Vattenrelaterade läromedel

I Lappo å har omfattande rensningar gjorts för att kontrollera översvämningarna sedan slutet av 1800-talet. I slutet av 1930-talet rensades Kuortaneenjärvis utlopp och regleringen av Kuortaneenjärvi inleddes. Översvämningen våren 1953 orsakade omfattande skador i Lappo å, vilket ledde till att jordbrukarna krävde att staten skulle planera och genomföra översvämningsskyddet. Då inleddes en mer omfattande planering av översvämningsskyddet under benämningen regleringsarbeten i Lappo å. Vattenlagen från 1962 förbättrade förutsättningarna för översvämningsskydd, eftersom den tillät reglering och det byggande som regleringen krävde även inom översvämningsskyddet för jordbruket och inte enbart för energiekonomins behov.

I regleringsplanen för Lappo å ingick rensning av älvar, åar och sjöar samt nya metoder för att bekämpa översvämningar, såsom invallningsområden och konstgjorda sjöar. I Lappo ås nedre lopp skyddades de vidsträckta åkrarna med vallar och vattnet kunde inte längre svämma över åkrarna. Den förlorade magasineringskapaciteten för vatten på åkrarna samt den ökade vattenföringen till följd av rensningarna av älvar och åar behövde ersättas. I stället ordnade man magasineringskapacitet i reglerade sjöar och byggde konstgjorda sjöar. Med de genomförda vattendragsarbetena skyddades totalt cirka 7 500 hektar mark i Lappo ås avrinningsområde mot översvämningar.

I reglerade sjöar sänks vattenståndet på vårvintern och är som lägst strax innan snön börjar smälta. Nivån till vilken vattenståndet i sjöarna sänks innan snön smälter fastställs i regleringstillståndet och utifrån snöns vattenvärden som observerats i slutet av vintern. Framför allt sommartid är målet att hålla vattenståndet ganska nära regleringens övre gräns. Under torra och varma somrar sänker avdunstningen vattenståndet med upp till en centimeter per dygn. Det är också skäl att vara beredd på rikliga regn under alla årstider, det vill säga det måste finnas utrymme för regnvatten i sjöarna.

De konstgjorda sjöarna Hirvijärvi och Varpula samt Hippi bassäng, som alla ligger i Nurmo ås avrinningsområde, har byggts för att öka regleringskapaciteten i Lappo ås avrinningsområde. I anslutning till Hirvijärvi konstgjorda sjö finns Hirvikoski vattenkraftverk. Regleringsvolymen i de konstgjorda sjöarna är totalt 55 miljoner m³. I Nurmo ås övre lopp har nio sjöar tagits i bruk för reglering av vattendraget. Dessa så kallade Nurmo ås källsjöar är Iso-Allasjärvi, Vähä-Allasjärvi, Kuotesjärvi, Putulanjärvi, Saukkojärvi, Saarijärvi, Kuorasjärvi och Jääskänjärvi. I projekten ingår också vattenregleringsåtgärder i Tiisijärvi. Den totala regleringsvolymen i de sjöar som tagits i bruk för reglering av Nurmo å vid högt vattenstånd är cirka 37 miljoner m³.

Hirvijärvi konstgjorda sjö är mycket viktig för bekämpningen av översvämningar. När sjöns stora regleringsvolym (44 miljoner m³) används vid rätt tillfälle är möjligheterna att minska översvämningen i Lappo centrum och invallningsområdena goda. Den konstgjorda sjöns betydelse framhävs vid exceptionella vårflöden, som ofta har två toppar i Lappo ås avrinningsområde. Då är det skäl att lämna magasineringskapacitet i den konstgjorda sjön också för att klara den andra flödestoppen och för eventuella regn. När en översvämning stiger går kraftverket vid Hirvijärvi ofta med full effekt dygnet runt. På så sätt kan man bromsa upp höjningen av vattenståndet i Hirvijärvi och spara kapacitet till den andra flödestoppen. Den andra flödestoppen i Lappo å beror på den stora vattenföringen till följd av att Kuortaneenjärvi har fyllts. Under en flödestopp i Lappo å får vattenståndet i Hirvijärvi i regel stiga, det vill säga utflödet hålls lågt tills översvämningsgränsen för Lappo å i Liinamaa underskrids eller tills den övre gränsen för regleringen av Hirvijärvi närmar sig.

På sommaren tappas en minimivattenföring av från Hirvijärvi. Vattenståndet i sjön sjunker då med cirka 5 mm/dygn, om det inte finns något inflöde. Under varma sommardagar sänker avdunstningen vattenståndet med cirka 7 mm/dygn. Om det inte regnar och inget vatten kommer från vattenområdet ovanför, sjunker vattenståndet i Hirvijärvi alltså med drygt en centimeter per dygn. Om det bara är möjligt, det vill säga om det regnar tillräckligt, hålls Hirvijärvi konstgjorda sjö sommartid ungefär på nivån N43 +88,30 m. Under torra somrar finns det inget mer vatten att få någonstans, om det inte regnar.

Om det finns risk för att regleringens övre gräns i Hirvijärvi kommer att överskridas vid en översvämning, kan inkommande vatten ledas vidare via den så kallade vattenfattiga naturliga fåran i Nurmo å. Vattenföringen regleras med hjälp av dammen i Kylmälänkoski fors. Om det finns risk för att vattenståndet i Hirvijärvi stiger upp till nödhögvattenstånd, kan man utöver de maximala avtappningarna från kraftverket och förbitappningen via dammen i Kylmälänkoski även stänga Hirvijärvi påfyllningskanal.
Varpula konstgjorda sjö ligger bredvid Hirvijärvi, ovanför sjön. Vatten i Varpula rinner till endast från den konstgjorda sjöns eget näravrinningsområde. Regleringsvolymen i Varpula konstgjorda sjö är 10,3 miljoner m³. Vattnet tappas av från Varpula direkt till Hirvijärvi. Även i Varpula konstgjorda sjö sänks vattenståndet på våren för att få plats med smältvatten.
Hippi bassängs regleringskapacitet (0,4 miljoner m³) har ingen betydelse för översvämningsskyddet. Syftet med bassängen är att jämna ut den variation i vattenståndet som avtappningarna från Hirvikoski vattenkraftverk ovanför orsakar i Nurmo tätort längre ner vid Nurmo å.

Målet är att hålla vattenståndet i Nurmo ås källsjöar, det vill säga Kuorasjärvi, Jääskänjärvi, Saukkojärvi, Saarijärvi, Kuotesjärvi, Putulanjärvi, Iso-Allasjärvi och Vähä-Allasjärvi, nära regleringens övre gränser på sommaren. Under torra och varma sommardagar sjunker dock vattenståndet i sjöarna med nästan en centimeter per dygn. På våren sänks vattenståndet för att få plats med smältvatten. Regleringstillstånden för Nurmo ås källsjöar har ändrats och håller delvis på att ändras så att vårsänkningen av vattenståndet kan vara mindre än för närvarande efter snöfattiga vintrar.

Regleringsvolymen i Kuortaneenjärvi vid Lappo ås huvudfåra är cirka 40 miljoner m³. Kuortaneenjärvi har en stor betydelse för utjämningen av översvämningar. Alla luckor i regleringsdammen i Kuortaneenjärvi ska enligt regleringstillståndet öppnas cirka en månad före vårflödet. Vattenståndet i Kuortaneenjärvi sjunker innan snön smälter och det finns plats för smältvatten. Vattenståndet i Kuortaneenjärvi stiger snabbt i början av vårflödet, vilket också ökar Kuortaneenjärvis utflöde. När Kuortaneenjärvi fyllts är vattenföringen stor och vatten flödar långt nedströms i Lappo å, vilket håller vattenföringen i Lappo å stor. Luckorna i regleringsdammen i Kuortaneenjärvi ska hållas öppna under hela vårflödet tills vattnet efter översvämningen sjunker till sommarens målnivå.

I regleringstillståndet för Kuortaneenjärvi finns en så kallad målnivå på vilken vattenståndet i sjön helst ska hållas. Mellan mitten av maj och slutet av september är målnivån 20 cm lägre än under årets övriga tider. På sommaren är minimiavtappningen 1 m³/s. Under varma sommardagar sänker avdunstningen vattenståndet med nästan en centimeter per dygn.

NTM-centralen reglerar också Kätkänjärvi i Rantatöysänjokis övre lopp och Ponnenjärvi i Töysänjoki. Alavus stad är innehavare av regleringstillståndet för Alavudenjärvi och Vähäjärvi och sköter regleringen. Båda sjöarna regleras med dammen i Vähäjärvi. Ett regleringsbolag är innehavare av regleringstillståndet för Rantatöysänjärvi och sköter regleringen.

Lappo stad ligger i övre ändan av de invallningar som ingår i översvämningsskyddet. För att undvika översvämningsskador i staden har högvattenluckor och överfallströsklar byggts i vallarna. Genom dessa leds vattnet till invallningsområdena vid en stor översvämning. På så sätt förhindras att vattenståndet stiger så högt att det utgör en risk för Lappo stad. Vallarna har dimensionerats för vattenföring med en återkomsttid på en gång per 20 år. Genom luckorna vid Löyhinki och Eskeli måste vatten strömma till invallningsområdena innan vattenståndet vid Pouttu bro överskrider nivån N43 +28,40 m. En grov uppskattning är att invallningsområdena vid Löyhinki och Itäpuoli kan hålla kvar cirka 40–80 miljoner m³ vatten. Tack vare den stora magasineringskapaciteten är invallningsområdena av stor vikt för översvämningsskyddet av Lappo centrum. När flödestoppen i Lappo närmar sig, minskas avtappningen från Hirvijärvi till ett minimum och invallningsområdenas pumpstationer stoppas. Syftet med detta är att minska behovet att leda vatten till invallningsområdena.