Grundvattnets status och risker

Grundvattnets status är allmänt god i Finland. En del av grundvattenområdena klassificeras som riskområden, där grundvattnets status – antingen grundvattnets mängd eller kvalitet – kan försämras utan skyddsåtgärder. Det är viktigt att beakta grundvattnet i all verksamhet.

I Finland har man gjort en statusbedömning för cirka 3 900 grundvattenområden. Av dem har en knapp tiondel – totalt 380 grundvattenområden – klassificerats som riskområden. Ett grundvattenområde klassificeras som ett riskområde när halter av skadliga ämnen har konstaterats i grundvattnet och vattnets status kan försämras utan skyddsåtgärder.

I största delen av riskområdena är grundvattnets status dock tills vidare god: grundvattnet kan fortfarande användas trots riskerna. Nästan alla grundvattenområden som klassificeras som riskområden används för vattenförsörjning.

En del av riskområdena har dålig status

Av riskområdena har 92 områden dålig status. Dålig status beror till största delen på risker som hänför sig till grundvattnets kvalitet. I endast två av grundvattenområdena gäller risken mängden grundvatten. Hotade grundvattenområden finns i synnerhet i tätorter där det bedrivs mycket olika slags verksamhet i grundvattenområdet.

Även om ett grundvattenområde klassificeras som dåligt innebär det inte att vattnet är obrukbart. Vattnets användbarhet kan dock lätt försämras utan skyddsåtgärder. Statusen i Finlands grundvattenområden kan granskas i karttjänsten på vatten.fi.

Konsekvenserna av alla risker är ännu inte kända

Det finns ännu inte tillräckligt med information om alla grundvattenområden. I Finland finns det mer än 150 grundvattenområden som människan kan påverka med sina handlingar, men vars risker och status ännu inte kan bedömas. Bedömningen av dessa områden framskrider i takt med att information samlas in. Antalet objekt under utredning minskar ändå nödvändigtvis inte, eftersom man samtidigt också identifierar nya objekt som kräver utredning.

Många slags risker

Grundvattnets status orsakas bland annat av förorenade markområden, vinterunderhåll av vägar, industriområden, servicestationer och underjordiska oljecisterner samt jordbruk och djurskötsel. Även olika kemikalieolyckor är en beaktansvärd risk.

Det skadliga ämnets löslighet och markens kvalitet påverkar hur lätt det skadliga ämnet hamnar i grundvattnet. Grundvattnets strömningshastighet och strömningsriktning påverkar å sin sida ämnenas spridning i grundvattenskiktet. I Finland förorenas grundvattnet i allmänhet inte i ett stort område, eftersom grundvattenförekomsterna till största delen är små.

Även vardagliga produkter kan orsaka förorening, till exempel när en stor mängd mjölk hamnar på marken om en mjölkbil välter. Även om mjölken i sig inte är farlig förändrar den jordmånens syreförhållanden så att skadliga ämnen kan lösas upp i grundvattnet.

Det kan också finnas tiotals år gamla föreningar i jordmånen som inte orsakar omedelbar fara, men kan röras upp om grundvattnets strömningsförhållanden förändras till exempel på grund av torka.

Exempel på verksamhet som eventuellt hotar grundvattnet:

väghållning, bland annat vägsaltning
industri som använder farliga kemikalier, kemiska tvätterier
servicestationer, verkstäder, skrotningsanläggningar, lagring av flytande bränslen och fastigheternas egna oljetankar
avstjälpningsplatser, förorenade markområden
åkerbruk och trädgårdsodling, växthus och plantskolor
pälsdjursfarmer, djurstall, gödselbehållare, grönfoderbehållare
skjutbanor
träimpregneringsanläggningar, sågverk
sand- och grustäkt, asfaltstationer, gruvverksamhet
schaktning, byggverksamhet, dikning av myrar
bangårdar, flygplatser
transport av farliga och för grundvattnet skadliga ämnen samt oljor
avloppsläckor och infiltration av avloppsvatten i marken
jordvärmerör och -brunnar
ytvatten som hamnar i vattentäkter eller brunnar, till exempel till följd av störtregn eller översvämning

Skyddet av grundvattnet är en gemensam uppgift

Skyddet av grundvattnet och tryggandet av hushållsvattnet lyckas bäst när man är medveten om riskerna på förhand. Ansvaret för att bekämpa grundvattenskador vilar på såväl hushållen och lantgårdarna som industrin.

Hushållen måste hantera oljor och kemikalier på rätt sätt så att de inte rinner ner i marken. Till exempel ska bilen tvättas på en plats där tvättvattnet kan ledas till avloppet via en sand- och oljeavskiljare. Bekämpningsmedel ska inte användas på tomten, eftersom många av dem bryts ner långsamt och transporteras i marken och grundvattnet, vilket medför en risk även för vattnet i den egna brunnen. Kemikalier, oljor och flytande avfall ska förvaras så att de inte läcker ut i marken. Oljetankar, avlopp och system för behandling av avloppsvatten ska vara i gott skick.

I samband med planeringen av markanvändningen och planbestämmelserna är det viktigt att beakta grundvattenförekomsternas läge och gränser samt grundvattnets strömningsriktningar och andra geologiska egenskaper. Skyddsplanerna för grundvattenområdena är ett viktigt referensmaterial för planeringen av markanvändningen. Den markanvändning som planeras i grundvattenområdena ska stödja arbetet med att hålla grundvattnets kvalitet och mängd på en god nivå.

Inom jordbruket kan grundvattnet förorenas i synnerhet av djurgödsel, gödsling och användning av växtskyddsmedel samt lagring av kemikalier, spillolja och annat avfall. Det är viktigt att vara särskilt noggrann om gården eller en del av den är belägen i ett grundvattenområde. Bestämmelserna är striktare i grundvattenområden. Till exempel är det förbjudet att lagra gödsel i stack och användningen av växtskyddsmedel begränsad.

Inom småindustrin måste man särskilt se till att kemikalier och bränslen inte läcker ut i marken eller hamnar i avloppet. Verksamhetsutövaren ska bekanta sig med säkerhetsdatabladen för de kemikalier som används och förvara dem så att de är lätta att hitta. Bestämmelserna om och anvisningarna för förvaring och lagring av kemikalier följas i verksamheten. Använda kemikalier, spilloljor och ackumulatorer ska inte lagras utan föras till en mottagningsplats så snart som möjligt.