Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Lappo ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
I Lappo ås avrinningsområde föreslås inte områden med betydande översvämningsrisk. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar från vattendrag samt de skadliga följder som översvämningar orsakar i området.
Utöver områdena med betydande översvämningsrisk har NTM-centralen i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna även identifierat andra områden med översvämningsrisk, där översvämningar dock inte bedöms orsaka ur allmän synpunkt betydande ogynnsamma följder. I Lappo ås avrinningsområde föreslås att Lappo anges som ett annat område med översvämningsrisk. Avgränsningen av området med översvämningsrisk presenteras på kartan nedan. Motiveringarna är bosättningen på området för en sällsynt översvämning samt ett kulturarvsobjekt och ett avloppsreningsverk som kan hotas av flödesvatten. Översvämningar har även tidigare orsakat skador i området.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Under de föregående planeringsperioderna utnämndes Lappo till ett område med betydande översvämningsrisk, men nu på tredje planeringsomgången har det tagits bort. Enligt den nya informationen är antalet riskobjekt betydligt färre i Lappo och därför föreslås det inte längre till ett område med betydande översvämningsrisk. Området har identifierats som ett annat område med översvämningsrisk.
Under de föregående planeringsperioderna utnämndes Nykarleby tätort till ett annat område med översvämningsrisk, men nu på tredje planeringsomgången har det utelämnats. Man har identifierat att översvämningsriskerna i Nykarleby hör närmast samman med isproppar och avbördningskapaciteten hos kraftverksdammen. Därför har man inte ansett något behov av att utarbeta en flödesmodell eller översvämningskartor över vattendraget. Översvämningsrisker som kraftverksdammen eventuellt medför omfattas av dammsäkerhetslagens förfaranden.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Lappo ås avrinningsområde har man utnyttjat flödesmodelleringen som tidigare har utarbetats för området mellan Lappo och Alahärmä. Flödesmodellen har uppdaterats i början av år 2024. Den nya modellen beaktar en översvämningssituation då man tar invallningsområdena som ligger nedanför Lappo tätort i bruk. I bedömningen har man dessutom utnyttjat de noggrannare mätningar av byggnadshöjder som tidigare har utförts i terrängen samt karteringen av översvämningsriskerna från år 2019. Även erfarenhetsbaserad information om de tidigare översvämningarna i området har använts som stöd för bedömningen. Granskningen av översvämningsriskerna har i huvudsak utarbetats för en översvämningssituation med återkomstintervall en gång på 100 år, men till någon del har även en översvämning som inträffar en gång på 250 år använts.
I fråga om Lappo ås avrinningsområdes övre och nedre delar har det inte funnits noggrannare översvämningsmodeller eller kartor över översvämningshotade områden att tillgå. Därför baserar bedömningen sig närmast på en grov granskning av höjdmodeller och geodata samt på erfarenhetsbaserad information om tidigare översvämningar. Således är uppskattningen av skador främst riktgivande.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Andra identifierade områden med översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområde samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Lappo-Alahärmä
Enligt den nya flödesmodellen samt de noggrannare mätningarna av höjdnivåerna för byggnader som kan nås av flödesvatten bor i Lappo ås avrinningsområde cirka 70 invånare på området för en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år. På området finns cirka 230 byggnader varav ungefär 25 är bostadsbyggnader. Befolkningen och byggnaderna med översvämningsrisk ligger i huvudsak i Lappo tätort. I Lappo finns en undervisningsbyggnad med risk att bli våt vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år. Vattnet till Kukkukangas vattentäkt i Lappo kommer från grundvattenområdet i Saarenkangas. På grund av skadliga ämnen som eventuellt sköljs med flödesvatten, finns det risk att vattnet blir förorenat.
Lappo ås avrinningsområdes övre och nedre del
På sjöstränderna i Lappo ås avrinningsområdet finns rikligt med fritidshus. Permanenta bostäder runt sjöarna finns i betydligt mindre mån. Det största antalet fritidshus med översvämningsrisk finns omkring Kuortaneenjärvi. Under våröversvämningen år 1984 steg vattenytan i Kuortaneenjärvi till nivån 77,39 meter [höjdsystemet N43]. Det har beräknats att översvämningen motsvarade en översvämning som i medeltal återkommer en gång på 50 år. Då omringades 50 fritidshus av flödesvatten och flera bostäder blev våta. Enligt skadeberäkningarna riskerar cirka tjugo fritidshus och några permanenta bostadsbyggnader att bli våta på vattenståndet 77,30 meter [N43]. I området kring Kuortaneenjärvi har veterligen främst fritidshus och jordbruk lidit av översvämningsskador.
I området kring Alavudenjärvi har det inte gjorts översvämningskarteringar. På sjöstranden finns mera permanent bosättning än vid andra sjöar i Lappo ås avrinningsområde. Våren 2018 medförde översvämningarna i Alavo tätortsområden problem till exempel för hälsovårdscentralen.
Det har inte utarbetats några flödesmodeller eller översvämningskartor över Lappo ås nedre del. Översvämningsproblem i nedre loppet uppstår veterligen främst av isproppar, som har orsakat skador på några byggnader i Nykarleby.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Lappo-Alahärmä
Översvämningar kan i vissa situationer orsaka problem för telekommunikationen eller eldistributionen i Lappo ås avrinningsområde. Det kan förekomma avbrott i eldistributionen, om flödesvattnet når till exempel parktransformatorer, elunderstationer eller kabelskåp. På området för en mycket sällsynt översvämning, dvs. på området som täcks av flödesvatten vid en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år ligger några transformatorer (färre än 5 st.) samt kabelskåp (ca 15 st.). Någon erfarenhetsbaserad information om elavbrott som översvämningar har orsakat finns inte att tillgå.
På många ställen kan flödesvattnet flöda ut på vägar, varvid man kan vara tvungen att avstänga vägen för trafik. I huvudsak är det fråga om mindre privatvägar som täcks av flödesvatten. Riksväg 16 (Alajärvi-Laihela) går över översvämningsområdet. Men det verkar så att den hålls torr t.o.m. vid en mycket sällsynt översvämning. Även bostadsområden kan omringas av flödesvattnen. Till exempel Kaunissaari by som ligger i invallningsområdet invid Lappo å blev omringad våren 1984, då flödesvattnen leddes in på översvämningsområdet. På samman gång omringades även Saarimaa by.
Enligt uppskattningen når flödesvatten inte avloppsreningsverket i Lappo vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på hundra år. Men vattenhöjden vid en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år börjar bli kritisk med tanke på avloppsledningens funktion. På översvämningsområdet eller i dess närhet ligger dessutom flera pumpverk för avloppsvatten (över 10 st.) för vilka översvämningar kan orsaka problem.
Lappo ås avrinningsområdes övre och nedre del
På många ställen kan flödesvattnet flöda ut på vägar, varvid man kan vara tvungen att avstänga vägen för trafik. I huvudsak är det mindre privatvägar som blir översvämmade och därför kan vissa byggnader omringas av flödesvatten, som det hände i Kuortaneenjärvi år 1984.
Översvämningar kan medföra många slags problem för kommunalteknik, som till exempel avbrott i datakommunikationen eller eldistributionen. I övre och nedre delarna av Lappo ås avrinningsområde ligger några tiotals transformatorer på låglänta områden, men något klart riskområde har inte identifierats. Såvitt man vet har elavbrott på grund av översvämningar inte förekommit i området, men en ispropp år 2006 skadade en elledning i Nykarleby. På basis av våröversvämningen år 2018 har också avloppsreningsverket i Alavo identifierats som ett riskobjekt.
I Lappo ås avrinningsområde finns inte betydande livsmedels- eller läkemedelsverksamhet, där avbrott i verksamheten skulle orsaka betydande ekonomiska olägenheter för samhället.
I avrinningsområdet har inte identifierats sådan hamninfrastruktur eller sjötrafik som speciellt borde beaktas med tanke på hanteringen av översvämningsrisker.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
Lappo-Alahärmä
Enligt det tillgängliga materialet har man identifierat två objekt som kunde orsaka förorening av miljön vid en sällsynt översvämning. På området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år, finns ett djurstall och en avfallsbehandlingsplats. Nära översvämningsområdet ligger tre grundvattenområden där översvämningar kan förorena grundvattnet.
Lappo ås avrinningsområdes övre och nedre del
Längs Lappo ås övre och nedre lopp finns cirka tjugo miljötillståndspliktiga verksamheter som är belägna på låglänta områden i olika delar av avrinningsområdet. Översvämningar kan medföra störningar i avloppsreningsverkets funktion i Alavo, som det hände våren 2018.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Lappo-Alahärmä
Mellan Lappo och Alahärmä på området för en mycket sällsynt översvämning, dvs. på området som täcks av flödesvatten vid en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år ligger tre fornlämningar samt två byggda kulturmiljöer av riksintresse (domkyrkan och patronfabriken i Lappo). Byggnaderna kring domkyrkan är relativt högt belägna att de antagligen inte blir våta ens vid en mycket sällsynt översvämning. På området omkring kulturcentret Vanha Paukku verkar däremot att flera byggnader hotas av översvämningar.
Lappo ås avrinningsområdes övre och nedre del
Längs Lappo ås övre och nedre lopp finns cirka tjugo byggda kulturmiljöer av riksintresse som ligger delvis på låglänta områden i olika delar av avrinningsområdet. Det finns inga uppgifter om tidigare översvämningsskador på dessa objekt.
Övriga översvämningsrisker
På Lappo ås avrinningsområde finns flera dammar och översvämningsskyddsvallar som kan öka översvämningsrisken för bosättningen och samhället vid en sällsynt översvämning. I avrinningsområdet finns tre klass 1-dammar, fem klass 2-dammar och en klass 3-damm samt ett flertal mindre dammar och vattenkraftverk, som inte har klassificerats. Hanteringen av översvämningsrisker som dammarna orsakar, har beaktats i dammsäkerhetslagen (494/2009) och i statsrådets förordning om dammsäkerhet (319/2010). Även översvämningsskyddsvallar hör till dammsäkerhetslagen. I Lappo ås avrinningsområde finns tiotals kilometer skyddsvallar. Översvämningsvallarna som ligger uppströms Lappo centrum har försetts med översvämningsluckor och överfallströsklar via vilka flödesvatten vid en storöversvämning släpps ut till invallningsområdena. På detta sätt hindrar man vattenytan att stiga på en skadlig nivå vid Lappo stads tätort. Vallarna är dimensionerade för ett flöde med en återkomstintervall en gång på 20 år.
Enligt erfarenhetsbaserad information ligger de mest omfattande översvämningsområdena i Lappo ås avrinningsområde mellan Lappo centrum och Voltti i Alahärmä. Området är vidsträckt, nästan 40 km långt och som mest flera kilometer brett. Det omfattar även Kauhajoki ås nedre del. I avrinningsområdet finns dessutom flera små översvämningsområden bl.a. invid sjön Kuortaneenjärvi, längs Hirvijoki, Kauhavanjoki och Ahvenjoki åar samt vid sjöarna Alavudenjärvi och Ranta-Töysänjärvi.
Tidigare inträffade översvämningar
I Lappo ås avrinningsområde har speciellt våröversvämningar orsakat skador. Särdeles svåra översvämningar inträffade åren 1768, 1853 och 1888 samt åren 1936, 1953, 1966, 1977, 1984, 1988, 2013 och 2018. En del av de före detta översvämningsområdena är nuförtiden skyddade t.ex. med vallar. Våröversvämningen år 1984 var särskilt svår. För att förhindra vattnet att stiga på en skadlig nivå i Lappo tätort var man då tvungen att leda flödesvattnen in på de med översvämningsvallar skyddade åkerområdena invid Lappo å.
Förutom de stora våröversvämningarna har det inträffat många skadliga sommaröversvämningar i Lappo å. De översvämningar som inträffar under växtperioden är betydligt mer skadliga för jordbruket än våröversvämningar. Åtminstone åren 1934, 1953 och 1967 förstörde rikliga regn som inträffade på sensommaren skörden på omfattande områden
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Tidigare inträffade översvämningar
Uppgifter om tidigare inträffade översvämningar inom det granskade området, vilka registrerats i översvämningsdatasystemet. I tabellen anges översvämningens tidpunkt, typ, ogynnsamma följder samt eventuella uppgifter om övriga egenskaper, såsom sannolikhet och omfattning.
Mer information
Isproppar som uppkommer i åar och älvar kan snabbt höja vattenståndet. Vattenledningskapacitet i en istäckt å är ofta avsevärt sämre än då det är öppet vatten. Översvämningar som orsakas av isproppar är problematiska därför att de är svåra att förutspå. Översvämningar av isproppar förekommer i Lappo å ganska sällan. Sådana har inträffat t.ex. åren 1984, 1985 och 2006. Isproppar har förutom i Lappo tätort förekommit åtminstone i Nykarleby, vid Huhmarkoski och Niemi broar i Kauhavanjoki å samt i Huhdankoski och Polvenkoski i Hirvijoki å. Ispropparna har inte förorsakat märkbara ekonomiska skador.
Kravisproppar som uppkommer i åar och älvar kan snabbt höja vattenståndet. På många år har kravisproblem förekommit i forsen Lankilankoski uppströms Lappo tätort, men efter att bron i Karhunkylä förnyades, har problemen inte längre uppstått. Även i forsen Koveronkoski har det förekommit problem med kravis. I Kuorasluoma nedanför Kuorasjärvi har det också uppkommit kravisproblem bland annat i januari 2010, 2014 och 2016. I Lappo ås avrinningsområde har skador orsakade av kravisöversvämningar varit av ringa omfattning.
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Våröversvämningen år 1984 har orsakat de största översvämningsskador i Lappo å. Översvämningen beräknades ha varit en översvämning som i medeltal återkommer 1/20–1/50 år. Återkomstintervallet varierade i olika delar av avrinningsområdet. Flödesvattnet täckte som mest 6400 hektar åkermark. På basen av de skador som översvämningen orsakade på byggnader ansöktes om ersättningar. Utöver byggnader orsakade översvämningen även skador på lösöre samt på åker- och trädgårdsodlingar.
Efter år 1984 har det inte inträffat översvämningar av motsvarande omfattning i området. I markanvändningen på Lappo ås avrinningsområde har inte sådana betydande förändringar skett under de senaste årtiondena att översvämningsriskerna i området avsevärt skulle ha ökat. Bebyggelsen i tätorterna och längs åstränderna är dock nuförtiden tätare, vilket innebär att en likadan översvämning sannolikt skulle medföra större skador på bostadsbyggnader än tidigare. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har fr.o.m. 1990-talet gett utlåtanden om de lägsta rekommenderade bygghöjderna till planläggare och för ansökningar om undantagstillstånd. Fastställande av de lägsta bygghöjderna minskar sannolikt avsevärt översvämningsskador i fråga om nya byggnader.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer översvämningsskador att öka före århundradets slut till följd av klimatförändringen. Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, den övriga miljön och samhället på många olika sätt. Hur kraftig inverkan blir varierar i olika delar av Finland och i olika typer av vattendrag.
I Lappo å förutspås våröversvämningar bli mindre och inträffa tidigare än förut. Snömängden vintertid antas minska och därmed blir våröversvämningar som orsakas av snösmältningen mindre. Flödestoppen på våren förutspås inträffa något tidigare än nuförtiden medan höst- och vinteröversvämningar antas bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat till följd av att vårar börjar tidigare och avdunstningen ökar.
Finlands miljöcentral har gjort beräkningar med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har på Lappo å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer enligt prognosen flöden på vintrarna (december-februari) att öka t.o.m. med 80 % och under hösten (september-november) med 16 % medan vårflöden (mars-maj) förutspås minska med 23 %. En översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100a) uppskattas minska med 11 % som en följd av klimatförändringen.
Mer information
Klimatförändringen medför tryck på att ändra vattendragens användning. Regleringspraxis bör anpassas till förändringarna. För våröversvämningar behövs mindre lagringsvolym och därför blir obligatoriska kalenderbundna ”vårsänkningar” problematiska allteftersom snömängderna blir mindre och tidpunkten för vårfloderna förskjuts. Under vintrarna behövs det större lagringsvolymer i vattendrag, eftersom vinterregn kommer att bli vanligare. Då somrarna blir torrare och längre är det viktigt att fylla de konstgjorda sjöarna före sommaren. Det behövs dock allt mera lagringsvolym på sommaren och hösten, eftersom sommar- och höstregn kommer att bli allt vanligare.
I Lappo å har man strävat efter att bereda sig på klimatförändringen bland annat genom att förändra regleringstillstånden för de reglerade sjöarna. Regleringstillstånden för flera sjöar (t.ex. Iso-Allasjärvi, Vähä-Allasjärvi, Jääskänjärvi, Kuotesjärvi, Putulanjärvi) har förändrats så att under snöfattiga vintrar behöver man inte göra så stor vårsänkning i sjöarna som förut.
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där bosättning finns. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Fram till år 2040 förutspås inte några stora förändringar ske i befolkningsmängden i kommunerna inom Lappo ås avrinningsområde. Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra samt till åstranden. På dessa områden förblir översvämningsriskerna antingen oförändrade eller ökar om det byggs mer i närheten av ån. Byggandet har blivit mer tekniskt, vilket kan öka antal översvämningsskador.
På lång sikt kommer åkrarna i området att sjunka och utarmas som en följd av odlingen. Nyttan av tidigare översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer kommer att leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt. Betydelsen av att hålla fårorna och vattendragskonstruktionerna i skick kommer att bli ännu större i framtiden.
Eventuell ökning av torvproduktionen och effektivering av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och därmed öka översvämningar. Även dikning kan ha skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten samt åarnas och sjöarnas status. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena. Sådana kan till exempel vara stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Dessutom kan byggande av nya vägar eller höjning av de befintliga vägarna förvärra översvämningsproblem ställvis.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Lappo ås avrinningsområde har man utnyttjat flödesmodelleringen som tidigare har utarbetats för området mellan Lappo och Alahärmä. Flödesmodellen har uppdaterats i början av år 2024. Den nya modellen beaktar en översvämningssituation under vilken invallningsområdena som ligger nedanför Lappo tätort tas i bruk. Det nya materialet är inte ännu tillgängligt i översvämningskarttjänsten, dvs. att kartorna över översvämningshotade områden som presenteras i Finlands miljöcentrals karttjänst, är från år 2019.
För övre och nedre delen av Lappo ås avrinningsområde har det inte funnits noggrannare modelleringar av översvämningar eller kartor över översvämningshotade områden att tillgå och därför baserar bedömningen sig närmast på en grov granskning av höjdmodeller och geodata samt på erfarenhetsbaserad information om tidigare översvämningar. Således är uppskattningen av skador främst riktgivande.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Översvämningskarterade områden inom det granskade avrinningsområdet. På kartan syns områden som täcks av flödesvatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter bland annat om vattendjup och riskobjekt, är tillgängliga i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
I tabellen presenteras statistik över invånarna, byggnaderna och vägarna i fråga om översvämningar i vattendrag på det översvämningskarterade området. Statistiken har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Lappo ås avrinningsområde har man utnyttjat de noggrannare mätningar av byggnadshöjder som tidigare har utförts på terrängen i området mellan Lappo och Alahärmä samt karteringen av översvämningsriskerna från år 2019. Även erfarenhetsbaserad information om de tidigare översvämningarna i området har använts som stöd för bedömningen. Granskningen av översvämningsriskerna har i huvudsak utarbetats för en översvämningssituation med återkomstintervall en gång på 100 år, men till någon del har även en översvämning som inträffar en gång på 250 år använts.
Noggrannare uppgifter om översvämningskarteringen på övre och nedre delen i Lappo ås avrinningsområde fanns inte att tillgå.
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
Olika typer av riskobjekt i de översvämningskarterade områdena. I tabellen presenteras riskobjekt vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt).
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Lappo ås avrinningsområde ligger i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och det ingår i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Lappo å får sin början i Alavo. Därifrån den flyter via Kuortane, Lappo och Kauhava och slutligen mynnar ut i Bottenviken i Nykarleby. Lappo ås avrinningsområdes totala areal är ca 4100 km2 och det är det tredje största avrinningsområdet i Västra Finland.
Typiskt för naturförhållandena i Lappo ås avrinningsområde är flack topografi, få sjöar och en jordmån dominerad av finkorniga markslag. De högsta områdena i Lappo ås källområden ligger i det snörika Suomenselkäområdet, där marknivån stiger som högst t.o.m. mer än 200 meter över den nuvarande havsnivån. Fallhöjden i källområdet är ganska stor. Lappo ås mellersta lopp finns ett flackt lugnvattenområde där vattnet strömmar långsamt och ån svämmar lätt över.
Mer information
Lappo ås avrinningsområde utgörs delvis av gammal havsbotten, som till följd av landhöjning och förmultning har under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten vid området runt Kvarken är landhöjningen som kraftigast. Där är landhöjningen ca 8–9 mm per år. (Poutanen, M.) De älvar och åar som rinner ut i Bottniska viken har ofta ett flera tiotals kilometer långt avsnitt med lugnvatten, som ofta utgör ett översvämningsområde. På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen sker snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i den övre delen.
Ett särdrag för jordmånen i området är de sura sulfatjordarna, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. Som namnet antyder, är det på dessa områden typiskt med surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. De sura sulfatjordarna ligger i huvudsak nedanför höjdkurvan 80 meter.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Lappo ås huvudfåra är ca 170 km lång. De största biflödena är Nurmonjoki och Kauhavanjoki. Dessutom mynnar bl.a. Lakajoki, Kaarankajoki, Tapaskanluoma (Uitonluoma), Kätkänjoki och Töysänjoki i Lappo å.
Lappo ås avrinningsområde sjöprocent är 2,9. I avrinningsområdet finns 22 natursjöar vars areal är större än 100 ha. Tolv av de naturliga sjöarna och tre av de konstgjorda sjöarna regleras. De största sjöarna i avrinningsområdet är Hirvijärvi konstgjorda sjö, Kuortaneenjärvi, Kuorasjärvi och Varpula konstgjorda sjö, som alla regleras.
Vattenföring och vattenstånd
På samma sätt som i övriga åar och älvar i Österbotten är stora flödesvariationer och översvämningskänslighet karakteristiska även för Lappo å. Vattenföringen i Lappo å är störst på våren till följd av snösmältning. På sommaren är flödet vanligen litet, men ökar mot hösten. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj.
Översvämningarna i Lappo å beror inte i första hand på att vattenmängden är stor, utan de primära orsakerna är ådalens morfologiska särdrag d.v.s. att landskapet är flackt och åfåran liten. Det största problemet i området är den drastiska vårflödestoppen som delvis beror på effektiv skogs- och åkerdikning samt på det att i området finns endast få sjöar och de ligger i källområdena.
Man har gjort kontinuerliga observationer angående vattenstånd och vattenföring i Lappo å sedan år 1912. Nuförtiden mäts vattenståndet på 21 mätstationer kontinuerligt med automatiska mätare. Vattenföringen mäts på motsvarande sätt på 15 mätstationer. Den högsta vattenföringen 320 m3/s vid mätstationen i Keppo har uppmätts under våröversvämningen 1984.
Mer information
I bäcken Kaidesluoma, som finns i Lappo ås övre lopp i Alavo, finns en mätstation som dagligen ger information om avrinningen. Mätningar har utförts sedan år 1959. Dessutom mätts snöns vattenvärden med hjälp av linjetaxeringar vid mätplatserna i Taipale och Kaidesluoma i Alavo samt i Länsikylä i Lehtimäki. Snöns vattenvärde anger den mängd vatten som snön innehåller, d.v.s. djupet av det vattentäcke som uppkommer då snön smälter. De maximala vattenvärdena för snön noteras i Lappo ås avrinningsområde vanligen runt mitten av mars.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
I Lappo å varierar vattnens status mellan olika delar av avrinningsområdet. Vattenkvaliteten i Lappo ås övre delar är i huvudsak bättre än i dess mellersta och nedre delar. Bland annat jordbruk, sura sulfatjordar, avloppsvatten och pälsfarmning har inverkan på vattnens status i Lappo å. Lappo ås avrinningsområde har med åren byggts och modifierats kraftigt bl.a. för marktorrläggningens, översvämningsskyddets och energiekonomins behov, vilket har lett till att vattendragets ekologiska status har försämrats.
Mer information
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 är vattenkvaliteten bl.a. i Kätkänjoki, Pahajoki, Ponnenjärvi, Alavudenjärvi, Kuorasjärvi, Kauhajärvi samt Kuotesjärvi god. Statusen i Tiisijärvi och Iso Vehkajärvi har bedömts hög. Statusen i flera vattenförekomster i Lappo ås avrinningsområde har klassificerats som måttlig, som t.ex. vattenkvaliteten i Lappo ås nedre, mellersta och övre lopp samt i Kuortaneenjärvi, Kauhavanjoki ås övre lopp, Rantatöysänjärvi, Kätkänjärvi, Hirvijärvi, Varpula, Jääskänjärvi och Saarijärvi.
Statusen i några vattenförekomster har bedömts vara otillfredsställande; Lappo ås nedersta del, Kuivajoki, Kuivasjärvi, Kauhavanjoki ås nedre lopp, Hirvijoki, Nurmonjoki och Haapaluoma. Haapojanluoma är av dålig status.
I den kemiska klassificeringen delas ytvattnen in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Alla vattnen i Lappo ås avrinningsområde har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen (polybromerade diffenlyetrar). Lappo ås avrinningsområde domineras av torvmark och vattendragen är humushaltiga, vilket ökar kvicksilverhalten i fisk. Dessutom har 36 förekomster en sämre kemisk status än god på grund av risken för långväga transport av kvicksilver och naturförhållandena. Halten av kvicksilver är särskilt hög bl.a. i Kuortaneenjärvi, Lappo ås huvudfåra, Iso Liesjärvi och Hirvijärvi.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Lappo ås avrinningsområde utgörs till största delen av skogs- och myrmark (över 70 %). Även andelen åkermark är mycket betydande (ca 25 %). Markanvändningen i Lappo ås avrinningsområde är effektiv och det har utförts mycket skogs- och åkerdikningar i området. Jordbruket är koncentrerat till ådalarna, där de bördigaste åkrarna finns. Största delen av åkrarna ligger invid Lappo ås flacka mellersta lopp. Jordbrukets andel av näringslivet i området är betydligt högre än i genomsnitt.
De bebyggda områdena i Lappo ås avrinningsområde ligger huvudsakligen i tätorterna invid ån. Den största av dessa är Lappo. Bebyggelsen på Lappo ås avrinningsområde ligger bandliknande längs med åbrinken.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I Lappo ås avrinningsområde gäller två landskapsplaner; Södra Österbottens och Österbottens landskapsplan. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen, där konsekvenserna av översvämningar beaktas noggrannare.
Detaljplanerade områden i Lappo ås avrinningsområde finns bl.a. i Lappo, Kauhava, Alavo, Kuortane, Töysä och Nykarleby centrum. Bebyggelsen breder ut sig främst till de befintliga tätorterna samt längsmed ån. Fritidsbebyggelsen vid sjöstränderna kommer att utökas.
Mer information
För största delen av Lappo ås avrinningsområde gäller Södra Österbottens landskapsplan, Den har stegvis förnyats genom etapplandskapsplaner, som innehåller olika teman. Etapplandskapsplan I behandlar vindkraft och etapplandskapsplan II berör handel, trafik och centrumfunktioner. Etapplandskapsplan III innehåller torvproduktion, skydd av myrnatur, bioenergianläggningar, energivedsterminaler och Försvarsmaktens områden. Södra Österbottens landskapsplan 2050 håller på att förberedas och målet är att landskapsfullmäktige godkänner den år 2024. I utkastet till planbeskrivning för Södra Österbottens landskapsplan 2050 nämns att man ska förbereda sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt klimatförändringens inverkan. Nytt byggande placeras utanför översvämningshotade områden eller så säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på andra sätt.
Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)
Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)
I Österbottens landskapsplans 2040 planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
I Lappo ås avrinningsområde ligger helt eller delvis 14 Natura-områden. I planeringen av vattenvården har man identifierat områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. I Lappo ås avrinningsområde är sådana Natura 2000-områden Kuivasjärvi (Alavo) och Lappo åmynning-Bådaviken (Nykarleby).
Mer information
Kuivasjärvi är internationellt sett ett värdefullt fågelvatten och den har även betydelse som skyddsobjekt för skogs- och myrnaturen. Lappo åmynning-Bådaviken är en våtmark och ett fågelskyddsobjekt av nationellt värde. Området är även ett viktigt skyddsobjekt för primärsuccessionsskogar på landhöjningskusten.
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På Lappo ås avrinningsområde ligger 27 byggda kulturmiljöer av riksintresse. Nära Kuortaneenjärvi ligger bl.a. de österbottniska gårdarna i Kuortane, Ruona by och Haapaniemi prästgård. Invid Nurmonjoki å ligger Nurmo kyrkogård. I Lappo invid ån ligger bl.a. patronfabriken i Lappo och Lappo domkyrkan med dess omgivning. Invid nedre loppet finns bl.a. Nykarleby historiska stadskärna.
Mer information
På Lappo ås avrinningsområde finns flera förhistoriska fasta fornlämningar, som i huvudsak är sten- eller gravrösen samt boplatser. Ett speciellt stort antal fynden finns i Lappo ås nedre del på Nykarleby område och i Lappo ås övre del främst i Kuortane och Alavo.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Lappo å har med åren byggts och modifierats kraftigt. Översvämningsskyddsarbeten har genomförts sedan 1800-talet. På 1950-talet inleddes mer omfattande planering av översvämningsskyddet i Lappo å, dvs. vattenståndsregleringen av Lappo å. Arbetena genomfördes i olika etapper. Arbetena omfattade bland annat rensningen och invallningen av Lappo å, anläggandet av konstgjorda sjöar, regleringen av Nurmonjoki ås källsjöar. Mha. åtgärderna i Lappo å skyddades 5500 hektar åkermark mot översvämningar i Alajoki i Lappo. Mha. de genomförda arbetena har Lappo å blivit bra skyddad mot översvämningar som i medeltal återkommer en gång per 20 år eller oftare.
En plan för hantering av översvämningsrisker i Lappo å har utarbetats för åren 2022–2027. Målet med planen är att minska översvämningsrisker i området, förebygga och lindra ogynnsamma följder av översvämningar samt att förbättra beredskap inför översvämningar. I planen presenteras de mål för hanteringen av översvämningsriskerna som har föreslagits för området samt åtgärder för att uppnå dessa mål.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
För Lappo å har beviljats tiotals tillstånd för vattendragsreglering och nyreglering samt för byggandet av dammar, kraftverk och konstgjorda sjöar. Tolv av de naturliga sjöarna och tre av de konstgjorda sjöarna regleras. I Lappo ås avrinningsområde finns nio dammar som har klassificerats enligt dammsäkerhetslagen. Statens vattenresursmyndighet, dvs. nuförtiden närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarar i huvudsak för regleringen av vattendrag och är innehavare av regleringstillstånden. Regleringen sköts genom avtalet av kraftbolagen, privatpersoner som utsett för uppdraget eller av kommunerna i enlighet med myndighetens anvisningar. För att följa upp vattenläget i Lappo å och att sköta regleringen av vattendraget används ett system för vattendragsmodeller som upprätthålls av Finlands miljöcentral. Mha. systemet kan man granska avrinningsområdets vattensituation och dess utveckling.
För att öka regleringsvolymen har i Lappo ås avrinningsområde byggts Hirvijärvi och Varpula konstgjorda sjöar samt Hippi bassäng. Alla tre ligger i Nurmonjoki ås avrinningsområde. Regleringsvolymen i de konstgjorda sjöarna är sammanlagt 55 milj.m³. Den konstgjorda sjön Hirvijärvi är av stor betydelse för att bekämpa översvämningar. Dess stora regleringsvolym (44 milj.m³) innebär att genom att välja rätt tidpunkt för ibruktagande man kan skära ner översvämningen i Lappo centrum och de invallade områdena. Regleringsvolymen i sjön Kuortaneenjärvi är ca 40 milj. m3 och därför har sjön en stor betydelse för att jämna ut översvämningar. I Nurmonjoki ås övre lopp har man tagit nio sjöar i bruk för att reglera vattendraget. Den totala regleringsvolymen i de sjöar vid Nurmonjoki som har tagits i bruk med tanke på regleringssyfte är under högvattenföring sammanlagt ca 37 milj.m³.
Lappo stad ligger strax ovanför de invallningar som anlagts för översvämningsskyddet. För att undvika översvämningsskador i staden har vallarna försetts med översvämningsluckor och överfallströsklar via vilka flödesvatten vid en storöversvämning släpps ut på invallningsområdena. På detta sätt hindrar man vattenytan att stiga på en skadlig nivå i Lappo stads tätort. Vallarna är dimensionerade för ett flöde med en återkomstintervall en gång på 20 år. En grov uppskattning är att lagringsvolymen i invallningsområdena vid Löyhinki och Itäpuoli är ca 40–60 milj. m³. (Syvänen & Leiviskä, Reiter 1989)
I Lappo ås avrinningsområde finns tre klass 1-dammar, fem klass 2-dammar och en klass 3-damm samt ett flertal mindre dammar och vattenkraftverk, som inte har klassificerats. Även översvämningsskyddsvallar hör till dammsäkerhetslagen. I Lappo ås avrinningsområde finns tiotals kilometer skyddsvallar.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappo avrinningsområde 2022–2027 (vesi.fi)
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Referenser
Finlands miljöcentral. 2020. Visualiseringsverktyget Ilmastonmuutoksen vaikutus vesistöihin.
Finlands officiella statistik (FOS): Helsingfors: Statistikcentralen. Citerad 12/2023.
Lantmäteriverket. 2023. Maannousu. Citerad 11/2023.
Österbottens förbund. 2020. Planbeteckningar och planeringsbestämmelser. Citerad 11/2023.
2023. Etelä-Pohjanmaan maakuntakaava 2050, kaavaselostus. Citerad 11/2023.
NTM-centralen i Södra Österbotten. 2023. Natura 2000-områden: Södra Stadsfjärden-Söderfjärden-Öjen.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF