Tillbaka

Publicerad: 28.11.2019

Informationen har producerats av Finlands miljöcentral

Vatten från brunn eller vattenledningsnät?

På landsbygden har vattnet traditionellt tagits från en gårdsbrunn. Vatten- och avloppsnäten utvidgas nu också till glesbygden. Måste man ansluta sig till dem och lönar det sig?

Brunnsvattnet har sina goda sidor. Om en brunn redan finns blir vattenförsörjningen billig. Å andra sidan kräver brunnar och vattenanordningar också underhåll. Brunnen kan också sina om grundvattennivån sjunker mycket.

I Finland föreskrivs i lagen om vattentjänster att vattentjänster ska ordnas för en större grupp invånare. I praktiken betyder det främst tätorter. Om en fastighet är belägen i en tätort och hör till ett så kallat vattentjänstverks verksamhetsområde, ska den anslutas till vatten- och avloppsnäten. Beslut om verksamhetsområdet fattas av kommunen.

Vattenledningsnätet kan också utvidgas till glesbygdsområden. Där finns det ofta vattenandelslag som ansvarar för vattendistributionen. Om vattenledningen kommer trakten lönar det sig att ansluta sig till den. Då behöver man inte längre oroa sig för vattnets kvalitet och tillräcklighet. Priset för anslutning varierar från ort till ort; i allmänhet är det några tusen euro. Ofta byggs också avloppsnätet ut samtidigt. Anslutningsavgifterna till avloppsnätet är högre.

Man måste ansluta sig till vatten- och avloppsnätet också i glesbygden, om den egna vatten- och avloppshanteringen inte är på den nivå som lagen kräver. Om man däremot redan tidigare har byggt ett bra system som uppfyller kraven i den nuvarande lagen finns det inget anslutningstvång.

Bild: © Eero J. Laamanen, Vastavalo