Grundvattenområden

Rikliga grundvattenförekomster har avgränsats till grundvattenområden. Grundvattenområdena indelas i tre klasser enligt deras användning och betydelse. Grundvattenområdena ska beaktas i planeringen av markanvändningen och byggverksamheten.

I Finland finns det cirka 5 000 grundvattenområden. Ett grundvattenområde är en grundvattenförekomst som är så riklig att det är möjligt att ta ut stora mängder grundvatten eller som har stor betydelse för ekosystemen. Bestämmelser om avgränsning av grundvattenområden finns i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004).

Grundvattenområdena indelas i klasser

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) klassificerar grundvattenområdena utifrån områdenas lämplighet för vattenförsörjning samt eventuella skyddsbehov. Det finns tre klasser:

• Klass 1 omfattar grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjning, där mer än i genomsnitt 10 kubikmeter vatten per dygn eller vatten för fler än femtio personers behov används eller är avsett att användas för samhällets vattenförsörjning eller som hushållsvatten.
• Klass 2 omfattar övriga grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning, vilka har en så riklig grundvattenförekomst och sådana övriga karakteristika att de lämpar sig för användning som avses i punkt 1.
• Klass E omfattar grundvattenområden av vars grundvatten ytvattenekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende.

Denna klassificering har tillämpats sedan 2015. Den tidigare klassificeringen, som också består av tre klasser, används parallellt med den nya klassificeringen tills korrigeringarna av grundvattenområdena blir klara.

I grundvattenområdena bildas mer än tillräckligt med grundvatten

Det uppskattas att mer än fem miljoner kubikmeter grundvatten per dygn bildas i alla grundvattenområden i Finland. Av denna mängd bildas mer än hälften i grundvattenområden av klass 1 och en dryg tredjedel i grundvattenområden av klass 2. Cirka 0,7 miljoner kubikmeter grundvatten och konstgjort grundvatten används per dygn.

Uppskattningen av mängden grundvatten som bildas i varje grundvattenområde görs kalkylmässigt och baserar sig bland annat på nederbörd, markens kvalitet, markformer och växttäcke. Kapaciteten på ett visst ställe kan undersökas närmare genom provpumpning. En tidskrävande och dyr provpumpning görs i allmänhet först när man planerar en vattentäkt på platsen.

Grundvattenområdena fördelas ojämnt

Trots att det finns många grundvattenområden i Finland är de inte jämnt fördelade på olika delar av vårt land. Cirka en tredjedel av hela landets grundvattenområden finns i det område som förvaltas av NTM-centralen i Lappland. Antalet grundvattenområden är minst på Åland, i Birkaland samt i de områden som förvaltas av NTM-centralerna i Norra och Södra Savolax.

De mest användbara grundvattentillgångarna för vattenförsörjningen finns på sand- och grusjordar som släpper igenom vatten väl, såsom åsar och stora israndsbildningar som Salpausselkäryggarna. Grundvattnet som bildas i dessa hör till de bästa i världen: det är syrehaltigt och av hög kvalitet. Det finns knappt med grundvatten särskilt i kustområdena. Där har man också varit tvungen att utnyttja även grundvattenförekomster under lerlager, ibland till och med mycket järnhaltiga förekomster.

Hur fastställs ett grundvattenområdes gränser?

Ett grundvattenområdes gräns anger det område som påverkar vattenkvaliteten eller vattenbildningen i grundvattenförekomsten. Man strävar efter att avgränsa ett grundvattenområde så att gränsen går vid tät mark. Om det inte är möjligt försöker man fastställa grundvattenområdets yttre gräns på ett sätt som gör den lätt att observera i terrängen.

Tillrinningsområdet där grundvattnet bildas är den del av grundvattenområdet som släpper igenom vatten särskilt bra, det vill säga där vattengenomsläppligheten mellan markytan och grundvattnet är av minst samma storleksordning som för finsand. Tillrinningsområdet omfattar också sådana klipp- och moränområden som direkt ansluter sig till grundvattenområdet och som väsentligt ökar mängden grundvatten i området.

Begränsar ett grundvattenområde markanvändningen?

Grundvattenområdena ska beaktas i planeringen av markanvändningen och byggverksamheten. Exempelvis ska i regel inga nya bostadsområden byggas i grundvattenområden. Även huvud- och överföringsavlopp ska i första hand placeras utanför grundvattenområdena.

Det är skäl att på förhand kontakta den kommunala miljövårdsmyndigheten eller NTM-centralen om privat byggande och andra projekt på ett grundvattenområde som kan påverka grundvattnet. Placeringen i grundvattenområdet påverkar i synnerhet behandlingen av en fastighets avloppsvatten. En sådan fastighet ska uppfylla kraven på behandling av avloppsvatten på basnivå i glesbygden och det är inte möjligt att senarelägga moderniseringen av systemet.

En fastighet i ett grundvattenområde ska i första hand anslutas till avloppsnätet. Om det inte finns något avloppsnät i området leds avloppsvattnet helst till behandling utanför grundvattenområdet. Vid behov kan en sluten avloppstank eller eventuellt ett minireningsverk placeras i grundvattenområdet. Markbädd eller annan markbehandling av avloppsvatten kan inte genomföras på grundvattenområden.

Skyddet av grundvattnet ska också beaktas när man planerar och bygger förvaringsplatser och trafikleder för bilar. Jordvärmesystem rekommenderas inte i grundvattenområden.

Stor nytta av information som samlas in om grundvattenområden

För att fastställa och klassificera grundvattenområden krävs terrängundersökningar och andra utredningar. Dessa görs av NTM-centralerna i samarbete med bland annat kommunerna. De uppgifter som samlas in sparas i Finlands miljöcentrals (Syke) riksomfattande grundvattendatasystem. Informationen finns tillgänglig för alla i Sykes informationstjänst Avoin tieto (tills vidare endast på finska).

Uppgifterna om grundvattnet används bland annat vid planeringen av vattenförsörjningen. Uppgifterna behövs när man bedömer grundvattenområdenas lämplighet för vattenförsörjning eller söker nya platser för vattentäkt eller tillverkning av konstgjort grundvatten. Uppgifterna om grundvattnet används också i planeringen av markanvändningen och skyddet av grundvattnet. De hjälper när man vill planera och placera olika verksamheter – sand- och grustäkt, trafikområden och bosättning – så att grundvattnet inte äventyras.

Mer information on ämnet:

Kartjänsten på Vatten.fi: Grundvattenområden
Artiklar på Vatten.fi: Användning av grundvatten och skydd av grundvattenområden
Grundvattnets status och risker
Andra webbplatser:  Miljöförvaltningens tjänst Öppen information