Klimatförändringens inverkan på grundvattentillgångarna

Klimatförändringen försämrar grundvattenläget under sensommaren. Höstregnen och en allt kortare tjälperiod bidrar till att komplettera grundvattenreserverna. Långa perioder av torka ska beaktas i vattenförsörjningen.

Klimatförändringen påverkar inte enbart temperaturen, utan även nederbörden och avdunstningen. Den årliga nederbördsmängden ökar, men i synnerhet nederbördsfördelningen under olika årstider förändras. De extrema väderfenomenen blir också allt fler. Torra och varma somrar har redan blivit vanligare, liksom upprepade störtregn. Vintrarna varierar från mycket kalla och snörika till milda och nästan snöfria. Allt detta påverkar grundvattentillgångarna.

Zonerna fördelade enligt grundvattnets beteende förskjuts norrut

Finland kan indelas i fyra zoner utifrån hur grundvattnet beter sig. Zonerna skiljer sig från varandra i fråga om hur grundvattenståndet varierar under olika årstider. I den nordligaste zonen är grundvattenståndet lägst i april, i den sydligaste zonen i augusti–september. Variationsmodellerna för vattenståndet beaktas när man förutser om grundvattnet räcker till.

Klimatförändringen förskjuter zonerna norrut. Förskjutningen är redan avsevärd och pågår fortfarande.

Långa och varma somrar påverkar mängden grundvatten

De långsiktiga grundvattenscenarierna visar att grundvattennivån sjunker särskilt under sensommaren och hösten, när medeltemperaturerna stiger. Det beror på att våren tidigareläggs och sommarens perioder av torka blir längre. Då räcker den grundvattenkomplettering som smältvattnet producerar inte längre till hela sommaren. Förändringen är störst i mellersta och norra Finland men syns också i södra Finland. En längre vegetationsperiod och ökad avdunstning bidrar till utvecklingen.

Milda vintrar underlättar grundvattensituationen

Höstregnen kompletterar grundvattenreserverna. De långa regnperioderna under hösten fördröjer tjälbildningen, vilket förlänger tiden då grundvattenreserverna fylls på. Reserverna kan kompletteras även på vintern, om snön smälter upprepade gånger. Det sker allt oftare i synnerhet i södra och mellersta Finland. När vintrarna blir kortare står grundvattnet i allmänhet högre på vintern och i början av våren än i nuläget.

Perioder av torka påverkar tillgången till råvatten och vattnets kvalitet

Effekterna av torkan syns först i de små grundvattenförekomsterna där grundvattnet cirkulerar ganska snabbt. Brunnar som är beroende av små och medelstora grundvattenförekomster sinar lättast på grund av torka.

De allt vanligare och längre perioderna av torka kan orsaka risker och problem för vattenverk som använder grundvatten. Vattenkvaliteten kan försämras, vilket leder till att vattnet måste behandlas mera. Det finns också risk för att vattnet inte räcker till, om brunnens filtersektioner sitter för högt eller på en för kort sträcka.

I brunnar nära en sjö- eller älvstrand kan vattenkvaliteten försämras på grund av att den så kallade strandinfiltreringen kan öka: när grundvattennivån är låg sipprar allt mer insjö- eller älvvatten in till grundvattnet. Den årliga växelverkan mellan yt- och grundvattnet ökar dock mer under våta än under torra år.

Torkan kan också påverka källområden och andra ekosystem som är beroende av grundvattnet.

Torka kan också orsaka rörbrott

Under exceptionellt torra perioder kan markens bärighet försämras så att rörbrott uppkommer. Sådana så kallade icke-typiska rörbrott förekom i Finland sommaren 2018. Rörsystemets skick påverkar till stor del dessa rörbrott. Om vattenledningsnätet eller avloppsnätet är i dåligt skick uppkommer rörbrott lättare. Stora mängder vatten kan försvinna ur stamledningar i dåligt skick bara på grund av små läckor i rören. Avloppsvattenläckor kan också äventyra grundvattnets kvalitet.

Eventuella konsekvenser av torra år på grundvattnets kvalitet:

• vattnets kvalitet försämras – även smak- och luktolägenheter,
• järn- och manganhalterna ökar,
• förändringar i råvattnets pH-värden och temperatur,
• den kemiska syreförbrukningen (COD) ökar,
• humushalten kan öka,
• de sura sulfatjordarna aktiveras när vattenmättade zoner torkar ut,
• spridningen av skadliga ämnen kan öka när strömningsförhållandena förändras.

Eventuella konsekvenser av regniga år och framför allt störtregn på grundvattnets kvalitet:

• ytvatten kan lättare komma in i brunnar under blöta vintrar samt på grund av översvämningar och störtregn,
• behovet att behandla vattnet ökar,
• störningar i vattenförsörjningen till exempel på grund av stormskador.

Olägenheter på grund av torka och nederbörd kan undvikas genom god beredskap:

• Vattenverken, vattenandelslagen och privata brunnsägare bör göra upp en plan för den egna vattenanvändningen ifall det uppstår problem med vattentillgången.
• Brunnarnas konstruktioner och skick ska skötas så att ytvatten inte kommer in i brunnen.
• Det är viktigt att säkerställa att de brunnar som används för grundvattentäkt ligger tillräckligt långt från sjöar och älvar, så att ytvatten inte kommer in i brunnarna vid översvämningar.
• Avloppsvattenbassängernas kapacitet ska dimensioneras rätt för att förhindra att orenat spillvatten rinner ut i vattentäktsbrunnar och vattendrag.

Observationer som berör vattenläget i den egna brunnen kan läggas till i karttjänsten på vatten.fi under temat ”Grundvattennivå”.

Mer information om ämnet:

Artikkel på vatten.fi: Underhåll av brunnen
Kartjänsten på vatten.fi: Grundvattennivå