Systematisk vattenvård

Vattenvård är ett långsiktigt arbete. Målet är att alla yt- och grundvatten i Finland ska ha åtminstone god status. Vattnens status får inte heller bli sämre.

Målet för vattenvården har sitt ursprung i EU:s ramdirektiv för vatten. Samma mål gäller för alla unionens medlemsländer. Största delen av ytvattnen i Finland uppfyller kraven på god status. Den ekologiska statusen är dock sämre i 35 procent av åarnas och älvarnas areal samt i 15 procent av sjöarealen.

Vattenvården styrs av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen. Enligt lagen utarbetas för varje vattenförvaltningsområde en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för att uppnå målen. Det finska fastlandet är indelat i sju vattenförvaltningsområden. Områdena fastställs enligt vattendragen.

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) är ansvariga myndigheter i vattenförvaltningsområdena. Inom varje vattenförvaltningsområde har en NTM-central ansvaret för att samordna vattenvårdsarbetet, även om vattenförvaltningsområdet omfattar flera NTM-centralers verksamhetsområde.

NTM-centralerna utreder yt- och grundvattnens status i området och bedömer förändringar i vattnens status. Centralerna gör också upp en klassificering av vattnens ekologiska status. Det väsentliga är hur mycket människan har påverkat ett vattendrag genom sin verksamhet. NTM-centralerna ansvarar också för att utarbeta åtgärdsprogrammen för vattenvården.

Förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammen utarbetas för flera år. De senaste planerna och programmen omfattar åren 2022–2027.

Vattenanvändarna och andra aktörer får delta i planeringen av vattenvården i regionala samarbetsgrupper. I olika skeden av planeringen av vattenvården ordnas dessutom samråd där alla medborgare har möjlighet att ge NTM-centralerna respons.