. Regionförvaltningsverket kan på ansökan avgränsa ett skyddsområde för en vattentäkt.

NTM-centralen styr skyddet av grundvattnet samt ansvarar för tillsynen över grundvattentäkterna och klassificeringen av grundvattnet.

Verksamhetsutövarna säkerställer att deras verksamhet inte äventyrar grundvattnet samt ansöker vid behov om tillstånd för verksamheten hos regionförvaltningsverket eller kommunen. I lagstiftningen finns bestämmelser om vilka verksamheter som behöver tillstånd samt vilka ärenden som behandlas av regionförvaltningsverket och vilka av den kommunala miljövårdsmyndigheten.

Vattentjänstverken har i uppgift att så störningsfritt som möjligt leverera hushållsvatten som uppfyller kvalitetskraven och -rekommendationerna till konsumenterna. Vattentjänstverken deltar i arbetet med att göra upp skyddsplaner för grundvattenområden. De kan också ansöka om ett skyddsområde enligt vattenlagen för sin vattentäkt hos regionförvaltningsverket.

Mer information om ämnet:

Artiklar på Vatten.fi: Grundvattnets status och risker
Klimatförändringens inverkan på grundvattentillgångarna
Brunnsvattnets kvalitet
Sulfatjordarna vid kusten leder till känsligt grundvatten