Nyheter

Vattenöversikt för mars-april 2024: översvämningar, sämre vattenkvalitet och högre grundvattenstånd (landskapen i Österbotten)

14.5.2024

I slutet av mars låg mera snö än genomsnittet för tidpunkten kvar i de österbottniska landskapen. Snöns vattenvärde i åarnas källflöden var cirka 100–130 mm.

Öppna

Vattendrag omgiven av frodig skog under sommaren. Illustration.

Vattenöversikt för juni 2024: Vattnet i insjöarna varmare än i genomsnitt i början av månaden (landskapen i Österbotten)

17.7.2024

I vattenöversikten för juni behandlas som vanligt bland annat vattenföringen i vattendragen, vattenståndet, försurningsläget och temperaturerna.  Utöver grundvattensituationen berättar översikten om blågrönalgläget i juni. NTM-centralen

Öppna

Vattenöversikt för maj 2024: regnfattigt, vattenytorna sjönk och försurningsläget var måttligt (landskapen i Österbotten)

14.6.2024

I slutet av april började vattenytorna återigen stiga när vädret blev varmare och resten av snön smälte bort.  I början av maj var vattenflödet i

Öppna

Vattenöversikt för november 2023: Från flödesnivåer till vinterköld (Landskapen i Österbotten)

11.12.2023

I början av november gjorde det varma vädret och regnet att vattenståndet steg i sjöar och åar. Efter mitten av månaden gjorde vintern entré i

Öppna

Vattenöversikt för juli-augusti 2024: insjövattnen var varmare än genomsnittet (landskapen i Österbotten)

13.9.2024

I vattenöversikten behandlas bland annat vattenflödet, vattenstånden och temperaturerna i vattendragen för varje månad. I översikten redogörs också utöver dessa uppgifter om effekterna av sommarens

Öppna

Vattenöversikt för december 2023: Fortsatt vinterköld och ytterligare kravisproblem (landskapen i Österbotten)

5.1.2024

I december hölls temperaturen för det mesta under nollstrecket, vilket betydde att nederbörden kom i form av snö. Som en följd av detta minskade det

Öppna

Vattenöversikt för juli 2023: I slutet av juli regnade det ovanligt mycket (landskapen i Österbotten)

4.8.2023

Efter att juni varit en torr månad höjdes vattenytorna i sjöarna av nederbörden i början av juli, och i många insjöar uppnåddes nästan normala sommarvattenstånd.

Öppna

Vattenöversikt för oktober 2023: Vattenståndet förblev högt fram till senare delen av månaden (landskapen i Österbotten)

6.11.2023

Vattenståndet i de österbottniska sjöarna och åarna förblev höga ända till senare delen av oktober. Fram till mitten av oktober var vädret ganska varmt och

Öppna

Snön började smälta och vattenföringen i åarna ökade i mitten av mars (landskapen i Österbotten)

4.4.2022

Under första hälften av mars var vattenföringen i de österbottniska åarna typiska för tidpunkten. Det varma vädret i mitten av mars ökade vattenföringen i åarna

Öppna

Logo ELY-keskus

Vattenöversikt för juni: vattenstånden i åarna och insjöarna har sjunkit till typiska nivåer för tidpunkten (landskapen i Österbotten)

4.7.2022

Under juni månad har vattenstånden i de österbottniska landskapens åar och insjöar sjunkit från god försommarnivå till typiska nivåer för tidpunkten. Som en följd av

Öppna

Vattenöversikt för januari 2023: Vinteröversvämning (landskapen i Österbotten)

6.2.2023

Det milda vädret och regnet i mitten av januari ledde till att vattenföringen i åarna och vattenståndet i sjöarna nådde vinterflödesnivåer. Snabbast steg vattenföringen i

Öppna

Vattenöversikt för maj: Vattenytorna i sjöarna nådde goda försommarnivåer (landskapen i Österbotten)

6.6.2022

I början av maj var vattenföringarna i de österbottniska åarna typiskt ganska stora för tidpunkten. Vattenföringen i Perho å var särskilt stor, på nivån 100

Öppna

Vattenöversikt för augusti 2023: I augusti föll rikligt med regn (landskapen i Österbotten)

6.9.2023

Regnet i augusti föregicks av den ovanligt rikliga nederbörden i slutet av juli. På många ställen i Södra Österbotten var regnmängden i augusti cirka 140

Öppna

Vattenöversikt för februari 2024: Efter en vinter med mycket snö börjar våren nalkas (Landskapen i Österbotten)

7.3.2024

I slutet av februari var det mer snö i de österbottniska landskapen än genomsnittligt vid den här tidpunkten. 80–100 mm. Detta är på många ställen

Öppna

Vattenöversikt för januari 2024: Kölden smällde i knutarna, men kravisläget lättade (Landskapen i Österbotten)

7.2.2024

Under den första veckan i januari låg temperaturen kring cirka 30 minusgrader i de österbottniska landskapen och även under de påföljande veckorna var det kallt

Öppna

Logo ELY-keskus

Vattenöversikt för oktober: Nederbördsmängden och vattenföringen nära normala (Landskapen i Österbotten)

4.11.2022

Under oktober närmade sig vattenföringen normala nivåer för tidpunkten. Den rikliga nederbörden under början av månaden syntes i vattenkvaliteten och grundvattenmagasinen. Efter första halvan av

Öppna

Logo ELY-keskus

Vattenöversikt för december 2022: Kölden gjorde att vattenföringen sjönk och vattenkvaliteten blev bättre (landskapen i Österbotten)

4.1.2023

I december låg temperaturen mestadels på kölden. Hårdare köldknäppar inträffade kring självständighetsdagen och i mitten av månaden. Det vintriga vädret hade också inverkan på vattensituationen.

Öppna

Vattenöversikt för april 2023: Soligt och torrt (Landskapen i Österbotten)

5.5.2023

Under början av april var vädret soligt med mycket liten nederbörd i de österbottniska landskapen. På grund av det torra vädret och nattfrosten smälte snön

Öppna

Vattenöversikt för november 2021: Risken för kravisöversvämningar ökade, försurningsproblemen i de små åarna fortgick (Landskapen i Österbotten)

3.12.2021

Efter en regnig oktober var vattenföringen i åarna i början av november högre än genomsnittet. Så småningom började temperaturerna sjunka och i slutet av november

Öppna

Logo ELY-keskus

Vattenöversikt för februari 2023: Mindre snö, is och syreproblem än vanligt (Landskapen i Österbotten)

2.3.2023

I slutet av februari var det mindre snö i de österbottniska landskapen än genomsnittligt vid den här tidpunkten. Snöns vattenvärde var ca 40–80 mm i

Öppna

Vattenöversikt för mars 2023: Snö, is och utmaningar med syresituationen (Landskapen i Österbotten)

5.4.2023

I slutet av mars var snöns vattenvärde i de österbottniska landskapen i genomsnitt ca 50–90 mm. Vattenståndet i de konstgjorda och reglerade sjöarna i de

Öppna

Vattenöversikt för december: Vintern kom tidigt (Landskapen i Österbotten)

10.1.2022

Vintern kom redan i december och med den hård köld och rikliga snöfall. Som en följd av vintervädret förekom det en del problem med kravis

Öppna

Vattenöversikt för maj 2023: Vattenföringen har minskat under maj månad (landskapen i Österbotten)

7.6.2023

I början av maj var vattenföringen ännu ganska stor och vattenytorna i insjöarna låg högt efter vårflödet. Maj månad var ganska regnfattig, vilket ledde till

Öppna

Logo ELY-keskus

Vattenöversikt för september 2023: Vattenståndet fortfarande högt (Landskapen i Österbotten)

5.10.2023

Efter en regnig augusti följde en regnig september. I september var nederbördsmängden i de österbottniska landskapen cirka 80–120 mm, när nederbörden i området ligger på

Öppna

Logo ELY-keskus

Mer snö än genomsnittligt i februari (Landskapen i Österbotten)

3.3.2022

I februari fanns det mer snö än genomsnittligt på hela NTM-centralen i Södra Österbottens område. Också snöns vattenvärde eller snölasten var större än genomsnittet. Vattenföringen,

Öppna

Logo ELY-keskus

Den snörika vintern avklarades med ett genomsnittligt vårflöde (Landskapen i Österbotten)

4.5.2022

I början av april var snömängden längs de österbottniska åarna avsevärt större än genomsnittligt och snöns vattenvärde var också högt. Tack vare det soliga uppehållsvädret

Öppna

Logo ELY-keskus

Nederbörden i slutet av augusti sögs upp i marken och syntes endast litet i vattendragen

8.9.2021

Efter att det varit torrt både i juni och juli var vattenföringen i åarna i början av augusti låg och vattenståndet i sjöarna lågt.  Som

Öppna

Många nya vattenrestaureringsprojekt i de österbottniska landskapen (landskapen i Österbotten)

27.6.2023

År 2023 startar återigen rikligt med nya projekt i syfte att restaurera vattendrag i de österbottniska landskapen. Sammanlagt över 800 000 euro har beviljats eller

Öppna

Den riksomfattande informationstjänsten för åtgärdsprogrammen för vattenvården eTPO har öppnats

21.6.2022

NTM-centralerna har publicerat en riksomfattande informationstjänst, i vilken alla åtgärdsprogram för vattenvården i Finland finns elektroniskt (förutom Åland). På webbplatsen kan du enkelt bläddra i

Öppna

Anmälan om muddring förnyas – vad ändrar?

16.5.2023

Anmälan om muddringar och slåtter ändrar den 15 maj 2023. Från och med nu görs anmälan i regionförvaltningens e-tjänst. E-tjänsten Med den nya blanketten kan

Öppna

Vatteninformation: Korta artiklar

Grundvatten och konstgjort grundvatten

Kartan visar att det finns mycket vatten i Finland. Största delen av sötvattnet syns ändå inte på kartan, eftersom det är dolt under marken.

Öppna

Snö och tjäle påverkar grundvattentillgångarna

Regnvatten som absorberas i marken kompletterar grundvattenreserverna. Men hur går det med grundvattnet på vintern, när nederbörden faller som snö och marken är frusen?

Öppna

Sulfatjordarna vid kusten leder till känsligt grundvatten

På många ställen längs den finska kusten finns så kallade sura sulfatjordar. Grundvattnet kan vara gott och friskt även i dessa områden. Om grundvattennivån sjunker

Öppna

Pihakaivosta valuu vettä saaviin.

Räcker grundvattnet till?

Grundvattnet hotar inte att ta slut, eftersom det hela tiden uppstår mer och mer grundvatten. En större risk är att grundvattnet förorenas.

Öppna

Hanasta lasketaan juomavettä kädessä olevaan lasiin.

Var kommer kranvattnet ifrån?

Finländarna använder vanligen drygt hundra liter vatten per dag, vissa till och med tvåhundra. De flesta får sitt hushållsvatten från vattenledningsnätet.

Öppna

Sinar brunnen? Lämna en observationsrapport!

I tjänsten vatten.fi kan du lämna en rapport med observationer om sinande brunnar. En sinande brunn är ett tecken på att grundvattennivån sjunkit.

Öppna

Grundvattnet behöver skydd

Det är viktigt att skydda grundvattnet, eftersom det är mycket svårt att rena förorenat grundvatten. Var och en kan för egen del bidra till att

Öppna

Klimatförändringen påverkar grundvattnets kvalitet

Till följd av klimatförändringen kan grundvattennivåerna variera mer än tidigare. På vintern stiger vattenståndet troligtvis något högre än i nuläget.

Öppna

Hur påverkar klimatförändringen vattenresurserna under olika årstider?

Klimatförändringen förutspås öka nederbördsmängden i synnerhet på vintern. Eftersom vintrarna också blir mildare faller en större del av nederbörden som regn.

Öppna

Brunnen behöver underhåll

Brunnarna ger i allmänhet högklassigt grundvatten. Man måste i alla fall sköta om och underhålla brunnen, så att vattnet hålls gott och hälsosamt.

Öppna

Vattenläget på min ort

Vattensituationen som helhet på din ort får du enkelt reda på genom att använda verktyget Vattensituationen på min ort.

Öppna

Ska vi bygga brunn?

Varje år byggs tusentals brunnar i Finland. Vad ska man beakta när man börjar planera en ny brunn?

Öppna

Hur mycket vatten finns det i sjöarna?

Finland ser ut att var ett ganska vattnigt land. Sjöar täcker cirka en tiondel av vårt lands areal. Hur mycket vatten finns det egentligen i

Öppna

Vesipsaroita sataa veden pinnalle muodostaen rinkuloita veden pintaan.

Vattnets kretslopp

Vattnets kretslopp är evigt. Vattnet rör sig från en plats till en annan och ändrar form på vägen.

Öppna

Virtuellt vatten och vattenfotavtryck

Med virtuellt vatten avses allt vatten som förbrukas under produktens hela livscykel: från primärproduktionen till dess produkten behandlas som avfall.

Öppna

Systematisk vattenvård

Vattenvård är ett långsiktigt arbete. Målet är att alla yt- och grundvatten i Finland ska ha åtminstone god status. Vattnens status får inte heller bli

Öppna

Källorna behöver restaureras

Om du planerar att restaurera en källa på din egen mark ska du kontakta Finlands skogscentral eller närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) regionen.

Öppna

Vatten från brunn eller vattenledningsnät?

På landsbygden har vattnet traditionellt tagits från en gårdsbrunn. Vatten- och avloppsnäten utvidgas nu också till glesbygden. Måste man ansluta sig till dem och lönar

Öppna

Vem får gräva dike och var?

Är det tillåtet att gräva ett dräneringsdike på den egna tomten? Ska man anmäla torrläggning av åker- eller skogsmark till myndigheterna eller ansöka om tillstånd?

Öppna

Ilmakuva järvimaisemasta jossa maaseudun asutusta.

Avloppsvatten i glesbygden

Ungefär var tionde finländare bor i områden utanför avloppsnätet. Numera måste avloppsvattnet behandlas även i glesbygden.

Öppna

Kranvattnets historia

Vattenledningsvattnets historia sträcker sig 140 år tillbaka i tiden. Under decenniernas lopp har vattenledningsvattnets kvalitet förbättrats.

Öppna

Hur tillverkas vattenledningsvattnet?

Vattenverket i en storstad för tankarna till ett övergivet hälsospa. Pumparna brusar, vattnet porlar från en bassäng till en annan och luften doftar fuktigt.

Öppna

Logo ELY-keskus

NTM-centralerna

ELY-keskusten ympäristöasioiden asiakaspalvelukeskus vastaa ympäristöä koskeviin kysymyksiin. Asiakasneuvojat opastavat esimerkiksi siinä, miten vesistön kunnostushanke pannaan vireille.

Öppna

Livgivande regn

Regn som faller i torr terräng är som en vitamininjektion. Vegetationen återhämtar sig och hela världen verkar bli klarare.

Öppna

Så här minskas skogsdikningens inverkan på vattendragen

Skogsodlingen i Finland främjades under den senare hälften av 1900-talet genom kraftig dikning av torvmarker. Dikningarna belastar fortfarande vattendragen, men det finns metoder för att

Öppna

När torkan slår till

Torka är ett relativt fenomen. Om det regnar mycket mindre än vanligt kommer systemen att sättas på prov.

Öppna

Vatteninformation: Fördjupade innehåll

Grundvattenområden

Rikliga grundvattenförekomster har avgränsats till grundvattenområden. Grundvattenområdena indelas i tre klasser enligt deras användning och betydelse.

Öppna

Användning av grundvatten och skydd av grundvattenområden

Största delen av finländarna får sitt hushållsvatten från grundvatten. Skyddsplaner utarbetas för att trygga grundvattenområdena.

Öppna

Grundvattenbildning och grundvattenförekomster

Det finns grundvatten nästan överallt, men mängden varierar beroende på både område och årstid. De rikligaste grundvattentillgångarna finns i åsar och israndsbildningar.

Öppna

Klimatförändringens inverkan på grundvattentillgångarna

Klimatförändringen försämrar grundvattenläget under sensommaren. Långa perioder av torka ska beaktas i vattenförsörjningen.

Öppna

Grundvattnets status och risker

Grundvattnets status är allmänt god i Finland. En del av grundvattenområdena klassificeras som riskområden, där grundvattnets status kan försämras utan skyddsåtgärder.

Öppna

Byggandet av brunnen

Byggandet av en brunn börjar med att slå fast vilken brunnstyp som lämpar sig bäst utifrån jordmånen på byggplatsen: en traditionell ringbrunn eller en borrad

Öppna

Uppföljning av grundvattnets status

Grundvattnets status följs upp med hjälp av ett riksomfattande nätverk för uppföljning. Dessutom följs förändringar i grundvattnet som orsakats av människan upp.

Öppna

Underhåll av brunnen

Det är viktigt att hålla ett öga på brunnens skick, brunnsvattnets kvalitet och vattenmängden året om. Många problem med vattenkvaliteten kan undvikas genom att underhålla

Öppna

Torrläggning och sura sulfatjordar

Torrläggning av sura sulfatjordar i kustområdena kräver särskilt övervägande och noggrannhet. Om grundvattennivån sjunker kan försurande ämnen och metaller frigöras i vattnet.

Öppna

Hushållsvattnets kvalitet

Vattenledningsvattnets kvalitet kontrolleras noggrant. Det vatten som distribueras ska vara rent och hälsosamt samt uppfylla vissa kvalitetskrav.

Öppna

Fluor och arsenik i hushållsvattnet

Maximivärden har fastställts för halterna av fluor och arsenik i hushållsvattnet. I Finland kan grundvattnet lokalt innehålla fluorid- eller arsenikhalter som överskrider maximivärdena. Sådant grundvatten

Öppna

Restaurering av småvatten

småvattnen har en avsevärd ekologisk, ekonomisk och social betydelse och ett stort landskapsvärde. Småvattnen är en del av vattnets kretslopp. De binder samman olika habitat

Öppna

Effekter av torka

Klimatförändringen medför sannolikt allt fler problem med torka också i en stor del av Finland. Effekterna av torka drabbar både naturen och samhället. Bland näringarna

Öppna

Radon i hushållsvattnet

Radon är det viktigaste av de radioaktiva ämnena i grundvattnet. Radon förekommer särskilt i borrbrunnsvatten, men ibland också i schaktbrunnar. I lagstiftningen finns gränsvärden för

Öppna

Hälsorisker med dricksvatten

Den vanligaste orsaken till de hälsorisker som hushållsvattnet medför är att råvattnet är mikrobiologiskt förorenat, det vill säga att det innehåller mikrober som är skadliga

Öppna

Bestämmelser om avloppsvatten i glesbygdsområden – vem berörs av dem?

Det lönar sig att behandla fastighetens avloppsvatten på ett ändamålsenligt sätt så att den egna livsmiljön bevaras ren, hälsosam och trivsam.

Öppna

Ansvarsfull vattenanvändning

För framställning och distribution av kranvatten behövs kemikalier och energi. Ställvis kan det också råda brist på bra råvatten.

Öppna

Torrläggning av skogsbruksmark

Torrläggningen av skogsmark ses i allt högre grad som en del av vattenförvaltningen i ett avrinningsområde. Iståndsättningsdikningen belastar vattendragen och därför är vattenskyddet en väsentlig

Öppna

Torrläggning av odlingsmark

Syftet med torrläggning av odlingsmark är att leda bort för mycket vatten från odlingsområdet. Lämplig torrläggning tryggar en god markstruktur och bördighet.

Öppna

Brunnsvattnets kvalitet

Brunnsvattnet måste vara ofarligt för hälsan. Därför gäller samma kvalitetskrav och -rekommendationer för brunnsvatten som för hushållsvatten.

Öppna

Så här gör du vid renovering av avloppet på en fastighet i glesbygden

Det lönar sig att planera och genomföra förnyandet eller byggandet av ett avloppsvattensystem omsorgsfullt. Då får du ett fungerande system och bästa valuta för pengarna.

Öppna

Vanliga frågor och svar

Var får jag reda på om min fastighet ligger i ett grundvattenområde?

Du hittar information om grundvattenområdena i karttjänsten på webbplatsen vesi.fi. Välj ”grundvattenområden” i menyn till vänster om kartbilden och skriv sedan ortens namn i fältet ”Sök plats”.

Öppna

Temasidor

Forskningsöversikter med anknytning till lösningar för markreningsverk

Markreningsverk är metoder för behandling av avloppsvatten, som utnyttjar egenskaperna hos naturliga jordar eller använder marksubstanser för behandling av avloppsvatten. Markbäddar och infiltrationsanläggningar är grundläggande

Öppna

Slutna tankar och torrtoaletter

Behandlingen av avloppsvatten är enklare och förmånligare om toalettavfallet behandlas separat från hushållets övriga avloppsvatten. Många kommuner kräver separat behandling i grundvattenområden. Avloppsvattnet kan delas

Öppna

Sörj för reningen av avloppsvattnet från hemmet och sommarstugan

De hygieniska olägenheterna i boendemiljön och på stränderna, övergödningen av vattnen och risken för grundvattenföroreningar minskar. Bristfälligt behandlat avloppsvatten förorenar grundvattnet, vilket till exempel kan

Öppna

Behandling av urin och lakvatten

I en separerande torr- eller vattentoalett separeras vätskorna från avföringsavfallet. Detta minskar bland annat luktolägenheter som orsakas av torrtoaletten. Vätskan separeras antingen direkt i toalettstolen

Öppna

Andra sidor

Vattenfotavtryckets färger

Vattenfotavtryckets färger Genom att klicka på siffran får du information om de olika färgerna.

Öppna

6. Positiv klimatpåverkan

Mer kol är bundet i marken än i vegetationen ovan jord. Framför allt torvmarker utgör ett enormt kollager. Markdränering har oftast påskyndat nedbrytningen av organiska

Öppna

Vattenfotavtryck

Vattenfotavtrycket beskriver vattenanvändningen som helhet Vattenfotavtrycket åskådliggör hur vattenintensivt vårt liv är. Ju större vattenfotavtrycket är, desto mer vatten används. All vattenanvändning ingår i vattenfotavtrycket:

Öppna

För medierna

Information om vatten Webbplatsen vatten.fi, som samordnas av Finlands miljöcentral, erbjuder medborgare, experter och medier aktuell information och verktyg om vatten samt relaterade fenomen, nyheter

Öppna

Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde

En plan för hantering av översvämningsrisker utarbetas för avrinnings- eller kustområden med ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. I planen presenteras målen för hanteringen

Öppna

Vattenordlista

24
19

Klassificering av grundvattenområden

Grundvattenområdena klassificeras enligt deras lämplighet för vattenförsörjning och deras skyddsbehov: I klass 1 ingår grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning, där mer än i genomsnitt

Öppna

Tillrinningsområde där grundvatten bildas

Ett tillrinningsområde där grundvatten bildas är ett område där jordlagren leder vatten väl och där marken gör det möjligt för stora mängder vatten att infiltreras

Öppna

Grundvattennivå

Grundvattennivån beskriver nivån på och variationer i grundvattnet. Grundvattennivån påverkas av grundvattenförekomstens storlek, nederbördsmängden, smältvattnet, avdunstningen och det vatten som vegetationen använder. Grundvattennivån sjunker vanligtvis

Öppna

Konstgjort grundvatten

Konstgjort grundvatten är grundvatten som späds ut genom att absorbera sjö- eller älvvatten i marken. I Finland finns nästan 30 anläggningar som tillverkar konstgjort grundvatten.

Öppna

Grundvattenformation

Med grundvattenformation avses en avgränsad förekomst av vatten i porös och genomsläpplig mark- eller berggrund, som medger en betydande ström av grundvatten eller uttag av

Öppna

Grundvattenförekomst

I vattenlagen avses med grundvattenförekomst grundvatten som lagrats som en enhetlig vattenmassa i en mättad zon. Förekomsten kan också vara belägen utanför grundvattenområdet.

Öppna

Skyddsplan för grundvattenområde

En skyddsplan för ett grundvattenområde är en utredning och anvisning om hur grundvattnet ska beaktas till exempel i samband med planeringen av markanvändningen i området.

Öppna

Berggrundvatten

Med berggrundvatten avses grundvatten som filtreras direkt till sprickor i berggrunden från nederbörd eller ur jordmånen. Berggrundvattnet kan tas tillvara med borrbrunnar.

Öppna

Grundvattenområde

I miljöskyddslagen definieras ett grundvattenområde som en jordformation eller berggrund som kan avgränsas på geologiska grunder och som möjliggör betydande strömning av grundvatten eller vattentäkt.

Öppna

Grundvatten

Med grundvatten avses allt vatten under markytan som fyller de öppna utrymmena i mark- och berggrunden. Grundvatten uppkommer när regn- eller ytvatten absorberas genom jordlager

Öppna

Radon

Radon är en luktfri, smaklös och färglös gas. Den löses upp i vatten och avdunstar lätt i luften. Radon förekommer naturligt i grundvatten, särskilt i

Öppna

Källområde

Med ett källområde eller källkärr avses ett enhetligt område som influeras av grundvatten, där det kan finnas öppna källor, källbäckar och -rännilar samt sipperytor.

Öppna

Nivåregleringsbrunn

En nivåregleringsbrunn är en brunn i ett täckdikessystem, som används till att reglera flödet i täckdikena och på så sätt grundvattennivån.

Öppna

Vattenförekomst

En vattenförekomst är ett begrepp som används inom vattenvården och som avser en sjö eller ett annat separat vattendrag. Enligt EU:s ramdirektiv för vatten är

Öppna

Borrbrunn

En borrbrunn är en brunn som borrats i berggrunden, ur vilken det pumpas berggrundvatten. En borrbrunns kapacitet är inte särskilt stor, eftersom grundvattnet strömmar långsamt

Öppna

Råvatten

Med råvatten avses det vatten som produktionsanläggningar och samhällen tar från en yt- eller grundvattenkälla. Råvattnet måste ofta behandlas innan det lämpar sig som processvatten

Öppna

Tjäle

Tjälen är ett jordlager som blivit hårt när vattnet i marken har frusit. Tjälens uppkomst och djup samt tjälsäsongens längd beror på vintertemperaturen, snötäcket och

Öppna

Blått vattenfotavtryck

(Uusi käännös) Ett blått vattenfotavtryck anger hur mycket vatten till exempel en person, staten eller tillverkningen av en viss produkt förbrukar av naturens vattenresurser, det

Öppna

Sura sulfatjordar

Sura sulfatjordar är svavel- och järnhaltiga jordlager som förekommer vid låglänta kuster, särskilt vid Bottniska vikens kust. Sura sulfatjordar kan lösa upp järn och andra

Öppna

Torka

Med torka avses en längre tidsperiod då det finns mindre vatten än genomsnittet i ett område. Torka kan vara brist på nederbörd, grundvatten eller ytvatten

Öppna

Ytvatten

Ytvatten är det vatten som är bundet eller fritt i jordmånen i zonen ovanför grundvattennivån.

Öppna

Sipperyta

En sipperyta är ett markområde från vilket grundvatten sipprar ut på markytan utan ett tydligt utlopp eller någon annan öppen vattenyta.

Öppna

Nättjänsten Vesihuoltotulkki

Nättjänsten Vesihuoltotulkki är en webbapplikation som kan användas till att utreda en fastighets läge i förhållande till grundvattenområden och vattendrag. Appen visar om övergångsbestämmelserna för

Öppna

pH-värde

pH-värdet beskriver vattnets eller någon annan vätskas surhet. Värdet anges på skalan 0–14, där värdet 7 är neutralt, värden under 7 är sura och värden

Öppna