Preliminär bedömning av översvämningsrisker i Kyro älvs avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
I Kyro älvs avrinningsområde föreslås att området mellan Ilmajoki och Seinäjoki samt området mellan Ylistaro och Kvevlax anges som områden med betydande översvämningsrisk. Avgränsningen av översvämningsriskområdena presenteras på kartan nedan. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar från vattendrag samt de skadliga följder som översvämningar orsakar i områdena Ilmajoki-Seinäjoki och Ylistaro-Kvevlax.
Motiveringarna för området mellan Ilmajoki och Seinäjoki består av tidigare inträffade översvämningar med ur allmän synpunkt skadliga följder, den täta bosättningen och svårevakuerade objekt på området med översvämningsrisk, avbrott i trafikförbindelserna samt risken för brott i Kyrkösjärvi damm.
Motiveringarna för området mellan Ylistaro och Kvevlax består av tidigare inträffade översvämningar med ur allmän synpunkt skadliga följder, översvämningar som isproppar orsakat, den täta bosättningen på området med översvämningsrisk samt avbrott i trafikförbindelserna. Kyro älv är ett vattendrag för vattenförsörjning. Översvämningar kan orsaka störningar i pumpningen av vatten.
Utöver områdena med betydande översvämningsrisk har NTM-centralen i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna även identifierat andra områden med översvämningsrisk, där översvämningar dock inte bedöms orsaka ur allmän synpunkt betydande ogynnsamma följder. I Kyro älvs avrinningsområde föreslås att Jalasjärvi tätort samt Kauhajoki tätort med närliggande åstränder anges som andra områden med översvämningsrisk. Avgränsningen av översvämningsriskområdena presenteras på kartan nedan.
Motiveringarna för Jalasjärvi tätort består av tidigare inträffade översvämningar med ur allmän synpunkt skadliga följder samt bosättningen på det översvämningsriskkarterade området. Motiveringarna för Kauhajoki område består av tidigare inträffade översvämningar med ur allmän synpunkt skadliga följder samt bosättningen på området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Det har inte gjorts förändringar i avgränsningen av områdena med betydande översvämningsrisk i Kyro älvs avrinningsområde jämfört med föregående planeringsperiod. test
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde har man utnyttjat den detaljerade kartan som tidigare utarbetats över översvämningshotade områden från Kyro älvs delta till Kurikka och Seinäjoki. I bedömningen har man dessutom utnyttjat karteringen av översvämningsrisker som har utarbetats för områden längs Kyro älv mellan Ilmajoki och Seinäjoki samt mellan Ylistaro och deltat år 2019. Även kartan över översvämningshotade områden i Jalasjärvi har använts i den preliminära bedömningen. För de områden längs Kyro älv som inte är översvämningskarterade, har man använt tillgängligt geografiskt material. Granskningen av dessa områden baserar sig på en grov granskning och därför är resultaten endast riktgivande.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Föreslagna områden med betydande översvämningsrisk
Förslag till områden med betydande översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområdet samt motiveringar.
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Andra identifierade områden med översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområde samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Det enhetliga översvämningskarterade området längs Kyro älv sträcker sig från deltat till Kurikka och Seinäjoki. På området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 100 år, finns ungefär 220 bostadsbyggnader med ca 420 invånare. Bebyggelsen är koncentrerad längs älven och till tätorterna. Tätorterna som har största riskerna för översvämningar inom det översvämningskarterade området ligger i Ilmajoki, Seinäjoki, Ylistaro, Storkyro, Lillkyro och Merikart. På området som täcks av flödesvatten vid en översvämning som i medeltal återkommer en gång på 250 år ligger tre svårevakuerade specialobjekt: en skolbyggnad, ett daghem och ett skyddsrum.
I tätorterna (Jalasjärvi och Jokipii) i Jalasjärvi översvämningskarterade område bor ca 60 invånare inom området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning. På översvämningsområdet ligger inga svårevakuerade specialobjekt. I Jalasjärvi tätort har byggnader skyddats med fasta konstruktioner mot sällsynta översvämningar, dvs. för översvämningar som i medeltal inträffar en gång på 100 år.
I närheten av Kauhajoki och Aronkylä tätorter, som ligger längs Kauhajoki, Kainastonjoki och Päntäneenjoki åar, har tidigare förekommit skadliga översvämningar. Ådalen är tätbebyggd. Omfattningen av områdena som flödesvattnet täckte längs Kauhajoki, Kainastonjoki och Päntäneenjoki åar samt i ådalarna hösten 2012, har utretts mha. flygbilderna som togs under översvämningen. På området ligger flera tiotals bostadsbyggnader. I Kauhajoki och Kainasto tätorter ligger nära fårorna även svårevakuerade objekt: vårdbyggnader, skolbyggnader och två daghem.
Kyro älv är ett viktigt vattendrag för vattenförsörjningen, eftersom Vasa stad tar sitt råvatten från älven. Översvämningar försämrar vanligtvis vattenkvalitet i åar och älvar och kan orsaka störningar i vattenförsörjningen.
Flödesvatten för med sig kemikalier och andra föroreningar som kan komma ut i området där grundvatten bildas och påverka grundvattenkvaliteten. I Kyro älvs avrinningsområde finns ett flertal grundvattenområden. I det översvämningskarterade området längs Kyro älv (Kurikka-deltat) ligger inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning eller i dess närhet sju grundvattenområden som är viktiga för vattenförsörjningen. Ytterligare nära översvämningsområdet i Kauhajoki som täcktes av flödesvatten hösten 2012 finns ett grundvattenområde som är viktigt med tanke på vattenförsörjningen.
På det enhetliga området där översvämningsriskerna har karterats längs Kyro älv (Kurikka-deltat) ligger två avloppsreningsverk samt ett avloppsreningsverk på det översvämningskarterade området i Jalasjärvi. Flödesvattnet kan orsaka störningar i reningsverkens funktion och hälsorisker för invånarna, om avloppsvatten sprider sig på fastigheter, gårdar eller gator.
Mer information
Ju större och sällsyntare en översvämning är desto större blir antalet översvämningsriskobjekt. Nedan presenteras antal riskobjekt vid översvämningar med olika åtkomstintervall i det översvämningskarterade området (Kurikka-deltat) i Kyro älv.
Kurikka-deltat (hela översvämningskarterade området)
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Invånare | 420 | 820 | 1390 |
| Byggnader | 620 | 970 | 1490 |
| Bostadsbyggnader | 220 | 360 | 590 |
| Svårevakuerade specialobjekt | 1 | 3 | 5 |
Ilmajoki-Seinäjoki (området med betydande översvämningsrisk)
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Invånare | 310 | 580 | 960 |
| Byggnader | 320 | 520 | 770 |
| Bostadsbyggnader | 140 | 210 | 330 |
| Svårevakuerade specialobjekt | 1 | 2 | 4 |
Ylistaro-Kvevlax (området med betydande översvämningsrisk)
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Invånare | 90 | 200 | 370 |
| Byggnader | 220 | 350 | 570 |
| Bostadsbyggnader | 70 | 120 | 290 |
| Svårevakuerade specialobjekt | 0 | 0 | 1 |
Man har gjort terrängmätningar och analyser av geografiska data på det enhetliga översvämningskarterade området längs Kyro älv (Kurikka-deltat). På basis av mätningarna och analyserna har man utrett de byggnader som blir våta vid en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på 100 år. Utredningarna har gjorts i samarbete mellan NTM-centralen i Södra Österbotten och kommunerna under åren 2018 (Ilmajoki), 2019 (Seinäjoki) och 2022 (Kyro älvs nedre lopp i Storkyro, Korsholm och Vasa områden). Enligt dessa var ca 90 bostadsbyggnader (190 invånare) med översvämningsrisker på Ilmajoki kommuns område, på Seinäjoki kommuns område ca 80 bostadsbyggnader (160 invånare) och utgående från preliminära beräkningar i Kyro älvs nedre del ca 80 bostadsbyggnader (240 invånare).
För Jalasjärvi tätort med dess näromgivning har utarbetats en karta över översvämningshotade områden och olika återkomstintervall för översvämningar. Nedan presenteras antalet riskobjekt i tätorterna som ligger inom det översvämningskarterade området (Jalasjärvi och Jokipii).
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Invånare | 60 | 70 | 90 |
| Byggnader | 40 | 40 | 60 |
| Bostadsbyggnader | 10 | 20 | 20 |
| Svårevakuerade specialobjekt | 0 | 0 | 0 |
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Översvämningar i Kyro älvs avrinningsområde kan medföra problem för trafikförbindelser. Flödesvattnet kan flöda ut på vägar, varvid man kan vara tvungen att avstänga vägen för trafik. På det enhetliga området där översvämningsriskerna har karterats (Kurikka-deltat) finns flera vägar som kan gå av vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal återkommer en gång på 250 år. I Kyro älvs övre del är de viktigaste vägförbindelser på översvämningsområdet i Seinäjoki kommuns område riksväg 18, riksväg 19 och stamväg 67. I Jalasjärvi tätort går riksväg 3 över ån och genom översvämningsområdet. I Kyro älvs nedre del ligger riksväg 18 och riksväg 8 på översvämningsområdet. I Kauhajoki går stamväg 67 och 44 nära de områdena där tidigare har observerats översvämningar.
Järnvägen mellan Seinäjoki och Vasa går över översvämningsområdet i Seinäjoki och Storkyro. Järnvägen mellan Seinäjoki och Kaskö går dessutom nära de områdena där tidigare har observerats översvämningar i Kauhajoki.
Ett enskilt objekt som bör tas i beaktande är Seinäjoki flygfält som ligger invid Seinäjoki å i Rengonkylä. Vid en stor översvämning kan flödesvattnet stiga ovanpå flygfältets sydöstra del varvid vägförbindelserna till flygfältet kan ställvis brytas av.
Översvämningar kan orsaka problem för dataförbindelserna eller eldistributionen, om flödesvatten når gatornas kabelskåp eller parktransformatorer. Även elledningsstolpar kan vara översvämningskänsliga. I det översvämningskarterade området längs Kyro älv (Kurikka-deltat) finns flera gatornas kabelskåp, parktransformatorer, elunderstationer och elskåp med risk att bli våta. I samma karterat område ligger även ca 380 transformatorer eller högspänningsmaster på området för en mycket sällsynt översvämning.
Kyro älv är ett vattendrag för vattenförsörjning. Översvämningar kan medföra störningar i vattenförsörjningen. Vasa stad tar sitt råvatten från Kyro älv. Man kan vara tvungen att avbryta pumpning av råvatten på grund av dålig vattenkvalitet och då måste lagringsbassängen eventuellt tas i bruk. Som värst kan avbrottet ta flera veckor eller t.o.m. en månad som det hände under höstöversvämningen 2012. I det översvämningskarterade området finns även en vattentäkt med risk att nås av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år.
Mer information
I det enhetliga översvämningskarterade området längs Kyro älv (Kurikka-deltat) finns ca 15 industribyggnader på området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal återkommer en gång på 1000 år. De är dock inte betydande funktioner inom livsmedels- eller läkemedelsindustrin, där ett avbrott i verksamheten skulle orsaka betydande ekonomiska skador för samhället. På tätortsområdet invid Kauhajoki å ligger en anläggning för livsmedel eller foder. Detta område har dock inte karterats för översvämningsrisker.
I avrinningsområdet finns inte heller någon betydande infrastruktur för hamn eller sjötrafik, som borde beaktas vid hanteringen av översvämningsrisker.
I det översvämningskarterade området (Kurikka-deltat) finns även ett skyddsrum med risk att bli våt vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 100 år.
De objekt som orsakar översvämningsrisk för dataförbindelserna har karterats i områdena med betydande översvämningsrisk mellan Ilmajoki-Seinäjoki och Ylistaro-Kvevlax. Nedan presenteras antalet riskobjekt.
Ilmajoki-Seinäjoki
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Kabelskåp | 60 | 100 | 150 |
| Parktransformatorer | 5-10 | 10 | 20 |
| Elunderstationer och elskåp | färre än 5 | färre än 5 | färre än 5 |
Ylistaro-Kvevlax
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Kabelskåp | 40 | 60 | 80 |
| Parktransformatorer | färre än 5 | färre än 5 | färre än 5 |
| Elunderstationer och elskåp | färre än 5 | färre än 5 | 5-10 |
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
I Kyro älvs avrinningsområde ligger miljötillståndspliktiga objekt som vid översvämningar kan orsaka plötslig förorening av miljön. I det översvämningskarterade området (Kurikka-deltat) finns ca 30 miljötillståndspliktiga objekt på området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år. På översvämningsområdet ligger två avloppsreningsverk och ca 30 pumpverk för avloppsvatten. På det översvämningskarterade området i Jalasjärvi finns dessutom ett avloppsreningsverk som riskerar att bli våt.
Mer information
I tabellen presenteras ungefärliga antal riskobjekt vid översvämningar med olika åtkomstintervall i det översvämningskarterade området (Kurikka-deltat) i Kyro älv.
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Pumpstation/reningsverk för avloppsvatten | 35-40 | 45-50 | 55-60 |
| Djurstall | 5–10 | 5–10 | 10-15 |
| Avfallsbehandling | färre än 5 | 5–10 | 5–10 |
| Förorenat markområde | 5–10 | 5–10 | 5–10 |
| Industri | 5–10 | 10-15 | 10-15 |
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
I Kyro älvs avrinningsområde ligger kulturhistoriskt viktiga objekt. I det enhetliga översvämningskarterade området (Kurikka-deltat) ligger åtminstone delvis 14 byggda kulturmiljöer av riksintresse på området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år. Sådana kulturmiljöobjekt är bland annat Törnävä bruksherrgård med dess omnejd i Seinäjoki, bosättningen längs älven i Nikkola och Pirilä i Ilmajoki, den gamla och nya kyrkan, Perttilänmäki och Napue slagfält i Storkyro samt kvarnforsarna, bosättningen längs älven och Golkas gård i Merikart. Nära översvämningsområdet ligger även ett byggt område som är skyddat genom lagen (lag om skyddande av byggnadsarvet 498/2010).
Översvämningar i vattendrag kan medföra olägenheter även för fornlämningar. Fornlämningar som finns på stränderna kan rasa ner i vattnet, om stranden eroderar. Flödesvattnet kan föra med sig jordmaterial som kan täcka över fornlämningen. I det enhetliga översvämningskarterade området längs Kyro älv (Kurikka-deltat) finns 22 enstaka fornlämningsobjekt samt 14 fornminnesplatser på området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning. I det översvämningskarterade området i Jalasjärvi ligger några fasta fornlämningar. Även längs Kauhajoki å och Koskutjoki å finns rikligt med fornlämningsobjekt.
Mer information
I tabellen presenteras antalet riskobjekt vid översvämningar med olika åtkomstintervall i det översvämningskarterade området (Kurikka-deltat) i Kyro älv.
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Byggda kulturmiljöer av riksintresse | 14 | 14 | 14 |
| Fornlämningar | 30 | 34 | 36 |
| Skyddade objekt | 1 | 1 | 2 |
Övriga översvämningsrisker
Enligt erfarenhetsbaserad information har översvämningar i Kyro älvs avrinningsområde orsakat de största översvämningsskadorna längs älvens nedre lopp i Korsholm, Lillkyro, Merikart och Storkyro samt i området mellan Ilmajoki tätort och Ylistaro. Översvämningar har dessutom orsakat skador även i Jalasjärvi tätort och Kauhajoki. Utöver dessa finns i avrinningsområdet även flera mindre översvämningsområden. Isproppar har förekommit i hela älven, särskilt i mellersta och nedre delen. Storkyro tätortsområde är en av de värsta platserna för isproppar att uppstå. Dessutom har översvämningar av isproppar inträffat i Ikkelänjoki å i Kauhajoki, Jalasjoki å, Seinäjoki å och Orismalanjoki å. Isproppsöversvämningar förekommer i Kyro älv nästan varje å, men deras omfattning varierar.
På Kyro älvs avrinningsområde finns flera översvämningsvallar och dammar som vid en storöversvämning kan öka översvämningsrisken för bosättningen och samhället. I avrinningsområdet ligger 18 dammar, som har klassificerats enligt dammsäkerhetslagen: åtta klass 1-dammar, sju klass 2-dammar och tre dammar av klass 3. Översvämningsrisker som dammarna orsakar, har beaktats i dammsäkerhetslagen (494/2009) och i statsrådets förordning om dammsäkerhet (319/2010).
Kyro älv mynnar ut i Vassorfjärden, som hör till Natura 2000-områdena och är ett internationellt värdefullt deltaområde. Med flödesvatten kan skadliga ämnen hamna ut i miljön och föroreningar i vattnet kan försämra naturvärden i deltaområdet.
Tidigare inträffade översvämningar
Översvämningsproblemen i Kyro älvs avrinningsområde är kända redan under flera århundraden. De äldsta uppgifterna är från våröversvämningen år 1680. Enligt historisk information har omfattande våröversvämningar inträffat även åren 1780, 1853 och 1888. Senast har stora våröversvämningar i Kyro älvs avrinningsområde varit under åren 1953, 1984, 1985, 1988, 2006, 2013 och 2018. Våröversvämningen 1984 var en av de största översvämningarna under förra århundradet. Flödesvattnet drabbade flera bostadsbyggnader i Jalasjärvi, Ilmajoki, Merikart i Lillkyro, Seinäjoki och Ylistaro. Dessutom var flera vägar avskurna och många broar fick skador. Flödesvattnen från Kyro älv och Toby-Laihela å flöt samman på bifurkationsområdet som finns mellan dessa vattendrag i Korsholms kommun. Man beräknade att ca 15 000 hektar täcktes av flödesvattnet i hela Kyro älvs avrinningsområde. Översvämningen orsakade uppskattningsvis skador för åtminstone sju miljoner markor, fastän skador på jordbruket inte ens var med i beräkningen. Skadeberäkningen i euro för en motsvarande översvämning skulle år 2022 ha varit ca 2,7 miljoner.
Förutom de stora våröversvämningarna har även störtregn och isproppar medfört skador i Kyro älvs avrinningsområde. Riklig nederbörd har orsakat höst- och sommaröversvämningar åtminstone åren 1953, 1954, 1958, 1967, 2012 och 2014. De översvämningar som inträffar under växtperioden är betydligt mer skadliga för jordbruket än våröversvämningarna. Översvämningar på sommaren och hösten har förstört skörden åtminstone i Jalasjärvi, Ilmajoki, Seinäjoki och Kauhajoki. Till exempel sensommaren 1953 förstörde rikliga regn skörden på stora områden i Jalasjärvi, Ilmajoki och Seinäjoki, där vattnet låg kvar på ca 2000 hektars åkerområdet över en vecka. Sjön som flödesvattnet bildade var som störst ca 8000 hektar.
År 2012 var exceptionellt regnigt och i juli orsakade översvämningar skördeskador i Kyro älvs övre lopp bland annat i Kauhajoki och Jalasjoki. I april inträffade en exceptionell höstöversvämning i Kyro älvdal och man var tvungen att släppa flödesvatten ut på invallningsområdena i Ilmajoki–Seinäjoki under ca två dygn. Översvämnings- och skördeskadorna var över sex miljoner euro, som år 2022 skulle ha motsvarat nästan sju miljoner euro.
Isproppar har orsakat översvämningar i Kyro älv under flera vårar. Man har rapporterat om översvämningsskador som uppstått pga. isproppar åtminstone åren 1962, 1971, 1972, 1985, 2006, 2011 och 2013. Ispropparna förvärrade översvämningsskador även under våröversvämningen år 1984. Storkyro är ett av de mest problematiska ställena för isproppar i Kyro älv. Där har inträffat många översvämningar av isproppar. Till exempel åren 1962, 1972 och 2006 har isproppsöversvämningar orsakat skador på byggnader och broar.
I Kyro älv har förekommit ganska liten kravis, dvs. sväll. I påfyllnadskanalen till Kyrkösjärvi konstgjorda sjö och i älvavsnittet nedanför Seinäjärvi har det sporadiskt förekommit problem med kravisbildning. Man har bekämpat detta genom att minska avtappningen från Seinäjärvi under den tid då kravis brukar bildas. Till exempel på vintern 2013–2014 var en sådan situation. Efter att Kalajärvi konstgjorda sjö färdigställdes har översvämningar av kravis medfört skador i Seinäjoki ås mellersta lopp och i Törnäväområdet nedanför Renko by. De har orsakats av avtappningarna från Kalajärvi konstgjorda sjö. Under åren 1979, 1985 och 1987 var översvämningar av kravis särdeles besvärliga (Orrenmaa 2004). De preciserade avtappningsbestämmelserna och ibruktagandet av Kyrkösjärvi konstgjorda sjö har minskat kravisproblemen åtskilligt.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Tidigare inträffade översvämningar
Uppgifter om tidigare inträffade översvämningar inom det granskade området, vilka registrerats i översvämningsdatasystemet. I tabellen anges översvämningens tidpunkt, typ, ogynnsamma följder samt eventuella uppgifter om övriga egenskaper, såsom sannolikhet och omfattning.
Mer information
Isproppar som uppkommer i åar och älvar kan snabbt höja vattenståndet och orsaka översvämningar. Översvämningar som orsakas av isproppar är problematiska därför att de är svåra att förutspå. Typiskt för Kyro älv är att islossningen börjar först i älvens övre lopp. Is som lossnar i det övre loppet medför problem när den hopar sig med is som fortfarande sitter fast i älvfårans nedre lopp.
I Kyro älvs avrinningsområde förebyggs isproppar både mha. regleringsåtgärder och issågning, som ibland har gjorts i älvens nedre lopp i Korsholm, i Lillkyro (Vasa) och i Storkyro. Om det finns behov av att såga bedöms enligt mätningar av isens tjocklek. I huvudsak bekämpas isproppar med grävmaskin. Ispropparna vid älvmynningen har också bekämpats mha. en luftkuddefarkost. När en ispropp avlägsnas försöker man se till att risken för skador inte ökar i fåran nedanför.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde 2022–2027. (vesi.fi):
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Efter våren 1984, då den svåraste våröversvämningen på flera decennier inträffade, har man fäst speciell uppmärksamhet vid åtgärder mha. vilka de skador som en motsvarande översvämning orsakar, kunde minskas. Efter år 1984 har man förverkligat översvämningsskyddsarbeten i Kyro älvs nedre lopp, i mellersta loppet av Seinäjoki å, i Kyro älvs övre lopp och i övre loppet av Kainastonjoki å. Dessa arbeten skyddar mot översvämningar med ett återkomstintervall på högst en gång per 20 år. Detta motsvarar översvämningar, som är av en mindre omfattning än de som inträffade år 1966 och 1984. De mindre skyddsvallarna för bosättningen i Ilmajoki tätort och Jalasjärvi tätort samt längs Ikkelänjoki å torde stå emot översvämningar som motsvarar dem som inträffade år 1966 och 1984.
Översvämningskänsliga områden finns ännu åtminstone i Skatila i Korsholm, invid Matoluoma, Hirvijoki, Ilvesjoki och Jalasjoki åar i Jalasjärvi samt invid Hyypänjoki, Kainastonjoki och Päntäneenjoki åar i Kauhajoki. Eventuella översvämningsskador på dessa områden beräknas vara dock ganska obetydliga.
Sammanfattningsvis kan man bedöma att översvämningar, lika stora som inträffat under de senaste decennierna, i nuläget inte skulle medföra lika stora skador. Enligt beräkningar har ny bosättning inte i nämnvärd mån uppkommit på översvämningsriskområden sedan våröversvämningen år 1984. Dessutom kan man anta att ökad erfarenhet av översvämningsbekämpning, användning av vattendragskonstruktioner och reglering av de konstgjorda sjöarna och andra vattendrag samt ett utvidgat observationsnät och dess automatisering samt utvecklingen av översvämningsprognoser har förbättrat möjligheterna att hantera översvämningar. Eventuella översvämningsrisker beaktas även vid planläggning och byggande. För att underlätta planläggning och byggande kan man utnyttja karteringar av översvämningshotade områden, som har utarbetats för Kyro älvs huvudfåra från Kauhajoki och Jalasjoki gren ända till havet. NTM-centralerna ger vid behov utlåtanden om de lägsta rekommenderade bygghöjderna i närheten av vattendrag. Om rekommendationerna följs minskar sannolikt risken för skador på nya byggnader betydligt. Nuförtiden strävar man efter att styra bebyggelse till områden, där byggnaderna är skyddade minst för en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 100 år. Man har inte observationer angående översvämningar eller vattendragets topografi till reds för alla delar av avrinningsområdet. Då är det inte möjligt att bestämma det lägsta bygghöjden.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
I Kyro älvs avrinningsområde förutspås våröversvämningar bli mindre och infalla tidigare än förut. Enligt prognoserna minskar snömängden vintertid, vilket gör att våröversvämningar som orsakas av snösmältningen blir mindre. Flödestoppen på våren förutspås infalla något tidigare än i nuläget medan höst- och vinteröversvämningar förutspås bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat till följd av att vårar börjar tidigare och avdunstningen ökar.
Översvämningar p.g.a. kravis kan ställvis avsevärt försvåra översvämningsläget och risken för kravisöversvämningar kan öka med klimatförändringen. Klimatförändringen förutspås också leda till högre havsvattenstånd, vilket längs kusten kan orsaka översvämningar från havet.
Finlands miljöcentral har gjort beräkningar med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har på Kyro älv. Under tidsperioden 2040–2069 kommer vattenföringen vintertid (december-februari) enligt prognoserna att öka med 81 % och på hösten (september-november) med 16 %. Vattenföringen på våren (mars-maj) förutspås däremot minska med cirka 23 %. Till följd av klimatförändringen uppskattas en översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100 a) minska ca 13 % under tidsperioden 2040–2069 jämfört med referensperioden för åren 1981–2010.
Mer information
Klimatförändringen medför tryck på förändringar i användningen av vattendragen och därför bör man anpassa regleringspraxis till eventuella förändringar. Regleringstillstånd som är bundna till kalendern är ofta inte anpassbara till det föränderliga klimatet. De grundar sig på tidigare hydrologiska förhållanden, då avsikten var att minska våröversvämningar av snösmältning och att på hösten magasinera vatten för den kommande vintern. Med klimatförändringen behövs mindre lagringsvolym för flödesvattnet på våren, vilket innebär att de obligatoriska kalenderbundna vårsänkningarna i de reglerade vattendragen blir problematiska allteftersom snömängderna blir mindre och tidpunkten för våröversvämningar förändras. Under vintrarna behövs större lagringsvolym i vattendragen, eftersom nederbörden vintertid blir allt vanligare. Då somrarna blir torrare och längre är det viktigt att fylla lagringsbassängerna före sommaren. Å andra sidan behövs det dock allt mera lagringsvolym på sommaren och hösten, eftersom sommar- och höstregn kommer att bli vanligare.
I Kyro älvs avrinningsområde har man strävat efter att bereda sig på klimatförändringen bland annat genom att förändra regleringstillstånden för de reglerade sjöarna. Man har minskat de obligatoriska vårsänkningarna i regleringstillstånden för Liikapuro konstgjorda sjö och Seinäjärvi, då vintrarna blir snöfattigare. Även sänkningen av vattenståndet som borde göras i Seinäjärvi i slutet av sommaren har avlägsnats från regleringstillståndet. I Kyro älvs avrinningsområde har klimatförändringens inverkan på dimensionerande flöden av klass 1-dammar bedömts med hjälp av en vattendragsmodell.
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där det finns bosättning. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. I de flesta kommunerna inom Kyro älvs avrinningsområde beräknas inte några stora förändringar ske i befolkningsmängden fram till år 2040. Till exempel invånarantalet i Seinäjoki kommun kommer dock enligt prognoserna att öka (Statistikcentralen 2013). Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra samt längs åstranden, där översvämningsriskerna förblir antigen oförändrade eller ökar om det byggs mer i närheten av ån. Byggandet har blivit mer tekniskt, vilket kan öka antal översvämningsskador.
På lång sikt kommer åkrarna i området att sjunka och utarmas till följd av odlingen. Även nyttan av tidigare genomförda översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer kommer att leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt. Därför blir underhåll av fårorna och vattendragskonstruktionerna ännu viktigare i framtiden.
Eventuell ökning av torvproduktionen och effektivering av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och därmed öka översvämningsrisken. Dikningarna kan dessutom föra med sig skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten och fårornas och sjöarnas status. Markanvändningen i Kyro älvs avrinningsområde har varit effektiv och därför förväntas inte någon stor ökning i torvproduktionen eller effektivering av skogsbruket. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena, som till exempel anläggande av stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Dessutom kan byggande av nya vägar eller höjning av de befintliga vägarna förvärra översvämningsproblem ställvis.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde har man utnyttjat de kartor som tidigare har utarbetats över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk. Kartan över översvämningshotade områden omfattar det flödesmodellerade området från älvmynningen till Kurikka och Seinäjoki. Till detta område hör även sidofåror: Lehmäjoki, Orismalanjoki, Kainastonluoma samt Pajuluoma. Dessutom har en skild detaljerad översvämningskarta utarbetats över Jalasjärvi tätort år 2009.
Under åren 2018, 2019 och 2022 har höjdnivåerna för byggnader som kan nås av flödesvatten utretts mera ingående på det enhetliga översvämningskarterade området i Kyro älvs avrinningsområde. Mätningsresultaten har utnyttjats i den preliminära bedömningen av översvämningsrisker. Dessutom har man vid bedömningen utnyttjat översvämningskartorna över invallningsområdena i Kyro älvs övre lopp som färdigställdes år 2022. Översvämningssituationen i invallningsområdena har granskats med hjälp av en ny flödesmodell, som beaktar lagring av flödesvatten i de invallade områdena vid olika översvämningar.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Översvämningskarterade områden inom det granskade avrinningsområdet. På kartan syns områden som täcks av flödesvatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter bland annat om vattendjup och riskobjekt, är tillgängliga i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
I tabellen presenteras statistik över invånarna, byggnaderna och vägarna i fråga om översvämningar i vattendrag på det översvämningskarterade området. Statistiken har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
Olika typer av riskobjekt i de översvämningskarterade områdena. I tabellen presenteras riskobjekt vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt).
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde har skadorna uppskattats genom en grov granskning i fråga om de områden som inte har översvämningskartor. Uppskattningen har gjorts genom att granska markhöjder på avrinningsområdet enligt geografisk information samt riskobjektens avstånd till vattendraget. Eftersom kartläggningen av riskobjekten i dessa områden grundar sig på en grov uppskattning, är skadeberäkningar närmast riktgivande.
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Kyro älvs avrinningsområde ligger till största delen i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och det ingår i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Kyro älv är en typisk översvämningskänslig österbottnisk älv. Karakteristiskt för Kyro älvs avrinningsområde är en flack terräng, få sjöar och finkornig jordmån.
Flera Kyro älvs källflöden rinner upp i ett omfattande område i de södra delarna av Södra Österbotten samt i de norra delarna av Birkaland och Satakunta. Älven mynnar ut via Vassorfjärden i Bottniska viken nordost om Vasa stad. Arealen på Kyro älvs avrinningsområde är ca 4900 km² och det är det näst största i västra Finland.
Mer information
Landskapet i Kyro älvs avrinningsområde är låglänt och höjdskillnaderna är små. Avrinningsområdets högsta ställen i de södra källflödena ligger ca 160–180 meter över havsytan.
Kyro älvs avrinningsområde utgörs delvis av gammal havsbotten, som till följd av landhöjning och förmultning har under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten är landhöjningen som kraftigast på området runt Kvarken, där den är ca 8–9 mm per år (Poutanen 2024).
De älvar och åar som rinner ut i Bottniska viken har ofta ett flera tiotals kilometer långt avsnitt med lugnvatten, som ofta utgör ett översvämningsområde. På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen sker snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i dess övre del. I Kyro älv finns det översvämningskänsliga selavsnittet i älvens mellersta lopp, i området mellan Ylistaro och Ilmajoki.
Ett särdrag för jordmånen i Kyro älvs nedre och mellersta del är de sura sulfatjordarna, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. För sulfatjordar är typiskt surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. Sura sulfatjordar finns i huvudsak på 0–80 meters höjd över havsytan.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Man anser att Kyro älvs huvudfåra börjar där Jalasjoki och Kauhajoki åar flyter samman. Kyrö älvs huvudfåra är 127 km lång och älvens största längd från Seinäjoki ås källflöden till havet är nästan 200 km. De största biflödena, som mynnar ut i Kyro älv, är Seinäjoki, Jalasjoki och Kauhajoki. Vattendragets fallhöjd från Seinäjärvi sjö till Bottniska viken är 140 meter. Fårans lutning är överallt liten och i älvens mellersta lopp är den särdeles liten.
I avrinningsområdet finns elva natursjöar vars areal är större än 100 ha. Den största av dessa sjöar d.v.s. Seinäjärvi regleras. I området finns dessutom fem konstgjorda sjöar, som alla är reglerade. Avrinningsområdets sjöprocent är 1,23.
Vattenföring och vattenstånd
På samma sätt som i övriga åar och älvar i Österbotten är stora flödesvariationer och översvämningskänslighet karakteristiska även för Kyro älv. Vattenföringen i Kyro älv är störst på våren till följd av snösmältning. På sommaren är vattenflödet vanligen litet, men ökar mot hösten. Det största problemet i området är snabb ökning av flödet under våröversvämningen, vilket delvis är en följd av den effektiva skogs- och åkerdikningen samt avsaknaden av sjöar som jämnar ut vattenflödet. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj.
Mer information
Man har gjort kontinuerliga observationer angående vattenstånd och vattenföring i Kyro älv sedan år 1911. För närvarande finns 21 mätstationer för vattenståndet och 15 för vattenföringen, som används för kontinuerliga observationer. Dessutom mäts avrinningen vid observationsstationerna i Haapajyrä och Kainastonluoma i Seinäjoki och snöns vattenvärden följs upp med hjälp av linjetaxeringar i Jalasjärvi, i Turja i Kauhajoki samt i Riihineva i Ylistaro. Vid observationsstationen i Skatila mäts snöns arealvattenvärde och på sommaren om arealnederbördsmängd.
Den lägsta vattenföringen 0,4 m³/s har mätts upp vid observationsstationen i Skatila. Den högsta uppmätta vattenföringen har däremot varit 528 m³/s våren 1922. Medelvattenföringen i Kyro älv är cirka 43 m³/s. På 1960–1980-talen byggdes de konstgjorda sjöarna med hjälp av vilka man har kunnat lite jämna ut variationerna i vattenföringen. T.ex. medellågvattenföringen i Skatila har åren 1980–2011 varit 3,9 m³/s, medan den under åren 1911–1965 var 3,3 m³/s.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
Kyro älv hör i sin helhet till stora vattendrag i torvmarker. De största biflödena (Seinäjoki, Kauhajoki är Jalasjoki) är medelstora vattendrag i torvmarker. Övriga fåror i Kyro älvs avrinningsområde hör till små eller medelstora vattendrag i torvmarker. I vattendragets källområden ligger även några små åar och älvar i momarker.
Vattnens status varierar mellan olika delar av Kyro älvs avrinningsområde. Bland annat jordbruk, sura sulfatjordar, avloppsvatten, översvämningar samt strukturella ändringar i åar och älvar (som t.ex. vandringshinder och reglering) har inverkan på vattnens status. Jordbrukets inverkan är särskilt stor i åkerdominerade områden, medan i avrinningsområdets källflöden syns speciellt torvutvinningens och skogsbrukets effekter. Surhetsproblem ökar mot älvens nedre lopp. De strukturella ändringarna i Seinäjoki ågren har kraftig inverkan på vattnens ekologiska status, medan statusen i Jalasjoki och Kauhajoki påverkas mest av den kraftiga diffusa belastningen från jordbruket.
Mer information
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 (Teppo m.fl. 2021) har statusen i Kyro älv bedömts var dålig i Lehmäjoki, Orismalanjoki och Tervajoki. De övriga flodsträckorna samt sjöarna har bedömts vara av otillfredsställande eller måttlig status, förutom Ikkelänjoki, Hyypänjoki, Päntäneenjoki, Ilvesjoki, Koskutjoki, Seinäjoki ås övre lopp, Seinäjärvi och Pääjärvi, vars ekologiska status har klassificerats vara god. Dessutom har Mustajärvi som ligger nära avrinningsområdets södra gräns klassificerats vara av utmärkt status. Kyro älvs mellersta och nedre lopp (Malkakoski-Pitkämö), Seinäjoki ås nedre och mellersta lopp (Kiikku-Kalajärvi) och Kihniänjoki har byggts på olika sätt för översvämningsskyddets och energiekonomins behov och de har klassificerats som kraftigt modifierade vattendrag.
I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Alla vattnen i Kyro älvs avrinningsområde har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen (polybromerade diffenlyetrar). På grund av metallbelastningen orsakad av marktorrläggningen av sura sulfatjordar är den kemiska statusen i Kyro älv nedanför Malkakoski (ända till Storkyro), Lehmäjoki, Orismalanjoki och Tervajoki sämre än god. Kvalitetsnormen för kvicksilver i fiskarna överskrids i Pitkämö och Liikapuro konstgjorda sjöar (Teppo m.fl. 2021)
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Kyro älvs avrinningsområde utgörs till största delen av skogs- och myrmark (ca 70 %). Jämfört med andra floddalar i Finland är åkermarkens andel dock mycket betydande (cirka 30 %). I några delar av avrinningsområdet är andelen åkermark till och med 60 %. Markanvändningen i Kyro älvs avrinningsområde är effektiv och det har utförts mycket skogs- och åkerdikningar i området.
De bebyggda områdena i Kyro älvs avrinningsområde ligger huvudsakligen i tätorterna invid älven och den största av dessa är Seinäjoki stad. Bosättningen är främst koncentrerad till tätorterna i Lillkyro, Storkyro. Ilmajoki, Kurikka, Kauhajoki och Jalasjärvi samt till flera mindre byar. I tätorterna är bebyggelsen tät och längs flodstränderna finns glesbebyggelsen.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
Kyro älvs avrinningsområde ligger till största delen i landskapen Södra Österbotten och Österbotten. Avrinningsområdets sydöstra och södra delar är belägna i landskapen Birkaland och Satakunta. I avrinningsområdet gäller landskapsplanerna för Södra Österbotten, Österbotten, Birkaland och Satakunta. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen, där konsekvenserna av översvämningar beaktas noggrannare. Detaljplanerade områden ligger i huvudsak i Kauhajoki, Kurikka och Jalasjärvi samt i Ilmajoki, Seinäjoki, Ylistaro, Storkyro, Korsholm och Lillkyro. Det finns flera stranddetaljplaner i Kyro älvs avrinningsområde.
Mer information
Markanvändning har beaktats i planen för hanteringen av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde. I hanteringsplanen, som har utarbetats för åren 2022–2027, är en åtgärd för att minska översvämningsrisken planering av markanvändningen som innefattar bland annat angivande av översvämningsområden i planer samt beaktande av översvämningsrisker i tillståndsprocesser och vid tillsyn av nya funktioner.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde 2022–2027 (vesi.fi)
För största delen av Kyro älvs avrinningsområde gäller Södra Österbottens landskapsplan. Den har stegvis förnyats genom etapplandskapsplaner, som innehåller olika teman. Etapplandskapsplan I behandlar vindkraft och etapplandskapsplan II berör handel, trafik och centrumfunktioner. Etapplandskapsplan III innehåller torvproduktion, skydd av myrnatur, bioenergianläggningar, energivedsterminaler och Försvarsmaktens områden. Södra Österbottens landskapsplan 2050 håller på att förberedas och målet är att landskapsfullmäktige godkänner den år 2024. I utkastet till planbeskrivning för Södra Österbottens landskapsplan 2050 nämns att man ska förbereda sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt klimatförändringens inverkan. Nytt byggande placeras utanför översvämningshotade områden eller så säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på andra sätt.
Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)
Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)
För nedre delen av Kyro älvs avrinningsområde gäller Österbottens landskapsplan. I Österbottens landskapsplans 2040 planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
I sydöstra delen av Kyro älvs avrinningsområde gäller landskapsplanen för Birkaland.
Mer information om Birkland landskapsplan 2040 (Pirkanmaan.fi)
Birklands landskapsplan 2040 närmare (pirkanmaa.fi)
I södra delen av Kyro älvs avrinningsområde gäller landskapsplanen för Satakunta.
Mer information om Satakunta landskapsplan (satakunta.fi)
Landskapsplanen kan granskas noggrannare i karttjänsten för Satakuntaliitto (på finska): Satakunta landskapsplan närmare (argis.com)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
I Kyro älvs avrinningsområde ligger helt eller delvis sammanlagt 27 Natura 2000-områden. I planeringen av vattenvården har man identifierats områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. Sådana Natura 2000-områden i Kyro älvs avrinningsområde är Kauhaneva-Pohjankangas och Vassorfjärden. Kauhaneva-Pohjankangas ligger delvis i Kyrö älvs avrinningsområde i Kauhajoki. Områdeshelheten omfattar det vackraste högmossområdet i Södra Österbotten och utgör en representativ del av Västra Finlands längsgående åsar och dess omnejd. Kyro älv mynnar ut i Vassorfjärden, som är ett av Finlands vittomfattande deltaområden. Området är internationellt värdefullt. Deltat är fortsättningsvis ett av våra mest värdefulla fågelvatten, även om invallningarna har minskat området med flera hundra hektar.
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På Kyro älvs avrinningsområde ligger 28 byggda kulturmiljöer av riksintresse. Till dessa hör bland annat Ilmajoki kyrka med dess omnejd och järnvägsstationen i Ilmajoki, Aalto-centret i Seinäjoki, bybebyggelsen invid Seinäjoki å, Storkyro gamla och nya kyrka samt Perttilänmäki och Napo slagfält i Storkyro, Merikarts forsar med kvarnar, bebyggelsen längs älvstranden och Golkas herrgård i Lillkyro, Panttila by och hattfabriken i Kurikka samt bybebyggelsen i Luopajärvi i Jalasjärvi.
På Kyro älvs avrinningsområde finns flera förhistoriska fasta fornlämningar, som i huvudsak är sten- eller gravrösen samt boplatser. Ett speciellt stort antal fynden har hittats vid Kyro älvs nedre lopp i Lillkyro och Storkyro, vid det mellersta loppet i Ilmajoki och Kurikka samt invid Jalasjoki å. Fynden är huvudsakligen från stenåldern, men det finns även många fynd från järnåldern.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
I Kyro älvs avrinningsområde har översvämningsskyddsarbeten utförts redan från och med 1700-talet. Man har gjort omfattande undersökningar och planer främst med tanke på översvämningsskyddet inom jordbruket ända sedan 1880-talet. Först bekämpades översvämningar genom att rensa åar, älvar och bäckar. Senare började man anlägga även konstgjorda sjöar och valla in översvämningsområden.
Översvämningsskyddet i Kyro älv baserar sig på de separata projektvisa planer som utarbetades i slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet samt på den omfattande vattenhushållningsplanen för Kyro älv som blev färdig år 1965. Planerna ledde till att fyra konstgjorda sjöar anlades i Kyro älvs övre del samt kraftverken byggdes vid tre av dessa sjöar. Dessutom skyddades översvämningsområden med vallar och pumpverk. Med hjälp av dessa projekt har över 10 000 hektar åkermark skyddats mot översvämningar. Genom att anlägga de konstgjorda sjöarna och en ny fåra som rätar ut Seinäjoki å, har man kunnat minska på översvämningsskador i Kyro älvs nedre lopp.
Grunden för planeringen av översvämningsskyddet i Kyro älv har varit en översvämning med återkomstintervall en gång per 20 år. Om det infaller en större översvämning så släpps vattnet ut på de invallade odlingsområdena för att undvika skador för bebyggelsen.
En plan för hantering av översvämningsrisker i Kyro älvs avrinningsområde har utarbetats för åren 2022–2027. Målet med planen är att minska översvämningsrisker i området, förebygga och lindra ogynnsamma följder av översvämningar samt att förbättra beredskap inför översvämningar. I planen presenteras de mål för hanteringen av översvämningsriskerna som har föreslagits för området samt åtgärder för att uppnå dessa mål.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde 2022–2027 (vesi.fi)
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
I Kyro älvs avrinningsområde är kraftigt byggt. Inom området har beviljats flera tiotal tillstånd för vattendragsreglering och nyreglering samt för byggande av dammar, kraftverk och konstgjorda sjöar. Vattendragsbyggandet i Kyro älv styrs av en special lag, Lex Kyro älv, som förhindrar att nya vattenkraftverk byggs i den nedre och mellersta delen av Kyro älv.
Inom Kyro älvs avrinningsområde ligger sex sjöar varav alla andra förutom Seinäjärvi är konstgjorda sjöar. Användning av de konstgjorda sjöarna är av stor vikt med tanke på bekämpning av översvämningar särskilt på våren.
Mer information
Lagringskapaciteten för flödesvattnen i hela Kyro älvs avrinningsområde är ca 76 milj. m3. Den största andelen har Kalajärvi, som står för 55 % av avrinningsområdets totala regleringskapacitet. Resten av lagringsvolymen delas mellan Kyrkösjärvi, Seinäjärvi, Pitkämö och Liikapuro. Kotilammi har även en liten lagringskapacitet (ca 1 % av regleringsvolymen).
Projekt för ändring av regleringen har varit på gång i Kyro älvs avrinningsområde under de senaste åren och de har vanligen gällt anpassningen till klimatförändringen. Till exempel man har minskat de obligatoriska vårsänkningarna av vattenståndet i regleringstillstånden för Liikapuro konstgjorda sjö och Seinäjärvi, när vintrarna blir snöfattigare. Eventuella ändringsprojekt för regleringen behandlas även i planeringen av hanteringen av översvämningsrisker.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Kyro älvs avrinningsområde 2022–2027 (vesi.fi)
I Kyro älvs avrinningsområde finns sammanlagt sex kraftverk. I Kyro älv ligger Voitilankoski, Hiirikoski och Niiles kraftverk. Dessutom finns kraftverk vid de konstgjorda sjöarna. Skyddsvallar mot översvämning finns vid Kyro älvs nedre lopp i Korsholm samt vid älvens mellersta lopp i Ilmajoki kommun, i Seinäjoki stad samt i Kurikka stads område i Jalasjärvi.
I Kyro älvs avrinningsområde finns 18 dammar som klassificerats enligt dammsäkerhetslagen. Åtta av dessa dammar har klassificerats som klass 1-damm, sju som klass 2-damm och tre som klass 3-damm. För klass 1-dammar bör enligt dammsäkerhetslagen utarbetas en riskutredning och en säkerhetsplan. I Kyro älvs avrinningsområde finns även flera dammar som inte har klassificerats.
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Reglerade vattendrag
I tabellen presenteras de reglerade vattendragen i avrinningsområdet. Genom att välja regleringstypen eller sjön kan du zooma in kartan på området i fråga. Gå tillbaka genom att klicka på det valda objektet på nytt.
Referenser
NTM-centralen i Södra Österbotten 2023. Vassorfjärden. Natura 2000-skyddsområde. Webbpublikation. Citerad 27.10.2023.
Södra Österbottens förbund 2023. Landskapsplaner. Citerad 27.10.2023.
Österbottens förbund 2020. Österbottens landskapsplan 2040. Citerad 27.10.2023.
Poutanen, Markku. Maannousu. Webbpublikation. Lantmäteriverket. Citerad 29.2.2024.
Satakuntaliitto 2024. Voimassa olevat maakuntakaavat. Citerad 27.10.2023.
Finlands miljöcentral. Visualiseringsverktyget Ilmastonmuutoksen vaikutus vesistöihin. Webbpublikation. Citerad 8.1.2024.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF