Sökresultat
Nyheter
Vattenöversikt för juni: vattenstånden i åarna och insjöarna har sjunkit till typiska nivåer för tidpunkten (landskapen i Österbotten)
4.7.2022
Under juni månad har vattenstånden i de österbottniska landskapens åar och insjöar sjunkit från god försommarnivå till typiska nivåer för tidpunkten. Som en följd av
Vattenöversikt för januari 2023: Vinteröversvämning (landskapen i Österbotten)
6.2.2023
Det milda vädret och regnet i mitten av januari ledde till att vattenföringen i åarna och vattenståndet i sjöarna nådde vinterflödesnivåer. Snabbast steg vattenföringen i
Snön började smälta och vattenföringen i åarna ökade i mitten av mars (landskapen i Österbotten)
4.4.2022
Under första hälften av mars var vattenföringen i de österbottniska åarna typiska för tidpunkten. Det varma vädret i mitten av mars ökade vattenföringen i åarna
Avaa 10 äldre sökresultat Sulje vanhemmat hakutulokset
Vattenöversikt för maj: Vattenytorna i sjöarna nådde goda försommarnivåer (landskapen i Österbotten)
6.6.2022
I början av maj var vattenföringarna i de österbottniska åarna typiskt ganska stora för tidpunkten. Vattenföringen i Perho å var särskilt stor, på nivån 100
Vattenöversikt för december 2022: Kölden gjorde att vattenföringen sjönk och vattenkvaliteten blev bättre (landskapen i Österbotten)
4.1.2023
I december låg temperaturen mestadels på kölden. Hårdare köldknäppar inträffade kring självständighetsdagen och i mitten av månaden. Det vintriga vädret hade också inverkan på vattensituationen.
Vattenöversikt för november 2021: Risken för kravisöversvämningar ökade, försurningsproblemen i de små åarna fortgick (Landskapen i Österbotten)
3.12.2021
Efter en regnig oktober var vattenföringen i åarna i början av november högre än genomsnittet. Så småningom började temperaturerna sjunka och i slutet av november
Vattenöversikt för oktober: Nederbördsmängden och vattenföringen nära normala (Landskapen i Österbotten)
4.11.2022
Under oktober närmade sig vattenföringen normala nivåer för tidpunkten. Den rikliga nederbörden under början av månaden syntes i vattenkvaliteten och grundvattenmagasinen. Efter första halvan av
Vattenöversikt för december: Vintern kom tidigt (Landskapen i Österbotten)
10.1.2022
Vintern kom redan i december och med den hård köld och rikliga snöfall. Som en följd av vintervädret förekom det en del problem med kravis
Vattenöversikt för februari 2023: Mindre snö, is och syreproblem än vanligt (Landskapen i Österbotten)
2.3.2023
I slutet av februari var det mindre snö i de österbottniska landskapen än genomsnittligt vid den här tidpunkten. Snöns vattenvärde var ca 40–80 mm i
Nederbörden i slutet av augusti sögs upp i marken och syntes endast litet i vattendragen
8.9.2021
Efter att det varit torrt både i juni och juli var vattenföringen i åarna i början av augusti låg och vattenståndet i sjöarna lågt. Som
Mer snö än genomsnittligt i februari (Landskapen i Österbotten)
3.3.2022
I februari fanns det mer snö än genomsnittligt på hela NTM-centralen i Södra Österbottens område. Också snöns vattenvärde eller snölasten var större än genomsnittet. Vattenföringen,
Den snörika vintern avklarades med ett genomsnittligt vårflöde (Landskapen i Österbotten)
4.5.2022
I början av april var snömängden längs de österbottniska åarna avsevärt större än genomsnittligt och snöns vattenvärde var också högt. Tack vare det soliga uppehållsvädret
Den riksomfattande informationstjänsten för åtgärdsprogrammen för vattenvården eTPO har öppnats
21.6.2022
NTM-centralerna har publicerat en riksomfattande informationstjänst, i vilken alla åtgärdsprogram för vattenvården i Finland finns elektroniskt (förutom Åland). På webbplatsen kan du enkelt bläddra i
Vatteninformation: Korta artiklar
Grundvatten och konstgjort grundvatten
Kartan visar att det finns mycket vatten i Finland. Största delen av sötvattnet syns ändå inte på kartan, eftersom det är dolt under marken.
Snö och tjäle påverkar grundvattentillgångarna
Regnvatten som absorberas i marken kompletterar grundvattenreserverna. Men hur går det med grundvattnet på vintern, när nederbörden faller som snö och marken är frusen?
Sulfatjordarna vid kusten leder till känsligt grundvatten
På många ställen längs den finska kusten finns så kallade sura sulfatjordar. Grundvattnet kan vara gott och friskt även i dessa områden. Om grundvattennivån sjunker
Räcker grundvattnet till?
Grundvattnet hotar inte att ta slut, eftersom det hela tiden uppstår mer och mer grundvatten. En större risk är att grundvattnet förorenas.
Var kommer kranvattnet ifrån?
Finländarna använder vanligen drygt hundra liter vatten per dag, vissa till och med tvåhundra. De flesta får sitt hushållsvatten från vattenledningsnätet.
Avaa 21 äldre sökresultat Sulje vanhemmat hakutulokset
Sinar brunnen? Lämna en observationsrapport!
I tjänsten vatten.fi kan du lämna en rapport med observationer om sinande brunnar. En sinande brunn är ett tecken på att grundvattennivån sjunkit.
Grundvattnet behöver skydd
Det är viktigt att skydda grundvattnet, eftersom det är mycket svårt att rena förorenat grundvatten. Var och en kan för egen del bidra till att
Hur påverkar klimatförändringen vattenresurserna under olika årstider?
Klimatförändringen förutspås öka nederbördsmängden i synnerhet på vintern. Eftersom vintrarna också blir mildare faller en större del av nederbörden som regn.
Klimatförändringen påverkar grundvattnets kvalitet
Till följd av klimatförändringen kan grundvattennivåerna variera mer än tidigare. På vintern stiger vattenståndet troligtvis något högre än i nuläget.
Brunnen behöver underhåll
Brunnarna ger i allmänhet högklassigt grundvatten. Man måste i alla fall sköta om och underhålla brunnen, så att vattnet hålls gott och hälsosamt.
Hur mycket vatten finns det i sjöarna?
Finland ser ut att var ett ganska vattnigt land. Sjöar täcker cirka en tiondel av vårt lands areal. Hur mycket vatten finns det egentligen i
Vattenläget på min ort
Vattensituationen som helhet på din ort får du enkelt reda på genom att använda verktyget Vattensituationen på min ort.
Ska vi bygga brunn?
Varje år byggs tusentals brunnar i Finland. Vad ska man beakta när man börjar planera en ny brunn?
Vattnets kretslopp
Vattnets kretslopp är evigt. Vattnet rör sig från en plats till en annan och ändrar form på vägen.
Virtuellt vatten och vattenfotavtryck
Med virtuellt vatten avses allt vatten som förbrukas under produktens hela livscykel: från primärproduktionen till dess produkten behandlas som avfall.
Systematisk vattenvård
Vattenvård är ett långsiktigt arbete. Målet är att alla yt- och grundvatten i Finland ska ha åtminstone god status. Vattnens status får inte heller bli
Så här minskas skogsdikningens inverkan på vattendragen
Skogsodlingen i Finland främjades under den senare hälften av 1900-talet genom kraftig dikning av torvmarker. Dikningarna belastar fortfarande vattendragen, men det finns metoder för att
Vem får gräva dike och var?
Är det tillåtet att gräva ett dräneringsdike på den egna tomten? Ska man anmäla torrläggning av åker- eller skogsmark till myndigheterna eller ansöka om tillstånd?
Vatten från brunn eller vattenledningsnät?
På landsbygden har vattnet traditionellt tagits från en gårdsbrunn. Vatten- och avloppsnäten utvidgas nu också till glesbygden. Måste man ansluta sig till dem och lönar
Avloppsvatten i glesbygden
Ungefär var tionde finländare bor i områden utanför avloppsnätet. Numera måste avloppsvattnet behandlas även i glesbygden.
Hur tillverkas vattenledningsvattnet?
Vattenverket i en storstad för tankarna till ett övergivet hälsospa. Pumparna brusar, vattnet porlar från en bassäng till en annan och luften doftar fuktigt.
NTM-centralerna
ELY-keskusten ympäristöasioiden asiakaspalvelukeskus vastaa ympäristöä koskeviin kysymyksiin. Asiakasneuvojat opastavat esimerkiksi siinä, miten vesistön kunnostushanke pannaan vireille.
Källorna behöver restaureras
Om du planerar att restaurera en källa på din egen mark ska du kontakta Finlands skogscentral eller närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) regionen.
Livgivande regn
Regn som faller i torr terräng är som en vitamininjektion. Vegetationen återhämtar sig och hela världen verkar bli klarare.
Kranvattnets historia
Vattenledningsvattnets historia sträcker sig 140 år tillbaka i tiden. Under decenniernas lopp har vattenledningsvattnets kvalitet förbättrats.
När torkan slår till
Torka är ett relativt fenomen. Om det regnar mycket mindre än vanligt kommer systemen att sättas på prov.
Vatteninformation: Fördjupade innehåll
Grundvattenområden
Rikliga grundvattenförekomster har avgränsats till grundvattenområden. Grundvattenområdena indelas i tre klasser enligt deras användning och betydelse.
Grundvattenbildning och grundvattenförekomster
Det finns grundvatten nästan överallt, men mängden varierar beroende på både område och årstid. De rikligaste grundvattentillgångarna finns i åsar och israndsbildningar.
Användning av grundvatten och skydd av grundvattenområden
Största delen av finländarna får sitt hushållsvatten från grundvatten. Skyddsplaner utarbetas för att trygga grundvattenområdena.
Klimatförändringens inverkan på grundvattentillgångarna
Klimatförändringen försämrar grundvattenläget under sensommaren. Långa perioder av torka ska beaktas i vattenförsörjningen.
Grundvattnets status och risker
Grundvattnets status är allmänt god i Finland. En del av grundvattenområdena klassificeras som riskområden, där grundvattnets status kan försämras utan skyddsåtgärder.
Avaa 16 äldre sökresultat Sulje vanhemmat hakutulokset
Byggandet av brunnen
Byggandet av en brunn börjar med att slå fast vilken brunnstyp som lämpar sig bäst utifrån jordmånen på byggplatsen: en traditionell ringbrunn eller en borrad
Uppföljning av grundvattnets status
Grundvattnets status följs upp med hjälp av ett riksomfattande nätverk för uppföljning. Dessutom följs förändringar i grundvattnet som orsakats av människan upp.
Underhåll av brunnen
Det är viktigt att hålla ett öga på brunnens skick, brunnsvattnets kvalitet och vattenmängden året om. Många problem med vattenkvaliteten kan undvikas genom att underhålla
Torrläggning och sura sulfatjordar
Torrläggning av sura sulfatjordar i kustområdena kräver särskilt övervägande och noggrannhet. Om grundvattennivån sjunker kan försurande ämnen och metaller frigöras i vattnet.
Hushållsvattnets kvalitet
Vattenledningsvattnets kvalitet kontrolleras noggrant. Det vatten som distribueras ska vara rent och hälsosamt samt uppfylla vissa kvalitetskrav.
Fluor och arsenik i hushållsvattnet
Maximivärden har fastställts för halterna av fluor och arsenik i hushållsvattnet. I Finland kan grundvattnet lokalt innehålla fluorid- eller arsenikhalter som överskrider maximivärdena. Sådant grundvatten
Effekter av torka
Klimatförändringen medför sannolikt allt fler problem med torka också i en stor del av Finland. Effekterna av torka drabbar både naturen och samhället. Bland näringarna
Restaurering av småvatten
småvattnen har en avsevärd ekologisk, ekonomisk och social betydelse och ett stort landskapsvärde. Småvattnen är en del av vattnets kretslopp. De binder samman olika habitat
Hälsorisker med dricksvatten
Den vanligaste orsaken till de hälsorisker som hushållsvattnet medför är att råvattnet är mikrobiologiskt förorenat, det vill säga att det innehåller mikrober som är skadliga
Bestämmelser om avloppsvatten i glesbygdsområden – vem berörs av dem?
Det lönar sig att behandla fastighetens avloppsvatten på ett ändamålsenligt sätt så att den egna livsmiljön bevaras ren, hälsosam och trivsam.
Radon i hushållsvattnet
Radon är det viktigaste av de radioaktiva ämnena i grundvattnet. Radon förekommer särskilt i borrbrunnsvatten, men ibland också i schaktbrunnar. I lagstiftningen finns gränsvärden för
Torrläggning av skogsbruksmark
Torrläggningen av skogsmark ses i allt högre grad som en del av vattenförvaltningen i ett avrinningsområde. Iståndsättningsdikningen belastar vattendragen och därför är vattenskyddet en väsentlig
Torrläggning av odlingsmark
Syftet med torrläggning av odlingsmark är att leda bort för mycket vatten från odlingsområdet. Lämplig torrläggning tryggar en god markstruktur och bördighet.
Ansvarsfull vattenanvändning
För framställning och distribution av kranvatten behövs kemikalier och energi. Ställvis kan det också råda brist på bra råvatten.
Brunnsvattnets kvalitet
Brunnsvattnet måste vara ofarligt för hälsan. Därför gäller samma kvalitetskrav och -rekommendationer för brunnsvatten som för hushållsvatten.
Så här gör du vid renovering av avloppet på en fastighet i glesbygden
Det lönar sig att planera och genomföra förnyandet eller byggandet av ett avloppsvattensystem omsorgsfullt. Då får du ett fungerande system och bästa valuta för pengarna.
Vanliga frågor och svar
Var får jag reda på om min fastighet ligger i ett grundvattenområde?
Du hittar information om grundvattenområdena i karttjänsten på webbplatsen vesi.fi. Välj ”grundvattenområden” i menyn till vänster om kartbilden och skriv sedan ortens namn i fältet ”Sök plats”.
Andra sidor
Vattenfotavtryckets färger
Vattenfotavtryckets färger Genom att klicka på siffran får du information om de olika färgerna.
Avaa 6 äldre sökresultat Sulje vanhemmat hakutulokset
För medierna
Information om vatten Webbplatsen vatten.fi, som samordnas av Finlands miljöcentral, erbjuder medborgare, experter och medier aktuell information och verktyg om vatten samt relaterade fenomen, nyheter
Vattenfotavtryck
Vattenfotavtrycket beskriver vattenanvändningen som helhet Vattenfotavtrycket åskådliggör hur vattenintensivt vårt liv är. Ju större vattenfotavtrycket är, desto mer vatten används. All vattenanvändning ingår i vattenfotavtrycket:
6. Positiv klimatpåverkan
Mer kol är bundet i marken än i vegetationen ovan jord. Framför allt torvmarker utgör ett enormt kollager. Markdränering har oftast påskyndat nedbrytningen av organiska
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde
En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen
Vattenordlista
Klassificering av grundvattenområden
Grundvattenområdena klassificeras enligt deras lämplighet för vattenförsörjning och deras skyddsbehov: I klass 1 ingår grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning, där mer än i genomsnitt
Tillrinningsområde där grundvatten bildas
Ett tillrinningsområde där grundvatten bildas är ett område där jordlagren leder vatten väl och där marken gör det möjligt för stora mängder vatten att infiltreras
Grundvattennivå
Grundvattennivån beskriver nivån på och variationer i grundvattnet. Grundvattennivån påverkas av grundvattenförekomstens storlek, nederbördsmängden, smältvattnet, avdunstningen och det vatten som vegetationen använder. Grundvattennivån sjunker vanligtvis
Konstgjort grundvatten
Konstgjort grundvatten är grundvatten som späds ut genom att absorbera sjö- eller älvvatten i marken. I Finland finns nästan 30 anläggningar som tillverkar konstgjort grundvatten.
Grundvattenformation
Med grundvattenformation avses en avgränsad förekomst av vatten i porös och genomsläpplig mark- eller berggrund, som medger en betydande ström av grundvatten eller uttag av
Avaa 19 äldre sökresultat Sulje vanhemmat hakutulokset
Skyddsplan för grundvattenområde
En skyddsplan för ett grundvattenområde är en utredning och anvisning om hur grundvattnet ska beaktas till exempel i samband med planeringen av markanvändningen i området.
Grundvattenförekomst
I vattenlagen avses med grundvattenförekomst grundvatten som lagrats som en enhetlig vattenmassa i en mättad zon. Förekomsten kan också vara belägen utanför grundvattenområdet.
Berggrundvatten
Med berggrundvatten avses grundvatten som filtreras direkt till sprickor i berggrunden från nederbörd eller ur jordmånen. Berggrundvattnet kan tas tillvara med borrbrunnar.
Grundvattenområde
I miljöskyddslagen definieras ett grundvattenområde som en jordformation eller berggrund som kan avgränsas på geologiska grunder och som möjliggör betydande strömning av grundvatten eller vattentäkt.
Grundvatten
Med grundvatten avses allt vatten under markytan som fyller de öppna utrymmena i mark- och berggrunden. Grundvatten uppkommer när regn- eller ytvatten absorberas genom jordlager
Källområde
Med ett källområde eller källkärr avses ett enhetligt område som influeras av grundvatten, där det kan finnas öppna källor, källbäckar och -rännilar samt sipperytor.
Vattenförekomst
En vattenförekomst är ett begrepp som används inom vattenvården och som avser en sjö eller ett annat separat vattendrag. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten är
Nättjänsten Vesihuoltotulkki
Nättjänsten Vesihuoltotulkki är en webbapplikation som kan användas till att utreda en fastighets läge i förhållande till grundvattenområden och vattendrag. Appen visar om övergångsbestämmelserna för
Blått vattenfotavtryck
(Uusi käännös) Ett blått vattenfotavtryck anger hur mycket vatten till exempel en person, staten eller tillverkningen av en viss produkt förbrukar av naturens vattenresurser, det
Sura sulfatjordar
Sura sulfatjordar är svavel- och järnhaltiga jordlager som förekommer vid låglänta kuster, särskilt vid Bottniska vikens kust. Sura sulfatjordar kan lösa upp järn och andra
Nivåregleringsbrunn
En nivåregleringsbrunn är en brunn i ett täckdikessystem, som används till att reglera flödet i täckdikena och på så sätt grundvattennivån.
Annat innehåll
Behandling av urin och lakvatten
I en separerande torr- eller vattentoalett separeras vätskorna från avföringsavfallet. Detta minskar bland annat luktolägenheter som orsakas av torrtoaletten. Vätskan separeras antingen direkt i toalettstolen
Sörj för reningen av avloppsvattnet från hemmet och sommarstugan
De hygieniska olägenheterna i boendemiljön och på stränderna, övergödningen av vattnen och risken för grundvattenföroreningar minskar. Bristfälligt behandlat avloppsvatten förorenar grundvattnet, vilket till exempel kan
Slutna tankar och torrtoaletter
Behandlingen av avloppsvatten är enklare och förmånligare om toalettavfallet behandlas separat från hushållets övriga avloppsvatten. Många kommuner kräver separat behandling i grundvattenområden. Avloppsvattnet kan delas