Plan för hantering av översvämningsriskerna

Plan för hantering av översvämningsriskerna i Lappfjärds ås avrinningsområde 2022-2027

Lappfjärds ås avrinningsområde ligger i huvudsak i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och hör till Kumo älvs–Skärgårdshavets–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Lappfjärds ås avrinningsområde omges av Kyro älvs, Karvianjokis och Tjöck ås avrinningsområden. Det finns få sjöar i avrinningsområdet och inga av dem regleras. Inom avrinningsområdet finns flera grundvattenområden och därför är vattenföringen och vattenkvaliteten jämnare än i de andra närliggande vattendragen. Vid stora översvämningar hotas ett betydande antal invånare, folkhögskolans byggnader, viktiga trafikförbindelser och miljötillståndspliktiga objekt. En översvämning kan orsaka problem för eldistributionen, dataförbindelserna och vattenförsörjningen i ett stort område. För att förebygga översvämningsskador har översvämningsvallar byggts i Lappfjärd.

Efter översvämningarna hösten 2012 och våren 2013 utarbetades en plan för hantering av översvämningsrisker i Lappfjärds å för åren 2016-2021. Området angavs senare som ett område med betydande översvämningsrisk och planen har uppdateras för åren 2022-2027. Beredningen av planen har skett i Lappfjärds ås översvämningsgrupp. I hanteringsplanen framförs 10 mål och 32 olika åtgärder för hanteringen av översvämningsrisker i området.

Lappfjärds ås avrinningsområde ligger i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och hör till Kumo älvs–Skärgårdshavets–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Lappfjärds ås avrinningsområde omges av Kyro älvs, Karvianjokis och Tjöck ås avrinningsområden. De viktigaste kommunerna i avrinningsområdet är utgörs av Storå, Kristinestad och Bötom. Lappfjärds å område med översvämningsrisk ligger i sin helhet i Kristinestad, närmare bestämt i Lappfjärd. Lappfjärds ås huvudfåra är 75 km lång och har en fallhöjd på 160 m. Avrinningsområdets yta är 1 098 km2 och dess sjöprocent är endast 0,2 %.  Åns största sidogren är Kärjenjoki, som kallas för Siironjoki i det övre loppet och för Lillån i det nedre loppet. Andra betydande biflöden är Bötom å, Metsäjoki och Heikkilänjoki. De största sjöarna i avrinningsområdet, Haapajärvi (52 ha) och Kangasjärvi (47 ha) är belägna i avrinningsområdets källområden på Storå kommuns område. Sjöarna i avrinningsområdet regleras inte. Lappfjärds å skiljer sig från de övriga åarna i Österbotten och Södra Österbotten i fråga om höjdförhållandena, vattenflödet, organismerna och floran. Landskapet i Lappfjärd ås avrinningsområde är kuperat och flera av biflödena är slingrande hela vägen, dvs. meandrande. Inom avrinningsområdet finns flera grundvattenområden och därför är vattenföringen och vattenkvaliteten jämnare än i de andra närliggande vattendragen.

I Lappfjärds ås avrinningsområde har det sedan år 1978 funnits en mätstation för vattenstånd och vattenföring i nedre loppet av ån i Perus i Kristinestad.  År 2014 grundades två nya stationer för att mäta vattenståndet kontinuerligt. Den ena stationen finns uppströms från riksväg 8 och den andra i Dagsmark (båda i Kristinestads område).  Dessutom grundades en mätstation för vattenståndet i Villamo år 2017.

Medelvattenföringen (MQ) i Lappfjärds å vid mätstationen i Perus (1980-2020) är 12,7 m3/s.  Vid mätstationen i Perus är den lägsta (NQ) uppmätta vattenföringen 0,86 m3/s och den största (HQ) 199 m3/s. Översvämningarna i Lappfjärds å har under de senaste åren berott på antingen störtregn eller snösmältning kombinerat med isproppar.  I Lappfjärd drabbades man av omfattande översvämningsskador bl.a. hösten 2012 och våren 2013.

Lappfjärds ås översvämningsgrupp har ställt upp målen för hanteringen av översvämningsrisker i Lappfjärds ås område med betydande översvämningsrisk och för hela avrinningsområdet målen för kvarhållande av vatten. Målen har grupperats enligt de ogynnsamma följder som översvämningar orsakar och består av övergripande mål samt mer specifika delmål. Särskilt ville man i målen för Lappfjärds ås avrinningsområde betona beredskap inför översvämningar, markanvändning, egen beredskap för översvämningar, kvarhållande av vatten samt beredskap inför klimatförändringen. Bekanta dig närmare med målen i hanteringsplanen för Lappfjärds å.

Flera åtgärder har framförts för att hantera översvämningsriskerna. Största delen av åtgärderna hör samman med att minska översvämningsriskerna och öka beredskapen. I dessa ingår bl.a. egen beredskap och effektivare information och medel inom planeringen av markanvändningen. Med aktuella översvämningskartor och noggrannare mätningar av byggnaders läge kan man bättre gestalta vilka riskområden en översvämning orsakar och undvika byggande på översvämningsområden. Beredskapen inför översvämningar förbättras också bl.a. genom att på förhand skaffa tillfälliga översvämningsskydd, ordna översvämningsövningar och utarbeta beredskapsplaner.

I Lappfjärds ås avrinningsområde har också framförts flera åtgärder för att förbättra avrinningsområdets förmåga att kvarhålla vatten. Det anses vara centralt med fungerande växelverkan, frivillighet och stödsystem. Ett exempel på åtgärder för att främja kvarhållande av vatten är en kartering av objekt som lämpar sig för kvarhållande av vatten.  Resultaten som fås via karteringen kan utnyttjas i rådgivningen som ges till markägare. Det anses också vara viktigt att främja mångsidiga, lokala vattendragsprojekt, såsom att inleda arbetet med vattenvisionen för Lappfjärds å.

Dessutom kommer det att göras en utredning över behovet att skydda specialobjekt med hjälp av översvämningsskydd (tillfälliga och permanenta) i området med betydande översvämningsrisk. Objekt som behöver skydd kan bestå av byggnader, konstruktioner för vattentjänster och infrastruktur för el- och dataförbindelser. Utredningen kan användas som en anvisning till områdets kommuner och aktörer. Åtgärder som fortsätter från den första planeringsperioden är organiseringen av underhållet av invallningarna i nedre loppet av Lappfjärds å samt planeringen av eventuell öppning av vallarna. Likaså fortsätter planeringen kring projektet att bredda fåran i nedre loppet.

Aktuell information och en uppdaterad lägesbild hjälper såväl invånare som myndigheter när de ska planera och genomföra skyddsåtgärder vid en översvämning. Också invånarna kan hjälpa till med att komplettera lägesbilden genom att förse myndigheterna med lokala översvämningsobservationer.

Jord- och skogsbruksministeriet har med stöd av 18 § i lagen om hantering av översvämningsrisker godkänt planen för hantering av översvämningsrisker i Lappfjärds ås avrinningsområde den 16 december 2021. NTM-centralen i Södra Österbotten kungör godkännandet i kommunerna i avrinningsområdet den 21 december 2021 och skickar informationen till de myndigheter som har hörts under beredningen av planen.

Plan för hantering av översvämningsrisker i Lappfjärds ås avrinningsområde 2022-2027 (pdf)

Jord- och skogsbruksministeriets beslut (mmm.fi)

Samråd om planerna för hantering av översvämningsrisker

Invånare och intressegrupper har haft möjlighet att framföra sina åsikter om innehållet i planen för hantering av översvämningsrisker, bland annat om målen, åtgärderna och genomförandet. Dessutom har man kunnat ge respons på miljörapporten, som är en del av planen. Samrådsmaterialet har varit framlagt i kommunerna i avrinningsområdet och responsen har också kunnat ges elektroniskt.

Planen för hantering av översvämningsrisker i Lappfjärds å har utarbetats för åren 2022–2027. Samrådet om utkastet till hanteringsplan pågick 2.11.2020-14.5.2021. Samtidigt begärdes utlåtanden i ärendet från myndigheterna. Under samrådet lämnades sammanlagt 22 utlåtande in, varav 15 gällde Lappo ås avrinningsområde. En del preciseringar gjordes i planutkastet på basis av den respons som kom under samrådet. Responsen beaktas även vid genomförandet av åtgärder och i det fortsatta samarbetet med intressegrupperna.

Samrådet om utkastet till plan för hantering av översvämningsrisker i Lappo å åren 2016-2021 pågick i april-maj 2015. Under samrådet kunde man framföra sin åsikt om hanteringsplanerna och om målen och åtgärderna för att hantera översvämningsriskerna, om miljörapporten samt om genomförandet av planen. Responsen behandlades i översvämningsgruppen och den beaktades till nödvändiga delar i färdigställandet av planen. Ett sammandrag gjordes över responsen.