Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Perho ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
I Perho ås avrinningsområde föreslås inte områden med betydande översvämningsrisk. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar från vattendrag samt de skadliga följder som översvämningar orsakar i området.
Utöver områdena med betydande översvämningsrisk har NTM-centralen i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna även identifierat andra områden med översvämningsrisk, där översvämningar dock inte bedöms orsaka ur allmän synpunkt betydande ogynnsamma följder. I Perho ås avrinningsområde föreslås att det anges tre andra områden med översvämningsrisk: nedre loppet av Perho å, Perho tätort och Halso. Avgränsningen av översvämningsriskområdena presenteras på kartan nedan. Motiveringen för förslaget är bosättningen på dessa tre områden som ligger i översvämningsriskområdet. Motiveringarna för Perho ås nedre lopp består dessutom av väg- och järnvägsförbindelserna på översvämningsriksområdet samt risken för isproppar.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Avgränsningen av de andra identifierade områdena med översvämningsrisk i Perho ås avrinningsområde har uppdaterats på basis av ny information, som till exempel utgående från översvämningskartan som har utarbetats på avrinningsområdesnivå. På denna planeringsperiod har Halso identifierats som ett nytt annat område med översvämningsrisk.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Perho ås avrinningsområde har man utnyttjat kartan över översvämningshotade områden som Finlands miljöcentral har utarbetat på avrinningsområdesnivå samt tillgängligt geografiskt informationsmaterial. Bedömningen grundar sig på en grov modellering och därför är uppskattningen av skador, som presenteras här, närmast riktgivande.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Andra identifierade områden med översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområde samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
På Perho ås avrinningsområde ligger enligt en grov uppskattning ca 120 bostadshus med ca 210 invånare inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på 1000 år. Bebyggelsen är i huvudsak koncentrerad längs ån och till tätorterna. Översvämningsriskerna för bosättningen är störst i Halso, Karleby, Nedervetil och Perho tätorter samt i tätortsområdet mellan Vetil och Kaustby. I översvämningsområdet ligger dessutom ett svårevakuerat specialobjekt på tätortsområdet.
På Perho ås avrinningsområde finns ett avloppsreningsverk, som ligger på området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning. Översvämningar kan medföra störningar i avloppsreningsverkets verksamhet och orsaka hälsorisker för invånarna, om avloppsvatten sprider sig på fastigheter, gårdar eller gator.
Mer information
På tätortsområdena i Perho ås avrinningsområde ligger enligt en grov uppskattning sammanlagt ca 50 bostadshus med ca 110 invånare inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på 1000 år. I granskningen framträder särskilt Halso tätort, där cirka 50 invånare bor på översvämningsområdet. På sjöstränderna finns dessutom massor av fritidsbyggnader inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, särskilt på stränderna invid Halsuanjärvi och Isojärvi.
I översvämningsområdet längs ån eller i dess omedelbara närhet finns delvis flera grundvattenområden varav ca 30 är viktiga med tanke på vattenförsörjningen. Flödesvatten för med sig kemikalier och andra föroreningar som kan komma ut i området där grundvatten bildas och påverka grundvattenkvaliteten.
Kartan över översvämningshotade områden i Perho ås nedre del har utarbetats år 2008 för översvämningar med olika återkomstintervall och omfattar området från Nedervetil till åmynningen. Området för en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 1000 år är mera omfattande på kartan över översvämningshotade områden än det motsvarande området på den avrinningsområdesvisa kartan. Enligt kartan över översvämningshotade områden i Perho ås nedre del finns därför flera riskobjekt på området som täcks av flödesvatten än enligt den grova granskning som har gjort utifrån kartan på avrinningsområdesnivå. Nedan presenteras antalet riskobjekt vid översvämningar med olika åtkomstintervall enligt kartan över översvämningshotade områden i Perho ås nedre del. Ju större och sällsyntare en översvämning är desto större blir antalet översvämningsriskobjekt.
| Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Invånare | 320 | 370 | 420 |
| Byggnader | 430 | 470 | 530 |
| Bostadsbyggnader | 150 | 170 | 190 |
| Svårevakuerade specialobjekt | 1 | 1 | 1 |
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Översvämningar kan medföra problem för trafikförbindelser på Perho ås avrinningsområde. Flödesvattnet kan flöda ut på vägar, varvid man kan vara tvungen att stänga av vägar för trafik. På området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 1000 år, går riksväg 8 (E8), riksväg 13 och stamväg 67. Översvämningar har tidigare skadat riksväg 8 till exempel i Vittsar, där flödesvattnet rann ut på vägen pga. isproppar våren 1984. Dessutom går järnvägen mellan Karleby och Uleåborg (Österbottenbanan) över ån i Perho ås nedre del.
Översvämningar kan orsaka problem för dataförbindelserna eller eldistributionen, om flödesvattnet når gatornas kabelskåp eller parktransformatorer. Även elledningsstolpar kan vara översvämningskänsliga. Enligt det tillgängliga materialet ligger till exempel transformatorstationer inte på översvämningsområdet längs ån eller i dess närhet, men transformatorer eller högspänningsstolpar finns sammanlagt cirka hundra. Trots allt orsakar översvämningar sällan skador på elnätet.
Mer information
På Perho ås avrinningsområde finns några industribyggnader inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning. De är dock inte betydande funktioner inom livsmedels- eller läkemedelsindustrin, där ett avbrott i verksamheten skulle orsaka betydande ekonomiska skador för samhället.
I avrinningsområdet finns inte heller någon betydande infrastruktur för hamn eller sjötrafik, som borde beaktas vid hanteringen av översvämningsrisker.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
På Perho ås avrinningsområde ligger miljötillståndspliktiga objekt som vid översvämningar kan orsaka plötslig förorening av miljön. På översvämningsområdena längs åstränderna eller i deras omedelbara närhet ligger enligt en grov granskning ca 30 sådana objekt som riskerar att bli våta vid en mycket sällsynt översvämning. Största delen av dessa är djurstall. Med finns även torvproduktionsområden i åns övre del, distributionsstationer eller cisterner för flytande bränsle, en pälsfarm, en läderfabrik, ett avfallsverk samt ett avloppsreningsverk.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
I Perho ås avrinningsområde ligger några kulturhistoriskt värdefulla objekt inom området som täcks av flödesvatten vid en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på 1000 år. I översvämningsområdet ligger uppskattningsvis tio byggda kulturmiljöer av riksintresse, bland annat Nedervetil kyrka, Tast by, kyrkan i Perho, kyrkvägen och kyrkan med dess omnejd i Halso samt Ullava kyrka och Vanha-Vios hus. På översvämningsområdet finns sex skyddade kyrkor.
Översvämningar kan också medföra olägenheter för fornlämningar. Fornlämningar som finns på stränderna kan rasa ner i vattnet, om stranden eroderar. Flödesvattnet kan föra med sig jordmaterial som kan täcka över fornlämningen. På översvämningsområdet längs ån i Perho ås avrinningsområde finns ca 40 fornlämningsobjekt, som är bland annat tjärdalar och vattenkvarnar.
Övriga översvämningsrisker
Enligt den erfarenhetsbaserade informationen har översvämningskänsliga områden i Perho ås avrinningsområde varit bland annat i Karleby område samt i Vetil, Perho och Halso tätorter. Isproppar har orsakat översvämningsproblem särskilt i Perho ås nedre del. Kravisöversvämningar i Perho å har förekommit i Nedervetil, Vetil och Ullava å.
I Perho ås avrinningsområde finns dammar och översvämningsvallar som kan öka översvämningsrisken för bosättningen och samhället vid en storöversvämning. I avrinningsområdet ligger nio dammar, som har klassificerats enligt dammsäkerhetslagen: fem klass 1-dammar, två klass 2-dammar och två dammar av klass 3. Översvämningsrisker som dammarna orsakar, har beaktats i dammsäkerhetslagen (494/2009) och i statsrådets förordning om dammsäkerhet (319/2010).
I Perho ås avrinningsområde finns enligt en grov uppskattning ca tio Natura 2000-objekt inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning eller i dess närhet. Av dessa objekt har Karleby skärgård identifierats som ett Natura 2000-område där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status.
Tidigare inträffade översvämningar
De största översvämningarna i Perho å har inträffat våren 1953, 1955, 1977, 1982 och 2000 samt sommaren 1987. Innan Perho ås regleringsbassänger byggdes, inträffade den värsta översvämningen våren 1953. Efter anläggandet av bassängerna har den största översvämningen inträffat våren 2000 och den hade en återkomsttid i medeltal på en gång vart tjugonde år. Utöver åkerskador orsakade översvämningen våren 2000 endast obetydliga byggnadsskador.
Isproppar har orsakat översvämningsproblem i Perho ås avrinningsområde på våren 1977, 1984 och 1985. Våröversvämningen av isproppar våren 1985 har orsakat flest byggnadsskador.
Nuförtiden inträffar skadliga kravisflöden i Perho å endast i undantagssituationer. Kravisflöden har förekommit t.ex. i Murickforsen i Nedervetil, Heikkilänkoski i Vetil och Ali-Kylä i Ullava å.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
År 1985 orsakade ispropparna många byggnadsskador i Perho ås nedre lopp. En delorsak till skadorna var korttidsregleringen vid Kaitfors kraftverk och att regleringsprojektet i sjögruppen i Perho ås mellersta lopp inte var färdigt. Sammanlagt 24 byggnader skadades vid denna översvämning. Skadorna var sammanlagt ca 676 000 mark, som motsvarar i dagsläget ca 251 000 euro. I beräkningen till dagens värde har inte eventuella förändringar i Perho ås avrinningsområde beaktats.
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
De omfattande regleringsprojekten i Perho å har minskat översvämningsområden på ett betydande sätt. Till största delen består Perho ås översvämningsområdet av jordbruksmarker, varifrån stora mängder näringsämnen kan sköljas ut i vattendraget vid stora översvämningar. Till exempel vid en översvämning av motsvarande storlek som inträffade år 2000 ligger ca 1200 ha åker under vatten. Våröversvämningen år 2000 orsakade skador även på bostadsbyggnader i Karleby och Halso. Radhuset som då drabbades av översvämningen har senare skyddats genom att höja strandvallen.
Bebyggelsen utsattes för de största skadorna under översvämningen pga. isproppar våren 1985. Efter detta har byggandet styrts till platser som ligger ovanför högvattenstånden. Dessutom har korttidsregleringen vid kraftverket i Kaitfors ändrats på ett väsentligt sätt, vilket betyder att risken för att det ska uppstå skadliga isproppar numera är avsevärt mindre.
Pga. ispropparna våren 1984 flödade vatten exceptionellt ut på den nuvarande E8-vägen i Vittsar. Vallarna i nedre loppet av Perho å, som skyddar detta område, har förstärkts och förhöjts efter denna händelse.
I det övre loppet av Perho å, främst i Perho kommuns område, orsakade isproppsöversvämningen våren 1977 de hittills högsta uppmätta högvattenstånden och efter detta har byggandet längs ån ökat. I en motsvarande situation kan i dag uppstå större skador. NTM-centralerna ger vid behov utlåtanden om de lägsta rekommenderade bygghöjderna i närheten av vattendrag. Om rekommendationerna följs minskar sannolikt risken för skador på nya byggnader betydligt.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
I Perho ås avrinningsområde förutspås våröversvämningar bli mindre och infalla tidigare än förut. Enligt prognoserna minskar snömängden vintertid, vilket gör att våröversvämningar som orsakas av snösmältningen blir mindre. Flödestoppen på våren förutspås infalla något tidigare än i nuläget medan höst- och vinteröversvämningar förutspås bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat till följd av att vårar börjar tidigare och avdunstningen ökar.
Översvämningar p.g.a. kravis kan ställvis avsevärt försvåra översvämningsläget och risken för kravisöversvämningar kan öka med klimatförändringen. Klimatförändringen förutspås också leda till högre havsvattenstånd, vilket längs kusten kan orsaka översvämningar från havet.
Finlands miljöcentral har gjort beräkningar med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har på Perho å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer vattenföringen vintertid (december-februari) enligt prognoserna att öka med 73 % och på hösten (september-november) med 13 %. Vattenföringen på våren (mars-maj) förutspås däremot minska med cirka 21 %. Till följd av klimatförändringen uppskattas en översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100 a) minska ca 19 % under tidsperioden 2040–2069 jämfört med referensperioden för åren 1981–2010.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där det finns bosättning. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. I de flesta kommunerna inom Purmo ås avrinningsområde beräknas inte några stora förändringar ske i befolkningsmängden fram till år 2040. Till exempel invånarantalet i Karleby kommun kommer dock enligt prognoserna att öka (Statistikcentralen 2013). Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra samt längs åstranden, där översvämningsriskerna förblir antigen oförändrade eller ökar om det byggs mer i närheten av ån. Byggandet har blivit mer tekniskt, vilket kan öka antal översvämningsskador.
På lång sikt kommer åkrarna i området att sjunka och utarmas till följd av odlingen. Även nyttan av tidigare genomförda översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer kommer att leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt. Därför blir underhåll av fårorna och vattendragskonstruktionerna ännu viktigare i framtiden.
Eventuell ökning av torvproduktionen och effektivering av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och därmed öka översvämningsrisken. Dikningarna kan dessutom föra med sig skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten och fårornas och sjöarnas status. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena, som till exempel anläggande av stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Dessutom kan byggande av nya vägar eller höjning av de befintliga vägarna förvärra översvämningsproblem ställvis.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Perho ås avrinningsområde har man utnyttjat kartorna över översvämningshotade områden i Perho ås nedre del, som färdigställdes år 2008. Det översvämningskarterade området i åns nedre del sträcker sig enhetligt från Nedervetil tätort ända till kusten. Utöver kartorna över översvämningshotade områden har man i den preliminära bedömningen även utnyttjat översvämningskartan som har utarbetat på avrinningsområdesnivå och omfattar hela avrinningsområdet.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Översvämningskarterade områden inom det granskade avrinningsområdet. På kartan syns områden som täcks av flödesvatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter bland annat om vattendjup och riskobjekt, är tillgängliga i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
I tabellen presenteras statistik över invånarna, byggnaderna och vägarna i fråga om översvämningar i vattendrag på det översvämningskarterade området. Statistiken har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Perho ås avrinningsområde har man utöver kartorna över översvämningshotade områden i åns nedre del även utnyttjat översvämningskartan som Finlands miljöcentral har utarbetat på avrinningsområdesnivå samt tillgängligt geografiskt informationsmaterial. Kartan som har utarbetats på avrinningsområdesnivå omfattar hela Perho ås avrinningsområde. På basis av den har man i bedömningen granskat en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 1000 år. Uppskattningen av skadorna på Perho ås avrinningsområde, som presenteras i bedömningen, grundar sig alltså i huvudsak på grov översvämningsmodellering och därför kan den anses vara närmast riktgivande.
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
Områden som täcks av flödesvatten enligt översvämningskartan på avrinningsområdesnivå samt vattendjup.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Perho ås avrinningsområde ligger till största delen i landskapen Mellersta Österbotten och Österbotten och det ingår i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Ån rinner upp i de små sjöarna i gränsområdena till kommunerna Perho, Kyyjärvi och Kivijärvi. Från källområdena rinner ån via Perho kommun till Haapajärvi i Vetil och därifrån vidare via Kaustby till sjögruppen i Perho ås mellersta lopp, som ligger i Kronoby kommun. Ån mynnar ut i Bottenviken norr om Karleby stad. Den totala arealen på Perho ås avrinningsområde är ca 2500 km². Det är det största avrinningsområdet i Mellersta Österbotten.
Mer information
Höjdförhållandena på Perho ås avrinningsområde är små. Avrinningsområdet är till sin form långsmalt och källområdena ligger som högst ca 200 meter över havsytan.
Perho ås avrinningsområde utgörs delvis av gammal havsbotten, som till följd av landhöjning och förmultning har under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten är landhöjningen som kraftigast på området runt Kvarken, där den är ca 8–9 mm per år. (Poutanen 2024)
I de älvar och åar som mynnar ut i Bottenviken finns ofta flera tiotals kilometer långa avsnitt med lugnvatten, som vanligtvis utgör översvämningsområden. På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen sker snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i dess övre del.
Ett särdrag för jordmånen i Perho ås avrinningsområde är sura sulfatjordar, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. För sulfatjordar är typiskt surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. Sura sulfatjordar finns i huvudsak på 0–80 meters höjd över havsytan.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Perho ås huvudfåra är ca 160 km lång. De största bifårorna är Halsuanjoki, Ullavanjoki, Venetjoki, Köyhäjoki och Penninkijoki. I Perho ås avrinningsområde finns sex ganska stora sjöar, varav fem regleras. Tre av de reglerade sjöarna är konstgjorda och två naturliga. De konstgjorda sjöarna är Patana, Vissavesi och Venetjoki. Reglerade natursjöar är Halsuanjärvi och sjögruppen i det mellersta loppet, vars största sjöar är Isojärvi, Paasilanjärvi samt Stora och Lilla Kutusträsket. Venetjoki konstgjorda sjö har den största arealen av avrinningsområdets sjöar. Den näst största sjön Ullavanjärvi regleras inte. Sjöprocenten på Perho ås avrinningsområde inklusive de konstgjorda sjöarna är 3,4.
Vattenföring och vattenstånd
På samma sätt som i övriga åar och älvar i Österbotten är stora flödesvariationer och översvämningskänslighet karakteristiska även för Perho å. Vattenföringen är vanligen högst på våren som en följd av snösmältningen. På sommaren är vattenflödet vanligen litet, men ökar mot hösten. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj.
Det största problemet i området är snabb ökning av flödet under våröversvämningen, vilket emellanåt orsakar även skadliga isproppar.
Mer information
I Perho ås avrinningsområde finns för närvarande 13 mätstationer för vattenståndet och 10 för vattenföringen, som används för kontinuerliga observationer.
Efter att de konstgjorda sjöarna byggdes på 1960-talet har det största högvattenflödet uppmätts under våröversvämningen våren 2000. Då var flödet (total vattenföring) vid Kaitfors mätstation i Perho ås nedre lopp 253 m³/s. Översvämningen våren 2000 hade en återkomsttid på en gång vart tjugonde år. Det minsta flödet i Perho ås nedre lopp har varit 1 m³/s och den har uppmätts också vid Kaitfors.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
Perho ås huvudfåra mellan Räyrinki i Vetil och åmynningen hör till stora vattendrag i torvmarker. Övriga åar i Perho ås avrinningsområde, den största bigrenen Halsuanjoki medräknad, hör till små eller medelstora vattendrag i torvmarker (Teppo m.fl. 2021).
Vattnens status varierar mellan olika delar av Perho ås avrinningsområdet. Vattenkvaliteten är i huvudsak bättre i källflödena än i vattendragets nedre lopp. Bland annat jord- och skogsbruk, sura sulfatjordar, avloppsvatten samt pälsdjursuppfödning har inverkan på vattnens status i ån. Konsekvenserna av torvproduktionen och skogsbruket framhävs i avrinningsområdets källområden. Perho å har kraftigt byggts genom muddring, invallning och uppdämning bl.a. för marktorrläggningens, översvämningsskyddets och energiekonomins behov.
Mer information
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 (Teppo m.fl. 2021) är vattenkvaliteten i Perho ås avrinningsområde god i Penninkijoki, Pajuoja, Ullavanjoki, Pahkajoki, Kivijoki samt i Korpijärvi. Den ekologiska statusen i de flesta ytvattenförekomsterna i området är måttlig. Av måttlig klass är bl.a. Halsuanjoki, Köyhäjoki, Venetjoki, de konstgjorda sjöarna i området, Halsuanjärvi samt Ullavanjärvi. Perho ås nedre lopp, påfyllnadskanalen till Patana konstgjorda sjö, övre delen av Patananjoki, Myllyoja, Kainobäcken samt Haapajärvi är av otillfredsställande status. Statusen i Såkabäcken och Hömossadiket har klassificerats som dålig. I avrinningsområdet finns två kraftigt modifierade fåror (Venetjoki och Patananjoki ås nedre lopp), en konstgjord fåra (Patana konstgjorda sjöns påfyllnadskanal), tre konstgjorda sjöar (Venetjoki, Patana och Vissavesi) samt en kraftigt modifierad sjö (sjögruppen i Perho ås mellersta del).
I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Alla vattnen i Perho ås avrinningsområde har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen (polybromerade diffenlyetrar). Kvalitetsnormen för kvicksilverhalt i fisk överskrids i Perho ås mellersta del och sjögrupp samt i Patana och Vissavesi konstgjorda sjöar. På grund av kadmium- och nickelbelastningen orsakad av dräneringen av sura sulfatjordar har Perho ås nedre lopp och Såkabäcken enligt mätningarna en dålig kemisk status. (Teppo m.fl. 2021)
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Av Perho ås avrinningsområde är ca 15 % jordbruksområde och ca 75 % skogsmark. Jordbruksområdena ligger längs avrinningsområdet huvudsakligen i närheten av vattendrag. Till största delen ligger jordbruksmarkerna invid Perho ås huvudfåra och bifåror.
De bebyggda områdena i Perho ås avrinningsområde ligger huvudsakligen längs huvudfåran. Några bebyggda områden finns också vid områdets sjöar, såsom Halsuanjärvi och Ullavanjärvi samt längs bifårorna. I den nedre delen av Perho ås avrinningsområde finns Karleby stad, vars tätortsområde ligger alldeles vid avrinningsområdets gräns. Några av stadens bostadsområden ligger längs Perho ås huvudfåra. Karleby är Mellersta Österbottens landskapscentrum. Övriga stora bosättningscentrum är belägna i Perho, Halsua, Vetil, Kaustby och Nedervetil tätorter.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
Perho ås avrinningsområde ligger till största delen i landskapen Mellersta Österbotten. En liten del av avrinningsområdets sydöstra del ligger i landskapen Södra Österbotten. I avrinningsområdet gäller Mellersta Österbottens, Österbottens och Södra Österbottens landskapsplaner. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen, där konsekvenserna av översvämningar beaktas noggrannare. Detaljplanerade områden är i huvudsak belägna i Perho, Halsua, Vetil, Kaustby, Nedervetil och Karleby.
Mer information
Perho ås avrinningsområde ligger till största delen i landskapen Mellersta Österbotten och där gäller Mellersta Österbottens landskapsplan. Mellersta Österbottens landskapsplan förnyas stegvis genom etapplandskapsplaner. För tillfället finns fem etapplaner som är i kraft och en sjätte som förbereds. I och med att etapplandskapsplan 1 godkändes, upphävdes regionplanerna. Från etapplandskapsplan 1 är följande fortfarande i kraft: beteckningar för utvecklingsprinciper, områden som reserverats för samhällsstruktur och områden som hör eller föreslagits till Natura 2000-nätverket. Etapplandskapsplan 2 innehåller landskaps- och kulturobjekt, fornlämningar, vindkraftsproduktion, kommersiellt servicenätverk och mångbruk av myrmarker. Temat i etapplandskapsplan 3 är samhällsstruktur, beteckningar för utvecklingsprinciper, servicenät inom handel, rekreation, marktäkt och naturens mångfald. Etapplandskapsplan 4 behandlar områden passande för vindkraft samt landskaps- och kulturmiljö. I etapplandskapsplan 5 ingår handel, skjutbanor, regionstruktur och gruvdrift. Temat för etapplandskapsplan 6, som är under beredning, är vindkraft, gruvdrift, planering av grönområden samt rekreation och turism. I planeringsbestämmelserna i Mellersta Österbottens landskapsplan har översvämningsrisker beaktats på områden för tätortsfunktioner enligt följande: I mer detaljerad områdesplanering bör man fästa speciellt avseende vid att minimera extrema väderfenomen och översvämningsrisker.
Mer information om Mellersta Österbottens landskapsplan (keski-pohjanmaa.fi)
Mer information om Karleby stads general- och detaljplaner (kokkola.fi)
I nedre delen av Perho ås avrinningsområde gäller Österbottens landskapsplan. I Österbottens landskapsplans 2040 planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
Sydvästra delen av Perho ås avrinningsområde ligger i Södra Österbottens landskap och för detta område gäller Mellersta Österbottens landskapsplan. Den har stegvis förnyats genom etapplandskapsplaner, som innehåller olika teman. Etapplandskapsplan I behandlar vindkraft och etapplandskapsplan II berör handel, trafik och centrumfunktioner. Etapplandskapsplan III innehåller torvproduktion, skydd av myrnatur, bioenergianläggningar, energivedsterminaler och Försvarsmaktens områden. Södra Österbottens landskapsplan 2050 håller på att förberedas och målet är att landskapsfullmäktige godkänner den år 2024. I utkastet till planbeskrivningen för Södra Österbottens landskapsplan 2050 nämns att man ska förbereda sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt klimatförändringens inverkan. Nytt byggande placeras utanför översvämningshotade områden eller så säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på andra sätt.
Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)
Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
I Perho ås avrinningsområde finns 16 Natura 2000-områden. I planeringen av vattenvården har man identifierats områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. Sådana Natura 2000-områden i Perho ås avrinningsområde är Salamajärvi, Lähdeneva och Karleby skärgård. Salamajärvi ligger endast delvis i Perho ås avrinningsområde. Lähdeneva är ett mycket värdefullt område med tanke på både fågelbeståndet och växtligheten. Den är en av de mest betydelsefulla fågelmyrarna i Mellersta Österbotten.
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På Perho ås avrinningsområde ligger åtta byggda kulturmiljöer av riksintresse. Sådana objekt är bland annat Nedervetil kyrka, Tast by invid Perho å, kyrkobacken i Kaustby, kyrkonejden i Vetil, Ullava kyrka, kyrkonejden i Halsua samt Rasmusbackens vägkantsbosättningar och stenladugårdar i Såka by i Karleby.
I Perho ås avrinningsområde finns rikligt med fornminnesområden och enskilda fornminnen, av vilka många ligger längs Perho ås huvudfåra eller i närheten av bifårorna.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
För att hantera översvämningar i Perho å byggdes Patana, Venetjoki och Vissavesi konstgjorda sjöar på 1960-talet. På 1980-talet vallades sjögruppen i Perho ås mellersta del in och reglering av sjöarna påbörjades. På samma gång byggdes även Kaitfors kraftverk nedanför sjögruppen. De omfattande regleringsprojekten i Perho å har minskat betydande de översvämningsområden som förekommer under vanliga översvämningsår.
I Perho ås avrinningsområde har identifierats tre områden med översvämningsrisk (ett annat område med översvämningsrisk). De är Halso, Perho tätort och Perho ås nedre del (Karleby). Områdena är tätt bebodda. På översvämningsriskområdet i Perho ås nedre del i Karleby ligger även en järnvägsförbindelse och en riksväg. I Perho ås avrinningsområde har inga åtgärder utförts i syfte att skydda byggnader och bosättning mot översvämningar. Däremot har det gjorts många olika översvämningsskyddsarbeten för att skydda jordbruket.
Mer information
Översvämningsskyddet i Perho å grundar sig på separata projektvisa regleringsplaner som har utarbetats huvudsakligen på 1950–1970-talen. De är regleringsprojektet för Perho ås nedre lopp, regleringsprojektet i Köyhäjoki, regleringsprojektet i Halsuanjoki samt regleringsprojektet för Perho ås övre del. Senare på 1980–1990-talen genomfördes rensningsprojekten i Ullava ås nedre lopp och i Venetjoki. I samband med restaureringsprojekten i sjöarna vallades även låglänta strandområden in på 1980–2000-talen.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
I Perho ås avrinningsområde ligger fem reglerade sjöar: Halsuanjärvi, Venetjoki konstgjorda sjö, Patana konstgjorda sjö, Vissavesi konstgjorda sjö samt sjögruppen i Perho ås mellersta del. I avrinningsområdet finns fyra vattenkraftverk, som ligger vid Pirttikoski i Kaustby, vid Kaitfors i Nedervetil i Kronoby, vid regleringsdammen i Patana konstgjorda sjö och nedanför Patana. Nedanför Halsuanjärvi finns dessutom en regleringsdamm och en kvarn, med vilken man även producerar elektricitet.
Mer information
Innehavare av regleringstillstånden för de konstgjorda sjöarna Patana, Venetjoki och Vissavesi samt sjögruppen i Perho ås mellersta del är NTM-centralen i Södra Österbotten, som också styr och delvis sköter regleringen av sjöarna i fråga. Halsua kommun är innehavare av regleringstillståndet för Halsuanjärvi.
Patana konstgjorda sjö har den största regleringsvolymen 47 miljoner m³ och regleringsintervallet är t.o.m. 7,5 meter. Genom att välja en rätt tidpunkt för ibruktagande av Patana konstgjorda sjö strävar man efter att kontrollera översvämningen i den nedanförliggande åsträckan.
För att följa upp vattenläget i Perho å och att sköta regleringen i vattendraget används ett system för vattendragsmodeller som upprätthålls av Finlands miljöcentral. Mha. systemet kan man granska avrinningsområdets vattensituation och dess utveckling.
I Perho ås avrinningsområde finns fem klass 1-dammar, två klass 2-dammar och två dammar av klass 3. För klass 1-dammar bör enligt dammsäkerhetslagen utarbetas en riskutredning och en säkerhetsplan. I avrinningsområdet ligger också flera mindre dammar och kraftverk som inte omfattas av dammsäkerhetslagen.
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Reglerade vattendrag
I tabellen presenteras de reglerade vattendragen i avrinningsområdet. Genom att välja regleringstypen eller sjön kan du zooma in kartan på området i fråga. Gå tillbaka genom att klicka på det valda objektet på nytt.
Referenser
Södra Österbottens förbund 2023. Landskapsplaner. Citerad 27.10.2023.
Mellersta Österbottens förbund 2023. Maakuntakaava ja alueiden käyttö. Citerad 27.10.2023.
Österbottens förbund 2020. Österbottens landskapsplan 2040. Citerad 27.10.2023.
Poutanen, Markku. Maannousu. Webbpublikation. Lantmäteriverket. Citerad 29.2.2024.
Finlands miljöcentral. Visualiseringsverktyget Ilmastonmuutoksen vaikutus vesistöihin. Webbpublikation. Citerad 8.1.2024.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF