Dagvattnets miljörisker

Dagvattnet innehåller många olika skadliga ämnen som belastar vattendragen. Dessa hamnar i dagvattnet från gator och gårdar samt från byggande och annan verksamhet. Olägenheterna måste förebyggas på den plats där dagvattnet bildas, men det är också viktigt att hantera dagvattnet på ett övergripande sätt.

Dagvattnet bildas av regnvatten eller snö, men när vattnet rinner ut över olika ytor samlar det upp smuts och skadliga ämnen. Ämnenas mängd och kvalitet varierar beroende på hur tätt bebyggt området är byggt och vilken typ av verksamhet som bedrivs där. Även årstiderna och klimatfaktorerna påverkar dagvattnets kvalitet.

De vanligaste ämnena i dagvattnet är fasta suspenderat material, näringsämnen, metaller, klorid samt oljor och fetter. I dagvatten kan det också finnas skadliga organiska föreningar, såsom PAH-föreningar och bekämpningsmedel samt bakterier med ursprung i tarmen. Största delen av de skadliga ämnen som dagvattnet transporterar är bundna till suspenderat material.

Dagvattnet belastar vattendragen

Om dagvattnet leds som sådant till ett vattendrag kan det orsaka många olika slags olägenheter. Näringsämnen och suspenderat material bidrar till eutrofieringen av vattendraget och grumlar vattnet, medan bakterierna orsakar hygieniska olägenheter. Även plast kan transporteras med dagvattnet till vattendragen och finfördelas till skadlig mikroplast.

Dagvattnet rinner ofta ut i diken, bäckar, vikar eller andra småvatten, vilket framhäver olägenheterna. På mark med god vattengenomsläpplighet kan de skadliga ämnena i dagvattnet också utgöra en risk för grundvattnets kvalitet.

Varifrån kommer de skadliga ämnena i dagvattnet?

En del av de skadliga ämnena hamnar i dagvattnet via luften. Ämnen i avgaser och andra luftföroreningar sjunker ner på ytorna, och regnvattnet sköljer dem med sig. Exempelvis MTBE, som används som tillsatsämne i bensin, är vattenlösligt och hamnar därför i dagvattnet, där ämnet är mycket skadligt i synnerhet för grundvattnet.

Klorider hamnar i dagvattnet från halkbekämpningen på vägarna. Slitaget på vägbeläggningar och bildäck samt korrosionen av tak och andra material producerar en mängd olika ämnen i dagvattnet, från mikroplaster till tungmetaller. Skadliga ämnen finns också i smuts och skräp från gatorna samt gödselmedel och bekämpningsmedel som används i grönområden. Bakterier hamnar i dagvattnet från djurens avföring.

Markerosion är en betydande källa till partiklar. Särskilt mycket suspenderat material i dagvattnet kommer från bygg- och grävarbeten. Klimatförändringen medför fler störtregn och vinterregn än tidigare, vilket ökar risken för markerosion och kan därigenom försämra dagvattnets kvalitet.

Utsläppskälla	Olägenheternas uppkomst och orsaker	Skadliga ämnen i dagvatten
Trafik och trafikområden	Slitage på däck och vägytor, olje- och bränsleläckage, avgaser, vägsaltning	partiklar, metaller, oljor och andra kolväten, klorider
Byggnader och gatuutrymme	Slitage på och korrosion av byggnadsmaterial (t.ex. takytor), skräp, djurspillning	metaller, plaster och andra ämnen i skräp, mikrober
Industri- och affärsområden	Hantering, lastning och lagring av råvaror och produkter, trafik och fordonsservice	oljor, kemikalier, metaller, plaster m.m., beroende på funktion
Grönområden och gårdar	Gödselmedel, bekämpningsmedel, trädgårdsavfall och annat organiskt material, skräp, djurspillning	näringsämnen, kemikalier, plaster m.m., organiska föreningar, mikrober
Byggnads- och renoveringsarbeten	Schaktningsarbeten, byggavfall, läckage, dålig avloppsvattenhantering	jordmaterial, oljor, plaster, mikrober, näringsämnen
Vattentjänster och avloppsvattenhantering	Rörbrott och överlopp, underhållsarbeten, felaktiga kopplingar (t.ex. processvatten i dagvattnet)	mikrober, näringsämnen, organiska föreningar, oljor m.m., jordmaterial
Hushållens avfallshantering	Vårdslös hantering och felaktig bortskaffande av avfall	oljor, målarfärger, lösningsmedel, metaller, organiska föreningar, plaster m.m.
Nedfall från luften	Utsläpp i luften från trafik, industri, uppvärmning och energiproduktion	PAH och andra organiska föreningar, metaller, kväve- och svaveloxider

Utsläppskällor i tätorter samt de viktigaste skadliga ämnena från dessa som hamnar i dagvattnet. Källa: Hulevesiopas

Dagvatten som leds till ett kombinerat avloppssystem kan få avloppsreningsverket att svämma över

En särskild risk föreligger där dagvattnet leds till samma avloppsnät som avloppsvattnet. Sådana kombinerade avloppssystem får inte byggas idag, men de finns fortfarande till exempel i Helsingfors centrum.

De kombinerade avloppssystemen för dagvattnet till avloppsreningsverket. Vid störtregn kan det dock samlas så mycket vatten att reningsverket svämmar över och allt vatten inte hinner behandlas. En del av avloppsvattnet måste då släppas ut i vattendragen utan att renas, för att hålla avloppen öppna så att smutsvatten från dem inte svämmar över på gator och i bostäder.

Olägenheter förebyggs där dagvattnet bildas och med hjälp av dagvattenhantering

Miljöolägenheter som orsakas av dagvatten förebyggs effektivast genom att förhindra att skadliga ämnen hamnar i dagvattnet. Bland annat på byggarbetsplatser, servicestationer och flygplatser samt inom vägunderhållet ska uppmärksamhet fästas vid att skadliga ämnen, skräp eller jordmaterial inte hamnar i dagvattnet. Även små byggåtgärder kan frigöra näringsämnen och skadliga föreningar som lagrats i marken. Det är också viktigt att undvika nedskräpning av gator och andra allmänna områden.

Dagvattnet kan dessutom renas på olika sätt. I städer och tätorter är målet numera en övergripande dagvattenhantering i stället för att bara snabbt leda bort dagvattnet. Vid övergripande dagvattenhantering fördröjs och infiltreras dagvattnet i marken eller används till att anlägga till exempel våtmarker. Skadliga ämnen filtreras bort, sjunker ner på fårornas och bassängernas botten eller binds till vegetationen.

Mer information om ämnet:

Artikel på vatten.fi:
Lösningar för dagvattenhantering