Publicerad: 28.10.2019

Informationen har producerats av Finlands miljöcentral

Avloppsvatten i glesbygden

Ilmakuva järvimaisemasta jossa maaseudun asutusta.

Ungefär var tionde finländare bor i områden utanför avloppsnätet. Numera måste avloppsvattnet behandlas även i glesbygden.

På landsbygden leddes avloppsvattnet förr via slamavskiljare ut i naturen. Slamavskiljarnas reningseffekt var nästan obefintlig. När vattentoaletten blev vanligare ökade skadorna: avloppsvattnet började förstöra både grundvattnet och närliggande strandvatten.

Numera förutsätts bättre behandling av avloppsvattnet också i glesbygden. Bestämmelser som gäller avloppsvatten finns i miljöskyddslagen. Målet är att skydda de boendes hälsa och närmiljö. Dessutom vill man minska den allmänna belastningen på vattendragen som glesbebyggda områden orsakar.

Behandlingen av avloppsvatten löses enklast om det finns ett avloppsnät i området. Då ansluts en fastighet till avloppsnätet. Om det uppkommer mycket lite avloppsvatten och det inte innehåller toalettvatten kan man låta avloppsvattnet absorberas i marken. Ett exempel är en enkelt utrustad sommarstuga där man använder en torrtoalett och inte har tryckvatten. Alla andra fastigheter ska ha ett avloppssystem. Det kan vara en sluten tank som töms regelbundet eller ett rengöringssystem som uppfyller kraven i lagen.

Renoveringen av avloppssystemet kan skjutas upp för fastigheter som ligger mer än hundra meter från ett vattendrag och inte inom ett grundvattenområde. Då räcker det att systemet uppdateras så att det uppfyller de nuvarande kraven i samband med nästa renovering som kräver bygglov.

Bild: iStockphoto

Fördjupa dig i temat