Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
I Lappfjärds ås avrinningsområde föreslås att Lappfjärds tätort anges som område med betydande översvämningsrisk. Avgränsningen av området med översvämningsrisk presenteras längre ner. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar från vattendraget och de skadliga konsekvenserna som en översvämning har för Lappfjärds tätort. Motiveringarna består av tidigare inträffade översvämningar, bosättningen och svårevakuerade objekt på området med översvämningsrisk, de betydande trafikförbindelserna och särskilda översvämningsrisker.
I Lappfjärds tätort finns permanent bosättning där nästan tvåhundra invånare bor på det område som drabbas av en översvämning med en genomsnittlig återkomsttid på 1/1000 år. I Lappfjärds tätort finns också ett antal svårevakuerade objekt, såsom ett daghem och en skola.
I service som är viktiga för samhällets funktioner kan en sällsynt översvämning orsaka avbrott bland annat i dataförbindelserna och eldistributionen. I området kan flera vägar gå av på grund av översvämningar. De mest betydande vägarna som kan drabbas av översvämningsproblem är riksväg 8 (Vasa–Björneborg) och regionväg 664 till Honkajoki. Det finns flera pumpverk för avloppsvatten i området.
På översvämningsområdet eller i dess omedelbara närhet ligger grundvattenområden, där vattenkvaliteten kan påverkas av kemikalier eller andra föroreningar som flödesvattnet kan föra med sig. I området finns också ett antal miljötillståndspliktiga objekt eller objekt som kan orsaka miljörisker och dessa kan bli våta vid en mycket sällsynt översvämning.
I området finns under tio byggnader som är skyddade i byggnadsplaner och som enligt karteringarna hotas av översvämning vid en sällsynt eller mycket sällsynt översvämning. I området ligger också kulturmiljöer av riksomfattande eller regionalt intresse samt fornlämningar.
Ån är också speciell när det gäller arterna och naturen i och kring den. I ån förekommer den hotade arten flodpärlmusslan och dess värdfisk havsöringen. I närheten av ån som har grundvattenpåverkan finns Naturaområden. Dessa faktorer begränsar vilka alternativ kan genomföras när det gäller åtgärder för översvämningsskydd.
Lappfjärds å är slingrande och ställvis mycket tätbevuxen. I samband med störtregn kan vattenståndet i ån stiga mycket snabbt till mycket hög nivå. Under vintern och våren förekommer det ofta isproppar i ån och de kan orsaka plötsliga och ganska omfattande översvämningar. Både störtregn under sommaren och hösten samt isproppar under vintern och våren har orsakat omfattande översvämningsskador i Lappfjärds tätort. Detta skedde senast åren 2012 och 2013, då tiotals bostadshus blev översvämmades och skadorna uppgift till miljoner euro.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Det har inte gjorts förändringar i avgränsningen av området med betydande översvämningsrisk i Lappfjärds tätort i jämförelse med föregående planeringsperiod.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
Den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna på området som granskas baserar sig på så heltäckande uppgifter som det är möjligt att få om översvämningar som tidigare inträffat och över eventuella framtida översvämningar och konsekvenserna av dem. Bedömningen av framtida översvämningar baserar sig på tillgängliga översvämningskartor och konsekvensbedömningar som baserar sig på geodata.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Föreslagna områden med betydande översvämningsrisk
Förslag till områden med betydande översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområdet samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Längs Lappfjärds å finns det nästan tvåhundra invånare och drygt hundra bostadshus på området som berörs av en översvämning som återkommer en gång på tusen år. Mest betydande är översvämningsrisken för Lappfjärds tätort, där det också finns ett antal svårevakuerade objekt, såsom ett daghem och en skola. En översvämning kan också ha skadliga konsekvenser för vattenförsörjningen. Om vattendistributionen eller avloppsvattenpumparna störs, kan detta orsaka olägenheter för människors hälsa.
Mer information
Sommaren 2023 karterade NTM-centralen i Södra Österbotten vilka byggnader som kan vara i risk att drabbas vid en översvämning som återkommer i genomsnitt en gång på hundra år. På det översvämningskarterade området identifierades allt som allt 334 byggnader med översvämningsrisker. Efter utförda mätningar kunde man konstatera att 157 byggnader riskerade att bli våta. Av dessa var 25 bostadshus med uppskattningsvis 20–30 invånare. Största delen av byggnaderna med översvämningsrisker var olika slags uthusbyggnader och lador.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
I Lappfjärds ås avrinningsområde kan översvämningar orsaka avbrott i dataförbindelserna och problem med eldistributionen, eftersom det finns ett par parktransformatorer med risk för att bli våta och dataförbindelser i området av en översvämning med återkomsttiden 1/1000 år.
På översvämningsområdet finns också ett kraftverk, Pärus-Fors. Kraftverket har fortsättningsvis småskalig verksamhet och är i risk att bli vått vid en översvämning som återkommer 1/1000 år.
Vägavbrott kan medföra problem både för livsmedels- och vattendistribution till hushållen och för räddningsarbetet. Längs Lappfjärds å stiger vattnet på många ställen så högt att det flödar ut på vägen, varvid avbrott i trafiken är möjliga. Riksväg 8 som går mellan Vasa och Björneborg riskerar att gå av vid en översvämning som inträffar i genomsnitt en gång på 1000 år. Riksväg 8 hotades av avbrott vid översvämningen hösten 2012, dessutom var flera mindre vägar av. Av de viktiga lokala vägarna går regionväg 664 mellan Honkajoki och Kristinestad av vid en översvämning med återkomsttiden 1/1000 år. Sammanlagt riskerar cirka 9 kilometer väg att gå av vid en mycket sällsynt översvämning.
I avrinningsområdet finns det inga betydande verksamheter inom livs- eller läkemedelsindustrin, där avbrott kunde orsaka betydande ekonomiska olägenheter för samhället.
I översvämningsområdet eller i dess omedelbara närhet finns två grundvattenområden, i hela avrinningsområdet finns flera grundvattenområden. Flödesvatten för med sig kemikalier och andra föroreningar som kan komma ut i området där grundvatten bildas och påverka grundvattenkvaliteten.
Om avloppsvattenverk blir våta kan det leda till att pumpverket överbelastas eller stannar helt. Detta kan i sin tur leda till att avloppsvattnet rinner ut i näromgivningen. På översvämningsområdet finns flera pumpverk för avloppsvatten. Avloppsvattnet från området leds ut till det kommunala avloppsreningsverket i Björnö. Avloppsreningsverket ligger inte på området där översvämningsriskerna har karterats
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
Miljötillståndspliktiga verksamheter som ligger i det översvämningshotade området kan vid en översvämning orsaka plötslig förorening av miljön. I Lappfjärds år finns det på området för en översvämning med återkomsttiden 1/1000 år bland annat djurstall (färre än 5), miljötillståndspliktiga objekt (färre än 5) och eventuellt förorenade markområden (utredningsbehov) (färre än 5). En del av dessa riskerar att bli våta redan vid en översvämning med återkomsttiden 1/100 år, men största delen först vid mycket sällsynta översvämningar (1/250 eller 1/1000 år). Det finns inte noggrannare uppgifter att tillgå om eventuella miljökonsekvenser innan de eventuella föroreningarna har utretts.
Miljön kan också förstöras i samband med översvämningar på grund av ämnen som kommer från området som ligger utanför det som karterats ha översvämningsrisk, till exempel kan det vara spillvatten som rinner ut i diken från bränslestationen eller från stenbrott.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Den byggda kulturmiljön kan drabbas av många slags följder av en översvämning. Under översvämningen kan vattnet slita ner byggnadernas ytor och förstöra konstruktioner. Efter översvämningen kan skadliga mikroorganismer börja frodas om man inte ser till att byggnaderna torkar ordentligt. Översvämningar kan också orsaka olägenheter för fornlämningar. Fornlämningar längs stränderna kan rasa ner i vattnet om stranden eroderar. Flödesvattnet kan också föra med sig jord och annat som lägger sig över fornlämningen och täcker över den.
I Lappfjärds ås avrinningsområde finns under tio byggnader som är skyddade i byggnadsplaner och som enligt karteringarna hotas av översvämning vid en sällsynt eller mycket sällsynt översvämning. I området ligger också kulturmiljöer av riksomfattande eller regionalt intresse. Kulturmiljöer av riksomfattande intresse är byabebyggelsen i Storå ådal, Storå kyrkolandskap i Storå tätort och Koppelonmäki samt Bötom kyrkolandskap. I avrinningsområdet finns det tre skyddade kyrkor: Lappfjärds, Storås och Bötoms kyrkor.
Enligt Österbottens landskapsplan finns det i området med översvämningsrisk i Lappfjärd regionalt värdefulla historiska kulturlandskap: Storå kulturlandskap, gårdsmiljöer i Lappfjärds centrum, Lappfjärds kyrkolandskap, Lappfjärds skola och Lappfjärds UF (ungdomsförening). Storå kulturlandskap fortsätter i Södra Österbottens landskapsplansområde.
Lappfjärds ås avrinningsområde ingår i UNESCO:s internationella s.k. Project Aqua-vattenskyddsobjekt på grund av sitt fiskeriekonomiskt värdefulla havsöringsbestånd. Ytterligare finns det i området fornlämningar. Platserna där fornlämningarna finns ligger främst i närheten av huvudfårans mellersta och övre lopp. Dessutom förekommer enskilda fornlämningar i hela avrinningsområdet längs huvudfåran och bifårorna.
Övriga översvämningsrisker
Lappfjärds å är slingrande och ställvis mycket tätbevuxen. I samband med störtregn kan vattenståndet i ån stiga mycket snabbt till mycket hög nivå. Under vintern och våren förekommer det ofta isproppar i ån och de kan orsaka plötsliga och ganska omfattande översvämningar. Både störtregn under sommaren och hösten samt isproppar under vintern och våren har orsakat omfattande översvämningsskador i Lappfjärds tätort. Detta skedde senast åren 2012 och 2013, då tiotals bostadshus blev översvämmades och skadorna uppgift till miljoner euro.
Ån är också speciell när det gäller arterna och naturen i och kring den. I ån förekommer den hotade arten flodpärlmusslan och dess värdfisk havsöringen. I närheten av ån som har grundvattenpåverkan finns Naturaområden. Dessa faktorer begränsar vilka alternativ kan genomföras när det gäller åtgärder för översvämningsskydd.
Tidigare inträffade översvämningar
I Lappfjärds å har det inträffat mycket stora översvämningar på våren 1965, 1984 och 2013 samt på hösten 2012. Mindre översvämningar har förekommit under olika årstider under många år, bland annat på våren 1971–72, 1985, 2006 och 2011 på grund av isproppar. På vårvintern 2016 och 2020 har vattenföringsobservationerna varit exceptionellt stora för tidpunkten på grund av att vintrarna har varit varma och det har regnat. Det finns historier som berättar om översvämningsskador både i Lappfjärds centrum och i åmynningen redan på 1800-talet och i början av 1900-talet.
Vid våröversvämningar ökar riskerna i Lappfjärds å eftersom det kan förekomma isproppar. Till exempel våren 2013 uppstod en stor ispropp i åmynningen som dämde upp vattnet. För att få sönder isproppen var man tvungen att använda sig av både sprängning och grävmaskiner. Under andra årstider har översvämningar orsakats av kraftiga störtregn.
Översvämningarna har orsakat skador, bland annat har byggnader blivit våta, vägar gått av och skörden har förstörts på stora åkerarealer. Genom Lappfjärds ås område med översvämningsrisk går också riksväg 8, där trafiken har varit nära att brytas vid översvämningar.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Tidigare inträffade översvämningar
Uppgifter om tidigare inträffade översvämningar inom det granskade området, vilka registrerats i översvämningsdatasystemet. I tabellen anges översvämningens tidpunkt, typ, ogynnsamma följder samt eventuella uppgifter om övriga egenskaper, såsom sannolikhet och omfattning.
Mer information
Våren 1965
Det var inte speciellt mycket snö under vintern, men på våren steg temperaturen snabbt, det regnade mycket och det uppstod isproppar i ån, vilket ledde till en sällsynt översvämning i Lappfjärd. Att ta sönder ispropparna lyckades inte, vilket ledde till att vattnet från södra sidan rann ut på Björneborgsvägen på bron som går över ån. Vattnet spred sig till tätorten och flera byggnader, affärer, åkrar och växthus drabbades av vattenmassorna. Man bedömde att vattnet täckte ett område på över 800 hektar.
Våren 1984
Över tusen hektar åkermark och skog översvämmades. Känsliga områden för större översvämningar var det 320 hektar stora åkerområdet ovanför Storå och åkerområdena längs bifårorna Siironjoki (220 ha) och Kärjenjoki (170 ha). En ispropp förstörde några båthus i mynningsområdet.
Hösten 2012
Det regnade exceptionellt mycket i Österbotten under sensommaren och början av hösten. I oktober ledde mycket kraftiga regn till att det uppstod problem med översvämningar i Siironjoki, Bötom, Storå och Lappfjärd. Räddningsverket skyddade flera byggnader särskilt i Lappfjärd, dessutom var man tvungen att evakuera människor. Byggnader (fasta bostäder, fritidsbostäder, industribyggnader), lösöre och odlingar, växthus och fiskodlingar drabbades av översvämningsskador i såväl Lappfjärds tätort som i Storå i Villamo och längs Kärjenjoki. Översvämningen hotade även riksväg 8. Ytvatten rann in i vattentäkten i Storå. De största skadorna drabbade nedre loppet av ån nedströms från Perus och totalt blev cirka 90 byggnader våta. Ersättningarna för översvämningsskadorna bedömdes uppgå till nästan en miljon euro. Under höstöversvämningen 2012 uppmättes den högsta vattenföringen (nästan 200 m3/s) i åns observationshistoria. I Lappfjärds tätort bedömdes översvämningen motsvara en översvämning som återkommer ungefär en gång på hundra år.
Våren 2013
Våren 2013 var snöns vattenvärde större än normalt och isarna tjockare än vanligt. Vädret blev varmare exceptionellt snabbt och detta gjorde att snön smälte snabbt och översvämningen steg hastigt. I Lappfjärds å bildades omfattande isproppar och den största av dem dämde upp hela mynningsområdet. Det ledde till att vattnet steg i Lappfjärds tätort och ett tjugotal byggnader blev våta. En del av byggnaderna var samma som hade blivit våta endast ett halvt år tidigare under höstöversvämningen. Trafiken på riksväg 8 hotade av avbrott på grund av flödesvattnet. Under våröversvämningen 2013 uppmättes den näst högsta vattenföringen i åns observationshistoria.
Andra översvämningar
Sommaren 2012: långvariga, kraftiga regn, odlingsskador, några byggnader drabbades av översvämningsolägenheter.
1971–72: isproppar vid Perus kraftverk, Sandgrundforsen och Holmforsen samt i åmynningen.
1985: en ispropp sprängdes bort och skador undveks.
2006: isproppar vid Perus kraftverk, ungdomslokalen och i åmynningen. Man lyckades ta sönder ispropparna med hjälp av grävmaskin.
2011: isproppar bekämpades med grävmaskin vid Perus kraftverk och i Lappfjärds centrum.
1981: störtregn ledde till att vägförbindelsen till Lillsjön (Kärjenjoki) drabbades av avbrott.
2016: isarna började röra på sig redan i februari på grund av den milda vintern och regnet, men översvämningsolägenheter undveks.
2020: vattenståndet var i februari och under hösten (oktober-november) betydligt högre än normalt för tidpunkten på grund av det varma vädret och regnen. I februari var också vattenföringen hög i förhållande till genomsnittet för åren 1980–2017.
2023: vintertid förekom isproppar som bekämpades med grävmaskin vid kraftverket i Perus.
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Hösten 2012 drabbade de största skadorna nedre loppet av ån nedströms från Perus och totalt blev cirka 90 byggnader våta. Ersättningarna för översvämningsskadorna bedömdes uppgå till nästan en miljon euro. Under höstöversvämningen 2012 uppmättes den högsta vattenföringen (cirka 200 m3/s) i åns observationshistoria. I Lappfjärds tätort bedömdes översvämningen motsvara en översvämning som återkommer ungefär en gång på hundra år. Våren 2013 orsakade snösmältningen och en ispropp en översvämning där ett tjugotal byggnader blev våta (vattenföringen som högst ca 180 m3/s). En del av byggnaderna var samma som hade blivit våta endast ett halvt år tidigare under höstöversvämningen. Våröversvämningen 2013 har ställvis uppskattats motsvara en översvämning som återkommer ungefär en gång på femtio år.
I Lappfjärds tätort har det efter översvämningarna 2012 och 2013 byggts översvämningsvallar för att skydda bebyggelsen för en översvämning som återkommer i genomsnitt en gång på femtio år. Vallarna skyddar särskilt bosättningen i Lappfjärds centrum och delvis uppströms från centrum. Andra åtgärder för översvämningsskydd som vidtagits under 2010-talet är iståndsättningsrensning i det invallade området i nedre loppet från Abborrgrund till Sandgrund, förnyandet av Nybro för att minska uppdämningseffekten, borttagningen av sandanhopningar nedanför Holmfors och muddring av åslänten vid Ingvesholmen och vid centrumbron. NTM-centralen har också effektiverat översvämningsinformationen genom att öppna en avgiftsfri tjänst som via textmeddelanden (SMS) varnar om översvämningar i Lappfjärds tätort. Det har inte skett sådana förändringar i markanvändningen att översvämningsriskerna skulle ha ökat.
Uppströms i avrinningsområdet har avlägsnandet av dammkonstruktionerna och avslutandet av fiskodlings- och kraftverksverksamheten i Villamo i Storå fört med sig fördelar i form av att fiskarnas vandringsväg är återställd och att översvämningsriskerna har minskat i områden ovan- och nedanför dammen i Villamo. Avrinningsområdets framtid genomförs med stöd av vattenvisionen för Lappfjärds å.
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har 12.4.2021 fattat beslut om staden Kristinestads ansökan om tillstånd för projektet Lappfjärds ås nedre lopps iståndsättningsmuddring och översvämningsskydd. Enligt uppskattningar kommer det treåriga projektet att genomföras åren 2024–2026. Syftet med projektet är att i åns nedre lopp minska risken för översvämningar som speciellt beror på islossning och isproppar.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
I Lappfjärds ås avrinningsområde förutspås våröversvämningarna bli mindre och infalla tidigare än förut. Enligt prognoserna minskar snömängden vintertid, vilket gör att våröversvämningar som orsakas av snösmältningen blir mindre. Flödestoppen på våren förutspås infalla något tidigare än i nuläget. Höst- och vinteröversvämningar förutspås däremot bli vanligare och kraftigare.
Finlands miljöcentral har gjort beräkningar över hurudan inverkan klimatförändringen har på översvämningarna i Lappfjärds å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer vattenföringen vintertid (december-februari) enligt prognoserna att öka med 63 % och på hösten (september-november) med 13 %. Däremot kommer vattenföringen om våren (mars-maj) enligt prognoserna att minska med cirka 28 %. En översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100 a) uppskattas under samma tidsperiod att vara i snitt 3 % större. Förändringen kan i sin största omfattning leda till att översvämningarna ökar med 17 % eller minskar med 10 %.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartorna över risker för havsöversvämningar vid kusten år 2020 (nuläget) och år 2100 med olika utsläppsscenarier (låg SSP1–2.6, medelväg SSP2–4.5 och hög SSP5–8.5) för en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på 250 år. Översvämningar av denna omfattning har använts som grund för rekommendationer för lägsta bygghöjder.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där det finns bosättning. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Befolkningsmängden i avrinningsområdets kommuner (Kristinestad, Storå, Bötom) beräknas minska med nästan 20 % fram till år 2040. Bosättningen kommer även i fortsättningen att vara koncentrerad i huvudsak till städer och kommuncentra samt längs åstranden.
På lång sikt kommer åkrarna i området att sättna och slitas ner som en följd av odlingen. Även nyttan av tidigare genomförda översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sättnar och fårorna slammas igen. Dessa faktorer kommer att leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt.
Effektiveringen av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och leda till att översvämningarna ökar. Iståndsättningsdikningar i skogarna kommer att göras även i framtiden, eftersom dikningar behövs i skogsbruket. Dikningarna kan föra med sig skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten och åarnas och sjöarnas status.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde har man utnyttjat de kartor som tidigare utarbetats över områden med översvämningsrisk och översvämningshotade områden. Det översvämningskarterade området sträcker sig från Dagsmark nedströms ända till åmynningen.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Översvämningskarterade områden inom det granskade avrinningsområdet. På kartan syns områden som täcks av flödesvatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter bland annat om vattendjup och riskobjekt, är tillgängliga i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
I tabellen presenteras statistik över invånarna, byggnaderna och vägarna i fråga om översvämningar i vattendrag på det översvämningskarterade området. Statistiken har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
En kartering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde gjordes år 2011. Den har uppdaterats år 2020-2021 i fråga om flödesmodellen. I modellen beaktas inte inverkan av isproppar.
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
Olika typer av riskobjekt i de översvämningskarterade områdena. I tabellen presenteras riskobjekt vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt).
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
Områden som täcks av flödesvatten enligt översvämningskartan på avrinningsområdesnivå samt vattendjup.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Lappfjärd ås avrinningsområde ligger i landskapen Södra Österbotten, Österbotten och till en liten del i Satakunta och det hör till Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Lappfjärd ås avrinningsområde ligger till största delen i Kristinestad, Storå och Bötom kommuner. Ån får sin början i Lauhanvuoris nationalparks västra delars källor och småbäckar som ligger på gränsen mellan Kauhajoki och Storå kommun. Ån mynnar ut i Bottenhavet ca 10 km söder om Kristinestad. Huvudfåran är mera känd som Isojoki (Storå) i Storå kommun och som Lappfjärds å i staden Kristinestad.
Åns huvudfåra är 75 km lång och dess fallhöjd är 160 m. Fallhöjden är ovanligt hög jämfört med övriga åar i Österbotten.
Mer information
Landskapet i Lappfjärds ås avrinningsområde är kuperat och avviker därmed från resten av Österbottens låglänta landskap. Lappfjärds å avviker från övriga vattendrag i Österbotten och Södra Österbotten när det gäller höjdförhållanden, vattenflöde, organismer och flora.
De erosionskänsliga platserna ligger speciellt i sidogrenarna Heikkilänjoki, Metsäjoki och Bötom å som är slingrande hela vägen d.v.s. meanderande. I samband med störtregn och översvämningar förvärras erosionen i åfåran. Avrinningsområdet saknar sjöar som jämnar ut vattenflödet.
Ett särdrag för jordmånen i avrinningsområdet är sura sulfatjordar, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de och blir svavelsyra. För sulfatjordar är det typiskt med surhet och en högre svavelhalt än normalt. I sura förhållanden löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyran som sänker vattnets pH-värde kan orsaka betydande problem för vattenorganismer. Sura sulfatjordar finns i huvudsak på 0–80 meters höjd över havsytan.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Åns huvudfåra är 75 km lång och dess fallhöjd är 160 m. Avrinningsområdets största sjö är Kangasjärvi (47 ha). Åns största sidogren är Kärjenjoki, som kallas för Siironjoki i den övre delen och för Lillå i den nedre delen. Övriga betydande sidogrenar är Bötom å, Metsäjoki och Heikkilänjoki. Avrinningsområdets areal är 1 098 km2 och dess sjöprocent är 0,2 %.
Vattenföring och vattenstånd
Inom avrinningsområdet finns flera grundvattenområden, vilket leder till att vattenflödet och vattenkvaliteten är jämnare än i jämförelse med närliggande vattendrag. Vanligtvis är vattenföringen störst på våren då snön smälter. Sommartid är vattenföringen i ån vanligtvis liten, men ökar mot hösten. I Lappfjärds å har det förekommit isproppar i samband med vårflöden, på senare år även mindre isproppar vintertid. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj.
Mer information
I Lappfjärds ås avrinningsområde har vattenståndet och vattenföringen följts upp sedan år 1970 i nedre loppet av ån, närmare bestämt i Perus i Kristinestad. Vid den nuvarande mätstationen i Perus är medelvattenföringen MQ (1980–2023) cirka 13 m³/s. Under samma period har den största vattenföringen (HQ) uppmätts vid översvämningen hösten 2012 (nästan 200 m³/s) och den minsta vattenföringen (NQ) i början av augusti, cirka 1,0 m³/s. En ny mätstation för vattenståndet (Lapväärtinjoki Vt8) grundades intill riksväg 8 i maj 2014.
Snölinjemätningar har gjorts ända sedan år 1956 vid observationsplatsen vid Lauhanvuori (Storå) och sedan 1990 vid observationsplatsen i Bötom.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes år 2020 är vattenkvaliteten i nedre loppet av Lappfjärds å och i Lillån måttlig. I övre loppet i Storå och Bötom är vattnens ekologiska status god. För att uppnå god status i nedre loppet av Lappfjärds å fodras att skadliga försurningssituationer minskar och att näringsbelastningen minskar.
Allra mest försämras åns vattenstatus av den kraftiga diffusa belastningen. Trots att vattendragskonstruktionerna i ån är färre än i övriga Österbotten, har dock åns nedre lopp rensats och vallats in. Omfattande dikningar påverkar vattnens ekologiska status och hydrologin. Dessutom är området ställvis känsligt för erosion. Försurningsbelastningen är mindre än i många andra österbottniska åar.
I den kemiska klassificeringen delas ytvattnen in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. I Lappfjärds å försämras den kemiska statusen av polybromerade difenyletrar och kvicksilver.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
I jämförelse med andra avrinningsområden i Österbotten finns det mycket skog och lite åker på Lappfjärd ås avrinningsområde. På många platser längs med ån är växtligheten kraftig med träd och buskar. Åsträckan ovanför Ohrikylä är kraftigt meanderande och dalliknande. Ån är smal, på många platser är vattenytan mycket lägre än åkrarna och växtligheten längs ån är tät. Åkerområdena är klart koncentrerade kring ådalarna.
De bebyggda områdena inom avrinningsområdet finns till största delen längs ån och i tätorter, såsom Storå, Bötom och Lappfjärd.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
Lappfjärds ås avrinningsområde ligger i tre olika landskap. Därför berörs området också av tre olika landskapsplaner: landskapsplanerna i Södra Österbotten, Österbotten och till små delar Satakunta. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen.
Landskapsplanen i Södra Österbotten
Den nuvarande landskapsplanen i Södra Österbotten har förnyats stegvis genom etapplandskapsplaner, som består av olika teman. Södra Österbottens landskapsplan 2050 är under beredning och målet är att landskapsfullmäktige godkänner den år 2024. I utkastet till planbeskrivningen för Södra Österbottens landskapsplan 2050 nämns att man förbereder sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt konsekvenser av klimatförändringen. Nytt byggande placeras utanför översvämningshotade områden eller hantering av översvämningsrisker försäkras på annat sätt.
Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)
Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)
Landskapsplanen i Österbotten
I planbestämmelserna för Österbottens landskapsplan har områden med översvämningsrisk tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planbestämmelse där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör beaktas i markanvändningen och vid planeringen av åtgärder. Nybyggen bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Det är möjligt att avvika från detta ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
Landskapsplanen i Satakunta
Landskapsplanen i Satakunta har fastställts år 2011 och den har kompletterats med etapplandskapsplaner, som gäller speciellt energiproduktionen, såsom vind- och solkraft, och betydande kulturmiljöer.
Mer information
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
Inom planeringen av vattenvården har man identifierat områden som hör till Natura 2000-nätverket och där det är viktigt att upprätthålla eller förbättra vattnens status med tanke på skyddet av livsmiljöer eller arter. Till sådana områden hör Lappfjärds ås huvudfåra och sidogrenen Heikkilänjoki med bigrenar på grund av flodpärlmusslan och havsöringen. Övriga Natura 2000-områden är Lappfjärds ås åmynning, Kristinestads skärgård, Lappfjärds ås våtmarker, Lauhanvuori och Haapakeidas.
Lappfjärds ås avrinningsområde ingår i UNESCO:s internationella s.k. Project Aqua-vattenskyddsobjekt på grund av sitt fiskeriekonomiskt värdefulla havsöringsbestånd. I ån förekommer också den mycket hotade arten flodpärlmusslan. Skyddet av arten av främjats i Freshabit-projektet under åren 2016–2022.
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Med kulturmiljö avses en miljö, vars särdrag ger uttryck för kulturens skeden och växelverkan mellan människan och naturen. Kulturmiljön består av tre olika delhelheter: byggnadsarv, kulturlandskap och fornminnen.
Utgående från Museiverkets inventering av betydande byggda kulturmiljöer av riksintresse (2009) finns det i Lappfjärds ås avrinningsområde eller i dess omedelbara närhet följande betydande kulturmiljöer av riksintresse: Storådalens byar och Storå kyrkolandskap i Storå centrum och Koppelonmäki samt Bötoms kyrkomiljö. I avrinningsområdet finns det tre skyddade kyrkor: Lappfjärds, Storås och Bötoms kyrkor.
Ytterligare finns det i området fornlämningar. Platserna där fornlämningarna finns ligger främst i närheten av huvudfårans mellersta och övre lopp. Dessutom förekommer enskilda fornlämningar i hela avrinningsområdet längs huvudfåran och bifårorna. Fornlämningarna är av olika slag, bland annat stenrösen och tjärdalar.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
I Lappfjärds ås avrinningsområde har Lappfjärds tätort angivits som område med betydande översvämningsrisk och en plan för hantering av översvämningsrisker har gjorts för åren 2022–2027. Syftet med planen är att minska översvämningsriskerna i området, förebygga och lindra skador som översvämningar orsakar och förbättra beredskapen inför översvämningar. I planen framförs målen för hanteringen av översvämningsrisker i området och åtgärderna för att nå målen.
Som en följd av översvämningarna i Lappfjärd åren 2012 och 2013 utarbetade översvämningsarbetsgruppen för Lappfjärds å en plan för hantering av översvämningsrisker för åren 2016–2021. I Lappfjärds tätort byggdes åren 2014–2019 översvämningsvallar för att skydda bebyggelsen mot översvämningar. Andra åtgärder som föreslagits och delvis genomförts i planerna för hantering av översvämningsrisker är exempelvis att informera effektivare om översvämningar, starta en SMS-baserad varningstjänst för översvämningar i Lappfjärds tätort, göra noggrannare mätningar över byggnadshöjder, förnya broar, underhållsrensa åns nedre lopp och utreda åtgärder för småskaligt kvarhållande av vatten. Avrinningsområdets framtid genomförs med stöd av vattenvisionen för Lappfjärds å.
Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har 12.4.2021 fattat beslut om staden Kristinestads ansökan om tillstånd för projektet Lappfjärds ås nedre lopps iståndsättningsmuddring och översvämningsskydd. Enligt uppskattningar kommer det treåriga projektet att genomföras åren 2024–2026. Syftet med projektet är att i åns nedre lopp minska risken för översvämningar som speciellt beror på islossning och isproppar.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde 2022-2027 (vesi.fi)
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
Lappfjärds å är inte ett reglerat vattendrag. I ån finns några bottendammar och kraftverksdammen i Perus. Perus kraftverk har fortsättningsvis småskalig verksamhet.
Från 1940-talet tills idag har det gjorts tiotals rensningar i huvud- och bifårorna. För jordbruksbehov har cirka 775 hektar åker vallats in i nedre loppet av ån. Efter översvämningarna åren 2012 och 2013 byggdes översvämningsvallar för att skydda bebyggelsen i Lappfjärds tätort.
I Lappfjärds å trafikerar ingen fartygstrafik och det finns ingen fartygshamn i ån.
Mer information
De första mer omfattande rensningarna genomfördes år 1944. Ån har också rätats ut på ett antal platser. För översvämningsskyddets behov rensades Siironjoki (Kärjenjoki) på 1950-talet och Lappfjärds å dikades och vallades in på 1970-talet från Sandgrundsforsen och nedströms.
I Lappfjärds å finns ett tiotal dammar och vid fyra av dem har det funnits kraftverk. I Perus finns ett litet kraftverk och de övriga gamla kraftverksplatserna är Sandgrundforsen, Holmfors och Villamo. I ån finns också flera bottendammar. Ändrings- och iståndsättningsarbetena kring Villamodammen avslutades år 2019.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde 2022-2027 (vesi.fi)
Aktuell vattensituation (vesi.fi)
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Referenser
Plan för hantering av översvämningsrisker i Lappfjärds ås avrinningsområde för åren 2022–2027
Etelä-Pohjanmaan liitto. Karttapalvelu Etelä-Pohjanmaan maakuntakaavojen yhdistelmä. Uppgifterna hämtade 11/2023.
Pohjanmaan liitto. Karttapalvelu Pohjanmaan maakuntakaava 2040. Uppgifterna hämtade 11/2023.
Satakuntaliitto. Karttapalvelu Satakunnan maakuntakaavojen yhdistelmä. Uppgifterna hämtade 11/2023.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF