Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Närpes ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
I Närpes ås avrinningsområde föreslås inte områden med betydande översvämningsrisk. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar från vattendrag samt de skadliga följder som översvämningar orsakar i området.
Utöver områdena med betydande översvämningsrisk har NTM-centralen i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna även identifierat andra områden med översvämningsrisk, där översvämningar dock inte bedöms orsaka ur allmän synpunkt betydande ogynnsamma följder. I Närpes ås avrinningsområde föreslås att Jurva tätort anges som ett annat område med översvämningsrisk. Avgränsningen av området med översvämningsrisk presenteras på kartan nedan. Motiveringen är bosättningen på området med översvämningsrisk.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
I jämförelse med föregående planeringsperiod har det inte gjorts förändringar i avgränsningen av det andra identifierade området med översvämningsrisk i Jurva tätort.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
Den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna på området som granskas baserar sig på så heltäckande uppgifter som det är möjligt att få om översvämningar som tidigare inträffat och över eventuella framtida översvämningar och konsekvenserna av dem. Bedömningen av framtida översvämningar baserar sig på tillgängliga översvämningskartor och konsekvensbedömningar som baserar sig på geodata.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Andra identifierade områden med översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområde samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
I Närpes ås avrinningsområde bor ca 60 invånare på området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal återkommer en gång på 100 år. På området finns nästan 60 byggnader varav ca 20 är bostadsbyggnader. Största delen av invånarna och byggnaderna som hotas av översvämningar finns i Jurva tätort och avrinningsområdets mellersta del (mellan Riihiluomanpää och Pörtmossen).
Mer information
Ju större och sällsyntare en översvämning är desto större blir antalet översvämningsriskobjekt. Nedan presenteras antalet riskobjekt i Närpes å vid översvämningar med olika åtkomstintervall.
Objekt | Återkomstintervall för översvämningen 1/100 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/250 år | Återkomstintervall för översvämningen 1/1000 år |
| Invånare | 60 | 70 | 90 |
| Byggnader | 55 | 80 | 130 |
| Bostadsbyggnader | 20 | 30 | 45 |
I Närpes å har man inte identifierat svårevakuerade objekt, som skulle hotas av flödesvattnet, inte ens på området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. under en översvämnings som i medeltal inträffar en gång på 1000 år.
På översvämningsområdet i Jurva ligger en liten del av ett grundvattenområde där översvämningar kan förorena dricksvattnet.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
I Närpes ås avrinningsområde kan översvämningar orsaka problem för dataförbindelserna eller eldistributionen, eftersom det finns flera gatornas kabelskåp och parktransformatorer (sammanlagt ca 30 st.) inom området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal återkommer en gång på 100 år. Objekten ligger till största delen i Jurva tätort och avrinningsområdets mellersta del (mellan Riihiluomanpää och Pörtmossen).
Flödesvattnet kan flöda ut på vägar invid Närpes å, varvid man kan vara tvungen att avstänga vägen för trafik. Det finns uppskattningsvis nästan 15 kilometer väg på området där vattnet kan flöda ut på vägarna vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal återkommer en gång på 100 år, såsom t.ex. regionväg 685 i Jurva centrum.
I avrinningsområdet finns inte sådan viktig hamninfrastruktur eller sjötrafik som borde beaktas med tanke på hanteringen av översvämningsrisker.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
I Närpes ås avrinningsområde har man på basis av det tillgängliga materialet identifierat några objekt som kan orsaka plötslig förorening av miljön vid en storöversvämning. På området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 1000 år, finns två djurstall. På översvämningsområdet i Jurva ligger dessutom en liten del av ett grundvattenområde där översvämningar kan förorena dricksvattnet.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Inom Närpes ås avrinningsområde ligger fyra fornlämningar samt två byggda kulturmiljöer av riksintresse (Nybro museibro och Adolf Fredriks postväg) i området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 100 år.
Övriga översvämningsrisker
I Närpes ås avrinningsområde finns dammar och översvämningsskyddsvallar som vid en storöversvämning kan öka översvämningsrisken för bosättningen och samhället. I avrinningsområdet finns tre dammar, som har klassificerats enligt dammsäkerhetslagen: en damm av klass 1 och två klass-2 dammar. Översvämningsrisker som dammarna orsakar, har beaktats i dammsäkerhetslagen (494/2009) och i statsrådets förordning om dammsäkerhet (319/2010).
Översvämningsskyddsvallar finns vid åns nedre lopp i Närpes samt vid Lintuluoma. Skyddsvallarna har dimensionerats för en ganska vanlig översvämning, dvs. för en översvämning som i medeltal inträffar en gång på tjugo år och därför kan flödesvattnet vid en storöversvämning rinna över vallarna.
Tidigare inträffade översvämningar
I Närpes å har översvämningar inträffat bland annat våren 1966, 1979, 1984 och 2013 samt sommaren 2016 och hösten 2012. Dessutom har hotande översvämningssituationer enligt historisk information förekommit åtminstone åren 1985, 1986, 1988, 1994, 1999, 2000, 2001, 2011 och 2014 (översvämning på vintern). Översvämningsområden finns i olika delar av vattendraget vid deltat och i åns nedre lopp, i Skrivarsbäcken, Vetmossen, Räfsbäcken, Pörtom, Jurvanjärvi och Tainusjärvi.
I Närpes ås avrinningsområde förekommer ofta isproppar. Isproppar uppkommer vanligen på våren, men på grund av att vintrarna har blivit mildare under de senaste åren har isproppar uppstått även under vintertid. Isproppar som uppkommer i åar och älvar kan snabbt höja vattenståndet. Vattenledningskapacitet i en istäckt å är ofta avsevärt sämre än då det är öppet vatten. Översvämningar som orsakas av isproppar är problematiska därför att de är svåra att förutspå. I Närpes å har vattenståndet stigit på grund av isproppar åtminstone åren 1965, 1966, 1971, 1984, 1994, 2000, 2001 och 2003. Vanliga isproppsställen finns bland annat i Övermark, Pörtom och Närvijoki samt i Lintuluoma kanal och Kivi- ja Levalampis påfyllnadskanal.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
Våren 1965 steg vattenståndet snabbt på grund av en ispropp och landsvägen mellan Pörtom och Järvenpää bröts av.
Våren 1966 täckte flödesvattnen omfattande åkerområden. Enligt uppskattningen blev ca 1500 hektar åkerområden översvämmade. Det största enhetliga översvämningsområdet var i Jurvanjärvi där 1 100 ha åkermark täcktes av flödesvatten.
År 1971 ledde en ispropp till att vattnet steg till tre växthus, två ladugårdar och en läderverkstad. Dessutom var landsvägar avbrutna på flera ställen. De flesta skadorna skedde i Övermarks centrum.
I Vetmossen ovanför Allmänningsforsens bottendamm inträffade en översvämning på våren 1979 och vattnet nådde en del huskällare. Efter översvämningen gjordes Allmänningsforsens bottendamm lägre för att undvika motsvarande översvämningsskador.
Översvämningen våren 1984 var en sådan som inträffar i medeltal en gång på 20 år. Flödesvattnen beräknades ha brett ut sig på ett 500 ha stort område i åns nedre lopp, längst in i Västerfjärden och i Pörtom samt i Jurvanjärvi och Tainusjärvi. Dessutom orsakade isproppar problem på många ställen. Flödesvatten nådde nio huskällare. Fyra växthus och fjorton ekonomibyggnader drabbades av översvämningsskador.
År 1994 steg vattnet på grund av en ispropp till källarvåningen i ett egnahemshus samt från Kivi- ja Levalampis påfyllnadskanal till skogen ovanför Norinkyläntie.
År 2003 bildades en ispropp i Pörtom, nedanför broarna vid Sidbäck och Sommarbacken och vattnet steg på åkrarna. Endast den gamla träbron i Finby skadades.
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
I markanvändningen på Närpes ås avrinningsområde har inte sådana betydande förändringar skett under de senaste årtiondena att översvämningsriskerna i området avsevärt skulle ha ökat. Översvämningarna som tidigare inträffat i området har varit ganska småskaliga och därför bedöms att liknande översvämningar inte heller i nuläget skulle medföra några större skador.
Med hjälp av de tidigare genomförda vattenståndsregleringsprojekten har man kunnat minska översvämningsområdena vid Närpes å. Kivi- ja Levalampi konstgjorda sjö som anlagts i vattendragets källområde har varit av stor betydelse för att minska översvämningar i Närpes ås övre och mellersta lopp. För att förbättra översvämningsskyddet har dessutom i Skrivarsbäcken, som ligger i Närpes ås nedre del, översvämningsvallarna runt invallningsområdena höjts och diken rensats. Med hjälp av regleringsändringen i Närpes å, som färdigställdes år 2023, har man kunnat förbättra dammsäkerheten i den konstgjorda sjön Kivi- ja Levalampi genom att minska inflödet till sjön.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer översvämningsskador att öka före århundradets slut till följd av klimatförändringen. Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, den övriga miljön och samhället på många olika sätt. Hur kraftig inverkan blir varierar i olika delar av Finland och i olika typer av vattendrag.
I Närpes ås avrinningsområde förutspås våröversvämningar bli mindre och inträffa tidigare än förut. Snömängden vintertid antas minska och därmed blir våröversvämningar som orsakas av snösmältningen mindre. Flödestoppen på våren förutspås inträffa något tidigare än nuförtiden medan höst- och vinteröversvämningar antas bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat till följd av att vårar börjar tidigare och avdunstningen ökar.
För Närpes å har det inte gjorts beräkningar hurdan inverkan klimatförändringen har på hydrologin. Det avrinningsområde som ligger närmast Närpes å och som granskats med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har, är Lappfjärds ås avrinningsområde. På grund av dess nära läge kan resultaten anses vara riktgivande även för Närpes å. Finlands miljöcentral har gjort beräkningar med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har på Lappfjärds å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer enligt prognosen flöden på vintrarna (december-februari) att öka med 63 % och under hösten (september-november) med 13 % medan vårflöden (mars-maj) förutspås minska med 28 %. En översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100a) uppskattas öka med 3 % som en följd av klimatförändringen.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där bosättning finns. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Fram till år 2040 förutspås att befolkningsmängden i kommunerna inom Närpes ås avrinningsområde kommer att minska med 10 %. Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra samt till åstranden. På dessa områden förblir översvämningsriskerna antingen oförändrade eller ökar om det byggs mer i närheten av ån. Byggandet har blivit mer tekniskt, vilket kan öka antal översvämningsskador.
På lång sikt kommer åkrarna i området att sjunka och utarmas som en följd av odlingen. Nyttan av tidigare översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer kommer att leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt. Om det behövs, genomförs dock rensningar av fåror eller höjning av vallar även i fortsättningen.
Eventuell ökning av torvproduktionen och effektivering av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och därmed öka översvämningar. Även dikning kan ha skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten samt åarnas och sjöarnas status. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena. Sådana kan till exempel vara stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Byggande av nya vägar eller höjning av de befintliga vägarna kan dessutom förvärra översvämningsproblem ställvis.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Närpes ås avrinningsområde har man utnyttjat den detaljerade kartan över översvämningshotade områden som har utarbetats för området mellan Kivi- ja Levalampi och Västerfjärden år 2016.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Översvämningskarterade områden inom det granskade avrinningsområdet. På kartan syns områden som täcks av flödesvatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter bland annat om vattendjup och riskobjekt, är tillgängliga i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
I tabellen presenteras statistik över invånarna, byggnaderna och vägarna i fråga om översvämningar i vattendrag på det översvämningskarterade området. Statistiken har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Närpes ås avrinningsområde ligger i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och det ingår i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Närpes å rinner upp i Kivi- och Levalampi och strömmar genom Pörtom, Övermark och Närpes tätorter. Ån mynnar via Västerfjärdens sötvattensbassäng, som har dämts upp från havet, ut i Bottenhavet. Avrinningsområdets areal är nästan 1000 km2 och det indelas i flera delavrinningsområden av tredje graden, varav det största är Närpes ås mellersta del.
Landskapet i Närpes ås avrinningsområde är låglänt och höjdskillnaderna är små. Avrinningsområdets källområden ligger som högst ca 170 meter över havsytan. Närpes ås avrinningsområde har tidigare varit havsbotten. Till följd av landhöjning och förmultning har havsbottnen under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten vid området runt Kvarken är landhöjningen som kraftigast, där landhöjningen är ca 8–9 mm per år. (LMV)
De älvar och åar som rinner ut i Bottniska viken har ofta ett flera tiotals kilometer långt avsnitt med lugnvatten, som ofta utgör ett översvämningsområde. På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen är snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i dess övre del.
Med jordmånen avses löst jordmaterial ovanpå berggrunden. Jordmånen i Närpes ås avrinningsområde består i huvudsak av siltmorän samt av ler- och siltlager. Runtom i avrinningsområdet finns även torvlager. Ett särdrag för jordmånen i området är de sura sulfatjordarna, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. På dessa områden är det typiskt med surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. De sura sulfatjordarna ligger i huvudsak nedanför höjdkurvan 80 meter. Närpes å är ett av de österbottniska vattendrag som lider mest av surhet.
Mer information om sura sulfatjordar (gtk.fi)
Läs mera på webben:
Maanmittauslaitos, maannousu
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Närpes ås totala längd är cirka 75 km och höjdskillnaden är cirka 80 meter. Åns fallhöjd är störst i Pörtom. De största bifårorna är Itäjoki/Lillån, Kyläjoki ja Molnåbäcken. Den största bigrenen är Itäjoki, som börjar i Östermark och i nedre loppet känns den bättre på namnet Lillån. Norr om Närpes centrum flyter Molnåbäcken samman med Närpes å.
Sjöprocenten på Närpes ås avrinningsområde är 1,4. På grund av att det finns så få sjöar i avrinningsområdet stiger vattenståndet vanligen mycket snabbt under översvämningen. I avrinningsområdet finns tre sjöar, Kivi- och Levalampi, Säläisjärvi och Västerfjärden. Den största av dessa är Kivi- ja Levalampi konstgjorda sjö som bildats av två ursprungligen separata sjöar. Västerfjärden är en sötvattensbassäng som dämts upp ur en havsvik och anlagts för att trygga industrins råvattenbehov.
Vattenföring och vattenstånd
På samma sätt som i övriga åar och älvar i Österbotten är stora flödesvariationer och översvämningskänslighet karakteristiska för Närpes å. Vattenföringen är vanligen högst på våren som en följd av snösmältningen. På sommaren är flödet i ån vanligen litet, men ökar mot hösten. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj.
Mer information
I Närpes ås avrinningsområde finns nio observationsstationer som kontinuerligt mäter vattenstånd: Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, Säläisjärvi, Lintuluoma, Tainuskylä, Finby, Skrivarsbäcken samt Allmänningsforsen. Vattenföringen mäts kontinuerligt vid observationsstationerna i Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, Tainuskylä och Allmänningsforsen.
År 1981 anlades Allmänningsforsens observationsstation som ligger i åns nedre lopp. Det största flödet har där varit 160 m3/s och uppmätts i april 1984. (Enligt mätningsdata har även i november 1981 observerats ett exceptionellt högt flöde 210 m3/s, men det kan inte anses vara helt tillförlitligt). Dessutom finns det en mätstation för avrinning i Norrskogsdiket i Närpes. Därifrån får man avrinningsdata varje dag. Där observeras även snöns vattenvärden med hjälp av snölinjemätningar. Med snöns vattenvärde avses den mängd vatten som snön innehåller.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
Fårorna i Närpes ås avrinningsområde hör till små eller medelstora vattendrag i torvmarker. Enligt den ekologiska klassificeringen varierar vattenkvaliteten i Närpes å i huvudsak från måttlig till dålig. Bland annat surhetsskador som orsakas av effektivt torrlagda sulfatjordar, kraftig diffus belastning från jord- och skogsbruket samt punktbelastning från bosättning och pälsdjursuppfödning har inverkan på vattnens status i Närpes å. Dessutom har rensningar, invallningar och uppdämningar under tidernas gång genomförts i ån för översvämningsskyddets behov, vilket har försämrat vattendragets ekologiska status.
Mer information
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 är endast en vattenförekomst i Närpes ås avrinningsområde av god status: Itäjoki/Lillån. Statusen i Närpes ås nedre lopp är otillfredsställande. Statusen i Molnåbäcken och Kyläjoki har klassificerats som dålig. Vattnens ekologiska status i Närpes å är sämre än i genomsnitt i sjöar, åar och älvar i Finland. För att uppnå god ekologisk status behövs många åtgärder, bl.a. fosfor- och kvävebelastningen, som beror av människans verksamhet, bör minskas. Även belastning av fast substans och surhet borde minskas betydligt.
I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Enligt klassificeringen som gjordes år 2019 har alla vattnen i Närpes ås avrinningsområde sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen (polybromerade diffenlyetrar). Den kemiska statusen i Molnåbäcken försämras av kadmium (Cd) och nickel (Ni), vilket är en följd av att sura sulfatjordar har torrlagts.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Till största delen består Närpes ås avrinningsområde av skogsmarker, öppna moar och hällmarker samt jordbruksområden. Markanvändningen har varit effektiv och det har utförts mycket skogs- och åkerdikningar i området. Mer omfattande åkerområden ligger i vattendragets källområden. Det finns få våtmarker, öppna myrar och vattenområden. Ådalarna är så gott som helt röjda för åkerbruk. På avrinningsområdet nedanför Allmänningsforsen består över 43 % av all markanvändning av åkerbruk. De största tätortsområdena är Närpes invid åns nedre del och Jurva i övre del.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I Närpes ås avrinningsområde gäller två landskapsplaner: Södra Österbottens och Österbottens landskapsplaner. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen, där konsekvenserna av översvämningar beaktas noggrannare.
Detaljplanerade områden i Närpes ås avrinningsområde finns bland annat i Närpes, Övermark, Pörtom och Jurva tätorter. Bebyggelsen breder ut sig främst till de befintliga tätorterna samt längsmed ån.
Mer information
I Österbottens landskapsplans 2040 planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)/
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
För en del av Närpes ås avrinningsområde gäller Södra Österbottens landskapsplan. Den har stegvis förnyats genom etapplandskapsplaner, som innehåller olika teman. Etapplandskapsplan I behandlar vindkraft och etapplandskapsplan II berör handel, trafik och centrumfunktioner. Etapplandskapsplan III innehåller torvproduktion, skydd av myrnatur, bioenergianläggningar, energivedsterminaler och Försvarsmaktens områden. Södra Österbottens landskapsplan 2050 håller på att förberedas och målet är att landskapsfullmäktige godkänner den år 2024. I utkastet till planbeskrivning för Södra Österbottens landskapsplan 2050 nämns att man ska förbereda sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt klimatförändringens inverkan. Nytt byggande placeras utanför översvämningshotade områden eller så säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på andra sätt.
Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)
Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
I Närpes ås avrinningsområde ligger tolv Natura 2000-områden. I planeringen av vattenvården har man identifierat områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. I Närpes ås avrinningsområde finns inga sådana objekt, men Närpes skärgård, som ligger utanför kusten, ingår i dessa områden.
Mer information
I avrinningsområdet har dessutom tio områden skyddats enligt riksomfattande naturskyddsprogram. Några av dessa ligger på Natura 2000-områdena. De flesta Natura-områdena är skyddade genom habitatdirektivet (SCI), men de omfattande myrområdena i övre delen dessutom enligt fågeldirektivet (SPA).
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
I Närpes ås avrinningsområde ligger tre byggda kulturmiljöer av riksintresse; Adolf Fredriks postväg, Närpes kyrka och kyrkstallar samt museibron (Nybro), vilka alla ligger på Närpes stads område. I avrinningsområdet finns dessutom fyra skyddade kyrkor; Övermark, Pörtom, Närpes och Jurva kyrkor samt ett byggnadsskyddsobjekt i avrinningsområdets nedre del. I Närpes ås avrinningsområde finns dessutom rikligt med förhistoriska fasta fornminnen som huvudsakligen består av bosättnings- och gravplatser.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Under årens lopp har flera diknings- och regleringsprojekt genomförts i Närpes ås avrinningsområde. Syftet med projekten har i huvudsak varit översvämningsskydd och marktorrläggning. Rensningar och muddringar har gjorts ända sedan 1700-atalet.
Närpes å har en liten fallhöjd och grunda stränder så gott som längs hela ån och därför förekom före diknings- och regleringsprojekten stora översvämningsområden, varav en del orsakades av isproppar. Grunden för planeringen av översvämningsskyddsprojekt i Närpes å har varit en översvämning med återkomstintervall en gång per 20 år. Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, som anlagts i vattendragets källområde, har varit av stor betydelse för att minska översvämningar i Närpes ås övre och mellersta lopp.
Mer information
Regleringen av sjön Jurvanjärvi har varit ett viktigt projekt, som genomfördes på 1960- och 1970-talet. Projektet omfattade bland annat torrläggning av Jurvanjärvi, grävning av sjökanal till Jurvanjärvi, rensningar av Närpes å och delta, ledning av vattnet från Lintuluoma till Tupenluoma, byggande av Tupenluoma uträtningskanal (Wacklininoja) samt byggande av Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö. Torrläggningen av Tainusjärvi genomfördes tidigare på 1940- och 1950-talet.
År 1995 färdigställdes vattenståndsregleringen i Närpes å. Projektet omfattade bland annat utvidgning av Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, höjning av vattenytan i Säläisjärvi, uppdämning av Västerfjärden till en sötvattenbassäng samt byggande av skyddsvallar och en pumpstation i Närpes ås nedre lopp. Målet med vattenståndsregleringsprojektet var att trygga vattenanskaffning för industrin i Kaskö samt att avlägsna översvämningar från åkerområden.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
I Närpes å är ett kraftigt byggt vattendrag. I Närpes ås avrinningsområde finns flertal regleringsdammar, bottendammar, vallar och konstgjorda fåror. I avrinningsområdet finns tre dammar, som har klassificerats enligt dammsäkerhetslagen: en damm av klass 1 och två klass-2 dammar. Det finns inga vattenkraftverk vid Närpes å.
I Närpes ås avrinningsområde finns tre reglerade sjöar: Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, Säläisjärvi och Västerfjärdens bassäng. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten är innehavaren av regleringstillstånden. Metsä Board Oy har enligt avtalet ansvar för regleringen av Västerfjärdens bassäng. Regleringen av Säläisjärvi sköts av byaföreningen Jurvan kyläyhdistys ry.
Mer information
Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö
Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö har byggts på 1960-talet och den har höjts på 1970-talet. Samtidigt med byggandet av den konstgjorda sjön leddes vattnen från omfattande tillrinningsområden till Kivi- och Levalampi. Regleringen av den konstgjorda sjön har påbörjats år 1976. Sjöns areal vid regleringens övre gräns är 9,2 km2, regleringsvolym 15,8 miljoner m3 och tillrinningsområde 110 km2.
Målet med projektet att ändra regleringen i Närpes å var att förbättra dammsäkerheten i den konstgjorda sjön Kivi- och Levalampi, hantera översvämningsriskerna i Närpes å och anpassa sig till klimatförändringen. Vattnet från Kaunisnevanoja och Lintuluoma har tidigare letts till Kivi- ja Levalampi och inom ramen för projektet återställde man situationen så att vattnet rinner direkt ut i Närpes å via Tupenluoma. På detta sätt har man kunnat minska inflödet till Kivi- och Levalampi.
Säläisjärvi
Säläisjärvi regleringsbassäng byggdes år 1978. I samband med Närpes ås vattenståndsregleringar höjdes vattenytan i Säläisjärvi till den nuvarande nivån. Avsikten var att förbättra sjöns rekreationsbruk och samtidigt trygga också vattentillgången för industrin i Närpes ås nedre lopp. Säläisjärvis areal vid regleringens övre gräns är 63 hektar och regleringsvolym 1,0 milj. m3. Regleringen av Säläisjärvi har påbörjats år 1979.
Västerfjärden
För industrins råvattenbehov har Västerfjärdens sötvattenbassäng vallats in ur havet vid Närpes ås mynning. Regleringen av sötvattenbassängen påbörjades år 1977. Västerfjärdens areal vid regleringens övre gräns är 3,7 km2 och regleringsvolym 3,1 milj. m3. År 2023 har regleringstillståndet för Västerfjärden ändrats så att vattenytans sänkning på våren inte längre är obligatorisk.
Närpes ås avrinningsområde (vesi.fi)
Läs mera om det aktuella vattenläget (vesi.fi)
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Reglerade vattendrag
I tabellen presenteras de reglerade vattendragen i avrinningsområdet. Genom att välja regleringstypen eller sjön kan du zooma in kartan på området i fråga. Gå tillbaka genom att klicka på det valda objektet på nytt.
Referenser
Finlands miljöcentral. 2020. Visualiseringsverktyget Ilmastonmuutoksen vaikutus vesistöihin.
Finlands officiella statistik (FOS): Väestöennuste [verkkojulkaisu]. ISSN=1798–5137. Helsingfors: Statistikcentralen. Citerad 12/2023.
Lantmäteriverket. 2023. Citerad 11/2023.
Österbottens förbund. 2020. Planbeteckningar och planeringsbestämmelser. Citerad 11/2023.
Etelä-Pohjanmaan liitto. 2023. Etelä-Pohjanmaan maakuntakaava 2050, kaavaselostus. Citerad 11/2023.
NTM-centralen i Södra Österbotten. 2023. Natura 2000-områden: Södra Stadsfjärden-Söderfjärden-Öjen.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF