Vattenrelaterade läromedel

Perho ås avrinningsområde

Perho ås avrinningsområde har en total areal på 2 524 km2 och en sjöprocent på 3,35 procent. Perho å rinner upp i små sjöar i gränsområdet mellan Perho, Kyyjärvi och Kivijärvi kommuner. Från det övre loppet flyter ån genom Perho kommun till Haapajärvi i Vetil. Därifrån fortsätter den via Kaustby till sjögruppen i den mellersta delen av Perho å, som ligger i Kronoby kommun. Här mynnar ån ut i Bottenviken i Trullöfjärden norr om Karleby. Ån är 160 km lång. De viktigaste bifårorna är Halsuanjoki, Ullava å, Venetjoki, Köyhäjoki och Penninkijoki.

Reglering av Perho ås avrinningsområde

I Perho ås avrinningsområde finns sex relativt stora sjöar, varav fem regleras. Av de reglerade sjöarna är tre konstgjorda sjöar och två naturliga sjöar. Sjöarna Patana, Vissavesi och Venetjoki är konstgjorda sjöar. Andra reglerade sjöar är Halsuanjärvi och sjögruppen i åns mellersta del, vars största sjöar är Isojärvi och Paasilanjärvi samt Stora Kutusträsket och Lilla Kutusträsket. Kraftverk finns i Pirttikoski i Kaustby, Kaitfors i Nedervetil i Kronoby, vid regleringsdammen i Patana konstgjorda sjö samt Pihlajamaa kraftverk nedanför Patana. Nedanför Halsuanjärvi finns dessutom en regleringsdamm och en kvarn, som också producerar el.

För att kontrollera översvämningarna i Perho å byggdes på 1960-talet de konstgjorda sjöarna Patana, Venetjoki och Vissavesi. Sjögruppen i Perho ås mellersta del invallades och regleringen av sjöarna inleddes på 1980-talet. Samtidigt byggdes kraftverket i Kaitfors nedanför sjögruppen i åns mellersta delen. De omfattande regleringsprojekten i Perho å har betydligt minskat översvämningsområdena som förekommer under normala översvämningsår.

I reglerade sjöar sänks vattenståndet på vårvintern och är som lägst strax innan snön börjar smälta. Nivån till vilken vattenståndet i sjöarna sänks innan snön smälter fastställs i regleringstillståndet och utifrån snöns vattenvärden. Sommartid är målet att hålla vattenståndet ganska nära regleringens övre gräns. Det är emellertid skäl att vara beredd på rikliga regn under alla årstider, det vill säga det måste finnas utrymme för regnvatten i sjöarna.

Innehavare av regleringstillstånden för de konstgjorda sjöarna Patana, Venetjoki och Vissavesi samt sjögruppen i Perho ås mellersta del är NTM-centralen i Södra Österbotten, som också styr och delvis sköter regleringen av sjöarna i fråga. I Perho ås avrinningsområde finns fyra vattenkraftverk. Halsua kommun är innehavare av regleringstillståndet för Halsuanjärvi, men enligt avtal sköter företaget Alajoen Mylly ja Saha regleringen av Halsuanjärvi.

De reglerade sjöarna i Perho ås avrinningsområde kan studeras på kartan.

Vattendragsspecifika beskrivningar av regleringen

Nedan finns information om regleringen i avrinningsområdets olika delar.

Störst är regleringsvolymen i Patana konstgjorda sjö. Regleringsvolymen i Patana konstgjorda sjö är 47 miljoner m3 och regleringsintervallet är hela 7,5 m. Vid en översvämning är målet att kontrollera översvämningsläget i ån nedanför genom att ta Patana konstgjorda sjö i bruk vid rätt tidpunkt. Vattnet från Perho å ovanför leds till Patana konstgjorda sjö via en så kallad påfyllningskanal. I övre delen av påfyllningskanalen finns regleringsdammen i Yrttikoski. I Yrttikoski leds en del av vattnet längs den gamla älvfåran förbi Patana konstgjorda sjö. I normala fall leds kontinuerligt cirka 700 l/s vatten till det gamla älvlandskapet. Vid översvämningar leds vattnet ovanför till Patana konstgjorda sjö. Om vattenståndet i Patana konstgjorda sjö hotar att stiga för högt, leds en del av vattnet längs den gamla älvfåran förbi Patana konstgjorda sjö. Avtappningen från Patanas konstgjorda sjö sköts normalt av Patana kraftverk.

Vattenståndet i de konstgjorda sjöarna sänks på vårvintern för att göra plats för vårens smältvatten. Under flödestoppen samlas vatten in i konstgjorda sjöar och målet är att hålla avtappningen nedanför liten. Venetjoki konstgjorda sjö ligger i Halso. Regleringsvolymen i Venetjoki konstgjorda sjö är 28 miljoner m3. Regleringsvolymen i Vissavesi konstgjorda sjö är 6 miljoner m3.

Regleringen av sjögruppen i Perho ås mellersta del sköts med Kaitfors kraftverksmaskineri och Sääkskoski regleringsdamm.

Avtappningar för att smälta isen i ån nedanför sjögruppen i Perho ås mellersta del inleds i enlighet med väderleken kring mitten av mars, för att minska risken för isproppar lägre ner i Perho å. Målet för avtappningarna är att effektivt smälta isen i fåran nedanför Kaitfors före den egentliga översvämningstoppen. Man försöker genomföra avtappningarna så att mer vatten tappas av och flödar över istäcket när medeltemperaturerna stiger och särskilt under soliga perioder. På så sätt blir isens yta mörkare, vilket får solljuset att absorberas och smälta ismassan.

Vattenståndet i sjögruppen i Perho ås mellersta del kan enligt regleringsbestämmelserna sänkas normalt på våren till nivån N43 +43,20 m genom avtappningar för att smälta isen. Om isläget i Perho ås nedre lopp är svårt eller översvämningsprognosen visar ett stort vårflöde, kan man i enlighet med tillståndsbeslutet göra en extra vårsänkning av vattenståndet. Vattenståndet i sjögruppen kan då vid behov sänkas kortvarigt till 42,80. Sänkningen av vattenståndet i sjögruppen ökar regleringskapaciteten, varvid avtappningen nedanför kan minskas under islossningen och/eller flödestoppen i ån nedanför.

Mellan vårflödet och den 15 juli är korttidsreglering inte tillåten vid Kaitfors kraftverk. När vattenföringen är så liten att vatten inte kan tappas av via kraftverksmaskineriet sköts avtappningen via regleringsdammen i Sääkskoski. Regleringen ska skötas så att vattenföringen i Perho ås nedre lopp vid Lahnakoski är minst 3 m3/s på sommaren och minst 2 m3/s på vintern.

Sommartid är målet att hålla vattenstånden i sjöarna ganska nära regleringens övre gränser. I sjöarna är det dock skäl att lämna utrymme för regnvatten under alla årstider med tanke på plötsliga störtregn. Under torra somrar tappas ofta av endast den minimivattenföring som fastställts i regleringstillstånden från de reglerade sjöarna under långa perioder. Under varma sommardagar kan cirka 7 mm vatten/dygn avdunsta från sjöarna. Om inget vatten faller i form av regn eller rinner till från avrinningsområdet ovanför, sjunker vattenståndet i sjöarna med drygt en centimeter per dygn. Under torra somrar finns det inte mer vatten att få någonstans, om det inte regnar.

Vid regleringen av sjöarna används ett system med vattendragsmodeller som upprätthålls av Finlands miljöcentral och som förutspår framtida inflöden och vattenstånd.