Vattenrelaterade läromedel

Genom vattenregleringar i Närpes å har 2 800 ha mark skyddats mot översvämningar. Största delen av den skyddade arealen består av åker. De största översvämningsområdena var den 1 500 ha stora Jurvanjärvi och den 600 ha stora Tainusjärvi tillandning. Tack vare åtgärderna för att förbättra översvämningsskyddet har ett cirka 10 miljoner km³ stort fördröjningsmagasin försvunnit från avrinningsområdet.

Huvudsyftet med regleringsplanen för Jurvanjärvi som färdigställdes 1959 var att torrlägga Jurvanjärvis tillandning till åkermark. Administrativt bestod projektet av arrangemangen och torrläggningsprojektet för Jurvanjärvi. För underhållet av projektet grundades Jurvanjärvi regleringsbolag och en dikningssammanslutning ansvarade för torrläggningsprojektet.

Jurvanjärvis regleringsbolag och staten ansökte tillsammans om vattenrättsliga tillstånd för genomförandet av regleringsprojektet i Jurvanjärvi. Projektet omfattade bland annat rensning av Jurvanjärvi sjökanal, en regleringsdamm i Jurvanjärvi sjökanal, styrande av vatten från Lintuluoma kanal till Tupenluoma kanal, rensning av Tupenluoma kanal, byggande av Tupenluoma uträtningskanal eller Wacklininoja samt Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, och rensning av Närpes ås mellersta och nedre lopp.

Regleringsprojektet i Närpes å beviljades ett vattenrättsligt tillstånd 1976. Tillståndet ändrades delvis 1997. Målet var att trygga vattenförsörjningen för industrin i Kaskö och förebygga översvämningar på ett åkerområde på cirka 2 000 ha. I samband med regleringsprojektet på 1970-talet byggdes Västerfjärdens sötvattenbassäng för skogsindustrins vattenförsörjning. Inom ramen för projektet förstorades och restaurerades Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö och sjöns avrinningsområde utvidgades. Säläisjärvi invallades och dess vattenstånd steg med 2,3 meter. Närpes å avtrappades med grunddammar.

Speciellt med Närpes å är den planskilda anslutningen av vattenlederna vid Varainkoski. Eftersom markytan vid Tainusjärvi i genomsnitt ligger 5–6 meter lägre än vattenståndet i Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, fick man ta till en ovanlig planskild lösning för vattnet i Varainkoski. Detta är den enda platsen i Finland där strömmande vatten möts i olika plan. Påfyllningskanalens botten som skapats genom invallning ligger cirka 8 meter högre än det underliggande betongrörets botten. Via det underliggande röret leds vatten från Tainusluoma kanal vidare till Närpes å. Vattnet som leds längs påfyllningskanalen strömmar mellan vallarna till Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö.

År 2020 beviljades tillstånd för ett projekt för att minska inflödet till Kivi- och Levalampi. Inflödet till Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö minskades genom att återställa den naturliga vattenföringen före regleringen av Närpes å: via Lintu-Tupenluoma kanal och Wacklininoja, förbi den konstgjorda sjön direkt till Närvijoki. Tidigare gick detta vatten via Kivi- och Levalampi påfyllningskanal (Lintuluoma kanal) till Kivi- och Levalampi. För att återställa vattenföringen krävdes en partiell rensning av Lintu-Tupenluoma kanal och Wacklininoja. Dammar byggdes där Kivi- och Levalampi påfyllningskanal svänger och i övre delen av Lintuluoma-Tupenluoma kanal.

Hanteringen av översvämningsrisker förbättrades inom ramen för projektet också genom att ändra tillståndsvillkoren för regleringen av Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö så att magasineringsvolymen mellan regleringens övre gräns och den övre gränsen under översvämningsperioden lättare kan användas för att kontrollera översvämningsläget i områdena nedanför under alla årstider. Omsättningen av vatten i Säläisjärvi förbättrades när en del av de vatten som tidigare hade dirigerats till Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö styrdes via Säläisjärvi. Vattenföringen i Lintuluoma kanal upp till 500 I/s styrdes till Säläisjärvi. Den del av Lintuluomas vattenföring som överstiger 500 l/s leds via Lintuluoma kanal vidare till Lintuluoma-Tupenluoma kanal.

I Närpes ås avrinningsområde finns tre reglerade sjöar: Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö, Säläisjärvi och Västerfjärdens sötvattenbassäng. Regleringen av Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö inleddes 1976, av Säläsjärvi 1979 och av Västerfjärdens sötvattenbassäng 1977. Tillståndshavare är NTM-centralen i Södra Österbotten. MetsäBoard Oyj ansvarar för regleringen av Västerfjärdens bassäng enligt avtal.

Västerfjärdens sötvattenbassäng har en areal på 370 ha och en regleringsvolym på 3,1 miljoner m³. Västerfjärdens bassäng regleras så att om vattenståndet närmar sig den övre gränsen öppnas regleringsdammens luckor ytterligare för att vattenståndet inte ska stiga över den övre gränsen. Om bassängens vattenyta stiger över den övre gränsen ska också luckorna i båtslussen öppnas.

Om havsvattenståndet ligger nära den övre gränsen för regleringen eller högre öppnas luckorna först när bassängens vattenstånd är minst 10 cm högre än havsvattenståndet. Luckorna får stängas först när skillnaden är 3 cm. När vattenståndet i bassängen är minst 15 cm högre än havsvattenståndet ska också luckorna i båtslussen öppnas. Luckorna får stängas först när skillnaden är endast 3 cm.

Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö har en areal på 9,2 km² och en regleringsvolym på 15,8 miljoner m³. I Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö sänks vattenståndet på vårvintern och är som lägst strax innan snön börjar smälta. Nivån till vilken vattenståndet i sjön sänks innan snön smälter fastställs i regleringstillståndet och utifrån snöns vattenvärden.

Sommartid är målet att hålla vattenståndet ganska nära regleringens övre gräns. Det är emellertid skäl att vara beredd på rikliga regn under alla årstider, det vill säga det måste finnas utrymme för regnvatten i sjöarna. Minimiavtappningen från Kivi- och Levalampi konstgjorda sjö ör 50 l/s året om. Vid en översvämning får regleringens övre gräns överskridas med 25–50 cm beroende på årstiden.

Målet är att hålla Säläisjärvis vattenstånd ganska nära regleringens övre gräns. Regleringen sköts av byaföreningen Jurvan kyläyhdistys ry. På sommaren 1.6–31.8 ska vatten tappas av från Säläisjärvi: till Flikunluoma minst 20 l/s och till Peuranluoma minst 50 l/s. Regleringsvolymen i Säläisjärvi är 1 miljoner m³.

Vid regleringen av sjöarna används ett system med vattendragsmodeller som upprätthålls av Finlands miljöcentral och som förutspår framtida inflöden och vattenstånd.