Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Esse ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
I Esse ås avrinningsområde föreslås inte områden med betydande översvämningsrisk. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar från vattendrag samt de skadliga följder som översvämningar orsakar i området.
Utöver områdena med betydande översvämningsrisk har NTM-centralen i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna även identifierat andra områden med översvämningsrisk, där översvämningar dock inte bedöms orsaka ur allmän synpunkt betydande ogynnsamma följder. I Esse ås avrinningsområde föreslås att Esse ås nedre lopp (Pedersöre) anges som ett annat område med översvämningsrisk. Avgränsningen av området med översvämningsrisk presenteras på kartan nedan. Motiveringarna består av bosättningen på området med översvämningsrisk samt översvämningar av kravis som ofta inträffar i området. Esse å är ett vattendrag för vattenförsörjning. Översvämningar kan orsaka störningar i pumpningen av vatten.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Avgränsningen av det andra identifierade området med översvämningsrisk i Esse ås nedre lopp har uppdaterats på basis av ny information, som till exempel utgående från översvämningskartan som har utarbetats på avrinningsområdesnivå. Dessutom har namnet på det andra identifierade området med översvämningsrisk i Esse ås nedre lopp (Pedersöre) ändrats (tidigare Åminne-Ytteresse).
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Esse ås avrinningsområde har man utnyttjat kartan över översvämningshotade områden som Finlands miljöcentral har utarbetat på avrinningsområdesnivå samt tillgängligt geografiskt informationsmaterial. Bedömningen grundar sig alltså på en grov modellering och därför är uppskattningen av skador, som presenteras här, närmast riktgivande.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Andra identifierade områden med översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområde samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
I Esse ås avrinningsområde bor enligt en grov uppskattning ca 280 invånare inom området för en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på 1000 år. På översvämningsområdet ligger ca 130 bostadsbyggnader. Tätorterna är tätt bebyggda och längs flodstränderna finns glesbebyggelsen. Översvämningsriskerna för bosättningen är största i Alajärvi, Vimpeli, Lappajärvi och Evijärvi tätorter samt i det enhetliga tätortsområdet i åns nedre lopp (Esse-Kållby). På översvämningsområdet ligger inga svårevakuerade specialobjekt.
Esse å är ett vattendrag för vattenförsörjning. Översvämningar försämrar vanligtvis vattenkvalitet i åar och älvar och kan orsaka störningar i vattenförsörjningen.
Flödesvatten för med sig kemikalier och andra föroreningar som kan komma ut i området där grundvatten bildas och påverka grundvattenkvaliteten. I översvämningsområdet längs ån eller i dess närhet finns delvis flera grundvattenområden varav ca 15 är viktiga med tanke på vattenförsörjningen.
Mer information
I tätortsområdena på Esse ås avrinningsområde ligger enligt en grov uppskattning sammanlagt ca 90 bostadshus med ca 200 invånare inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på 1000 år. I tätortsområdet längs åns nedre lopp (Esse-Kållby) finns ca 50 bostadsbyggnader med ca 130 invånare på översvämningsområdet. På avrinningsområdets sjöstränder finns dessutom massor av fritidsbyggnader inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning, särskilt på stränderna invid Alajärvi, Lappajärvi och Evijärvi.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Översvämningar i Esse ås avrinningsområde kan medföra problem för trafikförbindelser. Flödesvattnet kan flöda ut på vägar, varvid man kan vara tvungen att avstänga vägen för trafik. På området för en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 1000 år, går riksväg 8 samt järnvägen mellan Seinäjoen och Karleby (Österbottenbanan). Dessa går över ån i dess nedre lopp. Riksväg 16 i åns övre del samt stamväg 68 som går över avrinningsområdet ligger även ställvis på översvämningsområdet. Ytterligare flera mindre vägar riskerar att gå av under översvämningen. Flödesvatten har flödat ut på vägar, som till exempel i Kuninkaanjoki i Kortekylä sommaren 2015. Då störde översvämningen trafiken även på riksväg 16 i Alajärvi.
Översvämningar kan orsaka problem för dataförbindelserna eller eldistributionen, om flödesvatten når gatornas kabelskåp eller parktransformatorer. Även elledningsstolpar kan vara översvämningskänsliga. Enligt det tillgängliga materialet ligger till exempel transformatorstationer inte på översvämningsområdet längs ån eller i dess närhet, men det finns dock ca 80 transformatorer eller högspänningsstolpar. Trots allt orsakar översvämningar sällan skador på elnätet.
Mer information
På Esse ås avrinningsområde finns några industribyggnader inom området som täcks av flödesvatten vid en mycket sällsynt översvämning. De är dock inte betydande funktioner inom livsmedels- eller läkemedelsindustrin, där ett avbrott i verksamheten skulle orsaka betydande ekonomiska skador för samhället.
I avrinningsområdet finns inte heller någon betydande infrastruktur för hamn eller sjötrafik, som borde beaktas vid hanteringen av översvämningsrisker.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
På Esse avrinningsområde ligger miljötillståndspliktiga objekt som vid översvämningar kan orsaka plötslig förorening av miljön. På översvämningsområdena längs åstränderna eller i deras omedelbara närhet ligger enligt en grov granskning ca 30 sådana objekt som riskerar att bli våta vid en mycket sällsynt översvämning. Största delen av dessa är djurstall. I översvämningsområdet eller i dess närhet finns även torvproduktion, skogsindustri, utvinningsindustri, skjutbanor, en bränsledistributionsstation och en avfallsbehandlingsanläggning.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
I Esse ås avrinningsområde ligger några kulturhistoriskt värdefulla objekt inom området som täcks av flödesvatten vid en översvämning med återkomstintervall i medeltal en gång på 1000 år. I översvämningsområdet eller i dess närhet ligger uppskattningsvis tio byggda kulturmiljöer av riksintresse, bland annat Lappfors by samt Lassila gårdsgrupp i Evijärvi.
Översvämningar kan också medföra olägenheter för fornlämningar. Fornlämningar som finns på stränder kan rasa ner i vattnet, om stranden eroderar. Flödesvattnet kan föra med sig jordmaterial som kan täcka över fornlämningen. På översvämningsområdet invid ån i Esse ås avrinningsområde finns ca 25 enstaka fornlämningsobjekt, som är bland annat tjärdalar, kalkugnar, bostadsgropar och vattenkvarnar. I översvämningsområdet eller i dess närhet finns över hundra fornminnesplatser varav största delen ligger i Evijärvi kommun.
Övriga översvämningsrisker
Enligt den erfarenhetsbaserade informationen är nedre loppet av Savonjoki, d.v.s. Vimpelinjoki, Kurejokis mynningsområde, Kuninkaanjoki och Pokelaområdet de mest översvämningskänsliga områdena längs Esse å. I dessa områden har översvämningar tidigare medfört skador främst på jordbruksmarker. Isproppar orsakar översvämningar i Esse ås nedre lopp varje år. Ytterligare i Savonjoki förekommer ibland isproppar.
Esse å är med tanke på naturskyddet och fiskbeståndet ett värdefullt vattendrag. Från deltat till Evijärvi hör ån till Natura 2000-nätverket (Esse å). Esse å har också stor betydelse för skyddet av utrotningshotade arter.
I Esse ås avrinningsområde ligger elva dammar av klass 2 och en klass 3-damm. I avrinningsområdet finns inga klass 1-dammar. Översvämningsrisker som dammarna orsakar, har beaktats i dammsäkerhetslagen (494/2009) och i statsrådets förordning om dammsäkerhet (319/2010).
Tidigare inträffade översvämningar
I Esse ås avrinningsområde uppstår översvämningsproblem av stora högvattenflöden, men framför allt av kravisproppar. Den största våröversvämningen hittills i Esse å har inträffat i april 1982. Då måste man avtappa mer från Lappajärvi än tillståndsvillkoren tillåter. Trots den stora avtappningen steg vattenytan i sjön under översvämningen till sjöns rekordhöjd under dess regleringstid (N60+70,64 m). På grund av rikliga regn steg vattenytan i Lappajärvi exceptionellt högt även i oktober 2023. Då rann flödesvattnet ut på åkrarna längs Lappajärvis strandområden. Översvämningen orsakade även andra skador, som till exempel lågtliggande byggnader blev våta, båtar och bryggor fördes med flödesvattnet och stränder eroderades. Vattenföringen i Esse ås nedre lopp vid Herrfors kraftverk steg nära den största observationen under Esse ås mäthistorik, som är från våren 1982 (68 m³/s).
Kravis orsakar årligen de största översvämningsproblemen i Esse ås avrinningsområde. Översvämningar av kravis är ett fenomen som återkommer varje år och förekommer i början av vintern just innan istäcket bildas. De infaller vanligen mellan slutet av december och månadsskiftet januari-februari. Till exempel i november 1981 steg vattnet i nedre loppet av Esse å i Edsevö så att det var ca 25 cm meter från fastigheternas skadegräns.
Översvämningar av isproppar är ganska ovanliga i Esse ås avrinningsområde med undantag av Savonjoki som ligger i vattendragets källområde i Vimpeli. Där har ispropparna förekommit ofta.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
Kravisproppar (svällisproppar) orsakar problem i Esse å. Kravis uppstår då det bildas iskristaller i kraftigt strömmande underkylt vatten. Iskristallerna hopas och bildar issörja. En kravispropp uppstår, då issörjan fastnar på fårans botten och bildar bottenis eller hopas under istäcket. Det kan leda till att vattenståndet i ån stiger snabbt. Till skillnad från isproppar förekommer stöpis oftast på samma ställen i ån.
I första hand strävar man efter att förhindra att kravis uppstår genom att reglera vattenföringen i ån. Genom att minska vattenföringen försöker man underlätta ett istäcke att bildas. Ett annat sätt att bekämpa översvämningar är att använda isbommar för att förebygga issörja. Syftet med isbommarna är att sakta ner ytströmningen och på det sättet underlätta att istäcket bildas. Efter att kravisproppar har uppstått kan de sprängas eller grävas bort.
För Esse å har utarbetats en verksamhetsplan för bekämpning av översvämningar (Syvänen & Leiviskä 2008). I planen har beskrivits förekomsten av isproppar och kravis i Esse å samt bekämpningsmetoderna.
Läs mera om verksamhetsplanen för bekämpning av översvämningar i Esse å (doria.fi)
Utöver kravisproblemen i Esse ås nedre lopp har de mest översvämningskänsliga områdena i Esse å varit nedre loppet av Savonjoki, Kuninkaanjoki och Pokelaområdet i Lappajärvi. Tack vare rensningsprojektet som utfördes år 1995 har översvämningar till betydande del avtagit på jordbruksområdet i nedre loppet av Savonjoki. Efter översvämningsskyddsprojektet i Vimpeli som genomfördes åren 2015–2018 har även översvämningar av isproppar minskat i Savonjoki. Sommaren 2015 orsakade störtregn en översvämning i Kuninkaanjoki, som täckte över flera hundra hektar åkermark. Flödesvattnet rann ut över vägar och medförde problem även för trafiken. I Pokelaområdet i Lappajärvi finns ett omfattande enhetligt odlingsområde, där alla åkrar inte har kunnat sås under de värsta översvämningsåren. Sommaröversvämningar har inträffat i Pokelaområdet endast under de mest regniga somrarna. Till exempel år 1987 orsakade en sommaröversvämning skada på odlingarna (Huttu 1992).
Under våröversvämningen år 1982 var vattenståndet i Lappajärvi 40 cm över genomsnittet och då måste man exceptionellt avtappa mer än tillståndsvillkoren för Lappajärvi tillät. De avvikande avtappningar som gjordes orsakade översvämningsskador kring Esse å nedanför Lappajärvi. Staten ersatte skador som orsakades för jordbruket och byggnaderna. (Syvänen & Leiviskä 2008)
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Under de senaste årtiondena har det inte skett någon ändring i markanvändningen på Esse ås avrinningsområde som skulle ha haft betydande inverkan på översvämningsriskerna i området. I området har inte heller gjorts vattendragsåtgärder, som skulle ha en avgörande betydelse för vattenförhållandena. Dessutom kan man anta att ökad erfarenhet av översvämningsbekämpning, användning av vattendragskonstruktioner och reglering av vattendrag, ett utvidgat observationsnät och dess automatisering samt utvecklingen av översvämningsprognoser har förbättrat möjligheterna att kontrollera översvämningar. Eventuella översvämningsrisker beaktas även vid planläggning och byggande. NTM-centralerna ger vid behov utlåtanden om de lägsta rekommenderade bygghöjderna i närheten av vattendrag. Om rekommendationerna följs minskar sannolikt risken för skador på nya byggnader betydligt. Sammanfattningsvis kan man uppskatta att översvämningar som motsvarar tidigare inträffade översvämningar inte heller i nuläget orsakar betydande skador i Esse ås avrinningsområde.
Mer information
Bedömningen av översvämningsskador i Esse å har gjorts i samband med utredningen om storöversvämningar, som har utarbetats år 1998. Vid arbetet kartlades omfattningen på de områden som vattnet når och de uppskattade skadornas omfattning på byggnader, vägar och broar samt övriga skador vid en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 250 år (HQ 1/250). I skadeberäkningen uppskattades att arealen på de områden som flödesvattnet täcker på hela avrinningsområdet är ca 3024 ha. De sammanlagda skadorna i Esse ås avrinningsområde uppskattades enligt prisnivån år 1998 och för en översvämning av storleken HW 1/250 uppgick kostnaderna till ca 11 miljoner euro. Korrigerat med levnadskostnadsindexet motsvarar summan nästan 18 miljoner euro då man räknar med prisnivån år 2022.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
I Esse ås avrinningsområde förutspås våröversvämningar bli mindre och infalla tidigare än förut. Enligt prognoserna minskar snömängden vintertid, vilket gör att våröversvämningar som orsakas av snösmältningen blir mindre. Flödestoppen på våren förutspås infalla något tidigare än i nuläget medan höst- och vinteröversvämningar förutspås bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat till följd av att vårar börjar tidigare och avdunstningen ökar. Översvämningar p.g.a. kravis kan ställvis avsevärt försvåra översvämningsläget och klimatförändringen kan öka risken för kravisöversvämningar, då vattenföringen vintertid ökar och det är stor variation i fråga om när och om ett istäcke bildas. Man borde förbereda sig på förhand att kravisöversvämningar eventuellt kan öka. I viss mån kan kravisflöden bekämpas med reglering vid rätt tidpunkt genom att utnyttja vattendragsprognoserna.
Det har inte gjorts beräkningar över klimatförändringens effekter på Esse ås hydrologi. Finlands miljöcentral har gjort beräkningar med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har på Lappo ås avrinningsområde, som ligger söder om Esse ås avrinningsområde. På grund av dess nära läge kan resultaten anses vara riktgivande även för Esse å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer vattenföringen vintertid (december-februari) enligt prognoserna att öka med 80 % och på hösten (september-november) med 16 %. Vattenföringen på våren (mars-maj) förutspås däremot minska med cirka 23 %. En översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100a) uppskattas öka med 11 % som en följd av klimatförändringen.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där det finns bosättning. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Fram till år 2040 förutspås inte några stora förändringar ske i befolkningsmängden i kommunerna inom Esse ås avrinningsområde. Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra samt längs åstranden, där översvämningsriskerna förblir antigen oförändrade eller ökar om det byggs mer i närheten av ån. Byggandet har blivit mer tekniskt, vilket kan öka antal översvämningsskador.
På lång sikt kommer åkrarna i området att sjunka och utarmas till följd av odlingen. Även nyttan av tidigare genomförda översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer leder till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt och därför blir underhåll av fårorna och vattendragskonstruktionerna ännu viktigare i framtiden.
Eventuell ökning av torvproduktionen och effektivering av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och därmed öka översvämningsrisken. Dikningarna kan dessutom föra med sig skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten och fårornas och sjöarnas status. Någon stor ökning i torvproduktionen eller effektivering av skogsbruket förväntas inte i Esse ås avrinningsområde. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena, som till exempel anläggande av stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Dessutom kan byggande av nya vägar eller höjning av de befintliga vägarna förvärra översvämningsproblem ställvis.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Esse ås avrinningsområde har man utnyttjat översvämningskartan som Finlands miljöcentral har utarbetat på avrinningsområdesnivå samt tillgängligt geografiskt informationsmaterial. I bedömningen har man granskat en mycket sällsynt översvämning, dvs. en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 1000 år. Den preliminära bedömningen grundar sig alltså på en grov modellering av översvämningar och därför kan skadeberäkningar, som presenteras i bedömningen, anses vara närmast riktgivande.
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
Områden som täcks av flödesvatten enligt översvämningskartan på avrinningsområdesnivå samt vattendjup.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Esse ås avrinningsområde ligger i landskapen Österbotten och Södra Österbotten och det ingår i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Esse å får sin början i Alajärvi och Soini kommuners område. Därifrån rinner ån via Kuninkaanjoki Levijoki och mynnar ut i Alajärvi. Från Alajärvi rinner vattnet längs Kurejoki till Lappajärvi och vidare längs Välijoki till Evijärvi. I avrinningsområdets nedre lopp strömmar vattnet längs Esse å via Larsmo-Öjasjön och mynnar ut i Bottenviken norr om Jakobstad. Den totala arealen på Esse ås avrinningsområde är ca 2050 km².
Mer information
Esse ås avrinningsområde är till sin form långsmalt och källområden ligger ca 200 meter över havsytan. Alldeles vid kustzonen, intill strandlinjen, är landskapet mycket flackt.
Esse ås avrinningsområde har tidigare varit havsbotten, som till följd av landhöjning och förmultning har under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten är landhöjningen som kraftigast på området runt Kvarken, där den är ca 8–9 mm per år. (Poutanen 2024)
I de älvar och åar som mynnar ut i Bottenviken finns ofta flera tiotals kilometer långa avsnitt med lugnvatten, som vanligtvis utgör översvämningsområden. På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen är snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i dess övre del.
Ett särdrag för jordmånen i Esse ås avrinningsområde är sura sulfatjordar, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. För sulfatjordar är typiskt surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. Sura sulfatjordar finns i huvudsak på 0–80 meters höjd över havsytan.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Esse ås huvudfåra är ca 120 km lång och dess fallhöjd är ca 200 meter. Huvudfåran utgörs av Esse å, Välijoki och Kurejoki. De största bigrenarna är Kuninkaanjoki, Levijoki, Poikkijoki samt Savonjoki, vars nedre lopp känns bättre under namnet Vimpelinjoki.
Sjöprocenten i Esse ås avrinningsområde är exceptionellt hög för Österbotten, dvs. 9,8. De största sjöarna är Lappajärvi, Evijärvi och Alajärvi samt Larsmo-Öjasjön, som ligger vid åns nedre lopp. Lappajärvi är den största sjön i Södra Österbottens landskap. Alajärvi, Lappajärvi och Evijärvi är alla reglerade natursjöar och Larsmo-Öjasjön är en sötvattenbassäng som har dämts upp från havet.
Vattenföring och vattenstånd
På samma sätt som i övriga åar och älvar i Österbotten är relativt stora flödesvariationer och översvämningskänslighet karakteristiska även för Esse å. Vattenföringen är vanligen högst på våren som en följd av snösmältningen. Sommartid är flödet i ån vanligtvis litet, men det stiger mot hösten. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj. Havsvattenståndet har normalt inte någon inverkan på Esse å, eftersom ån rinner ut i den uppdämda Larsmo-Öjasjön.
Mer information
I Esse ås avrinningsområde förekommer det inte betydande översvämningsproblem då man jämför med situationen för de övriga stora åarna och älvarna i Österbotten. Detta beror framför allt på den stora sjöprocenten i avrinningsområdet. De många sjöarna fungerar som vattenreserver, som jämnar ut flödet i ån. Vattendraget är också kraftigt reglerat. Översvämningsproblemen i Esse ås avrinningsområde orsakas framför allt av kravisproppar, som förekommer årligen.
I Esse ås avrinningsområde finns för närvarande åtta mätstationer för vattenståndet och sex för vattenföringen, som används för kontinuerliga observationer. Utöver dessa mätstationer görs observationer av vattenstånd och vattenföring vid mätstationerna i Björkfors och Hattar. I området finns även mätpunkter för snölinjer och snöns vattenvärden. Man har gjort kontinuerliga observationer angående vattenstånd och vattenföring sedan år 1965. Den högsta vattenföringen vid mätstationen i Herrfors har varit 69 m³/s och den har uppmätts under våröversvämningen 1982. Regleringen har dock ändrats under observationstiderna och därför motsvarar uppgifterna om vattenstånd och vattenföring inte nuläget helt.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
I Esse å varierar vattnens status mellan olika delar av avrinningsområdet. Vattenkvaliteten är i huvudsak bättre i Esse ås källflöden än i åns nedre lopp. Bland annat jord- och skogsbruk, torvproduktion, sura sulfatjordar samt avloppsvatten har inverkan på vattnens status i ån. Esse å har kraftigt byggts bl.a. för översvämningsskyddets och energiekonomins behov.
Mer information
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 (Teppo m.fl. 2021) är vattenkvaliteten i Esse ås avrinningsområde av god status i Orasenjoki (Lohijoki), Kuninkaanjoki, Vimpelinjoki och Poikkijoki samt i sjöarna Kaartunen, Ojajärvi och Iiruunjärvi som ligger i Esse ås övre del. Enligt bedömningen är statusen i Esse å (åmynning-Evijärvi), Välijoki, Hoiskonpuro och Iiruunpuro samt i Huvudsjön, Evijärvi, Lappajärvi och Alajärvi måttlig. Statusen i Nådjärvbäcken, Huvudsjöbäcken, Kurejoki, Kaartusenpuro, Vieresjoki och Paaluoma har bedömts vara otillfredsställande. Statusen i Bäckbybäcken och Kirsinpäkki har klassificerats som dålig. Esse å (åmynning-Evijärvi), Välijoki och Kurejoki är kraftigt modifierade vattendrag.
I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Alla vattnen i Esse ås avrinningsområde har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen (polybromerade difenyletrar). Esse ås avrinningsområde domineras av torvmark och vattendragen är humushaltiga, vilket ökar kvicksilverhalten i fisk. Halten av kvicksilver är speciellt hög bl.a. i Alajärvi samt i Esse å och Kaartusenpuro.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Nästan 90 % av Esse ås avrinningsområde består av skogsmarker och jordbruksområden. Åkermarkerna finns främst i den bördiga ådalen och längs åns bifåror samt på stränderna kring Lappajärvi. I Esse ås avrinningsområde har utförts mycket åker- och skogsdikning. Skogsdikningarna omfattar hela avrinningsområdet och den senaste tiden har det i huvudsak varit frågan om iståndsättningsdikningar.
De bebyggda områdena finns främst i närheten av de största sjöarna och längs åstränderna. De största bosättningscentrumen ligger i Alajärvi, Vimpeli, Lappajärvi, Evijärvi och Esse tätorter. I tätorterna är bebyggelsen tät och längs åstränderna finns glesbebyggelsen.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
Esse ås avrinningsområde ligger till största delen i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och i området gäller Södra Österbottens och Österbottens landskapsplaner. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen, där konsekvenserna av översvämningar beaktas noggrannare. Det generalplanerade området i Esse ås avrinningsområde finns till stor del längs åstranden och sjöstränderna. Det finns flera stranddetaljplaner i avrinningsområdet.
Mer information
För största delen av Esse ås avrinningsområde gäller Södra Österbottens landskapsplan. Den har stegvis förnyats genom etapplandskapsplaner, som innehåller olika teman. Etapplandskapsplan I behandlar vindkraft och etapplandskapsplan II berör handel, trafik och centrumfunktioner. Etapplandskapsplan III innehåller torvproduktion, skydd av myrnatur, bioenergianläggningar, energivedsterminaler och Försvarsmaktens områden. Södra Österbottens landskapsplan 2050 håller på att förberedas och målet är att landskapsfullmäktige godkänner den år 2024. I utkastet till planbeskrivningen för Södra Österbottens landskapsplan 2050 nämns att man ska förbereda sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt klimatförändringens inverkan. Nytt byggande placeras utanför översvämningshotade områden eller hantering av översvämningsrisker försäkras på annat sätt.
Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)
Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)
I nedre delen av Esse ås avrinningsområde gäller Österbottens landskapsplan. I Österbottens landskapsplans 2040 planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
Esse å är med tanke på naturskyddet och fiskbeståndet ett värdefullt vattendrag. I Esse ås avrinningsområde ligger elva Natura 2000-områden. I planeringen av vattenvården har man identifierats områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. Sådana Natura 2000-områden i Esse ås avrinningsområde är Jokisuunlahti och Valmosanneva, som ligger i Evijärvi, samt Esse å. I Esse ås mellersta och nedre delar finns ett hotat bestånd av flodpärlmussla och därför ingår åavsnittet från Evijärvi ända till ådeltat i sådana Natura 2000-områden som har identifierats vattenvårdsplaneringen.
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På Esse ås avrinningsområde ligger nio byggda kulturmiljöer av riksintresse. I närheten av Alajärvi ligger t.ex. Alajärvi kyrka och Nelimarkka-museet. I Vimpeli tätort finns Vimpeli kyrka. I nedre delen av avrinningsområdet ligger Lappfors by samt kyrkan och prästgårdarna i Esse.
Mer information
På Esse ås avrinningsområde finns ett stort antal fornlämningar. Fornminnesområden koncentrerar sig främst nära huvudfåran till avrinningsområdets mellersta och nedre del. Enskilda fornminnen finns dessutom inom hela avrinningsområdet längs med huvudfåran och sidogrenarna.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Esse å har kraftigt ändrats genom rensning och uppdämning och dessutom är vattendraget ganska kraftigt reglerat. Översvämningsskyddsåtgärderna som har genomförts i Esse ås avrinningsområde under årens lopp har i huvudsak fokuserat på de reglerade sjöarna samt på Kurejoki, Välijoki och Esse å. De tidigaste rensningarna i Esse å har genomförts redan före början av 1900-talet (Syvänen & Syvänen 2008).
Under århundradenas lopp har Lappajärvi, Evijärvi och Alajärvi sänkts flera gånger för att minska översvämningsskadorna. De största sjöarna i Esse ås avrinningsområde är Lappajärvi, Evijärvi och Alajärvi, som alla är naturliga sjöar som regleras. Översvämningsproblemen i Esse år har minskats genom att reglera sjöarna. Regleringen har märkbart minskat variationer i vattennivån så att vattenstånden vanligen oberoende av vattenförhållanden ligger nära medelvärdet för tidpunkten.
Mer information
För Esse å har utarbetats en verksamhetsplan för bekämpning av översvämningar (Syvänen & Leiviskä 2008). I planen har beskrivits förekomsten av isproppar och kravis i Esse å samt bekämpningsmetoderna. Det förekommer årligen problem med kravisproppar i Esse å och problem med isproppar i Savonjoki.
Läs mera om bekämpning av översvämningar i Esse å (pdf, doria.fi)
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
I Esse ås avrinningsområde finns sammanlagt nio kraftverk, varav sju finns i Esse ås huvudfåra nedströms Evijärvi, ett i Välijoki mellan Evijärvi och Lappajärvi samt ett nedströms Alajärvi i Kurejoki. Reglerade natursjöar finns tre: Alajärvi, Lappajärvi och Evijärvi. Larsmo-Öjasjön är en konstgjord bassäng som gjorts genom att dämma upp en del av havet. Syftet med att anlägga bassängen var att trygga industrins tillgång till sötvatten.
Läs mera om regleringen av Esse ås avrinningsområde (vesi.fi)
Mer information
Statens vattenresursmyndighet, dvs. nuförtiden närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarar i huvudsak för regleringen av Esse ås vattendrag och är innehavare av regleringstillstånden. Regleringen sköts genom avtalet av kraftbolagen, privatpersoner som utsett för uppdraget eller av kommunerna i enlighet med myndighetens anvisningar. För att följa upp vattenläget i Esse å och att sköta regleringen i vattendraget används ett system för vattendragsmodeller som upprätthålls av Finlands miljöcentral. Mha. systemet kan man granska avrinningsområdets vattentillstånd och dess utveckling.
I Esse ås avrinningsområde ligger elva dammar av klass 2 och en klass 3-damm. I avrinningsområdet finns inga klass 1-dammar.
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Reglerade vattendrag
I tabellen presenteras de reglerade vattendragen i avrinningsområdet. Genom att välja regleringstypen eller sjön kan du zooma in kartan på området i fråga. Gå tillbaka genom att klicka på det valda objektet på nytt.
Referenser
NTM-centralen i Södra Österbotten 2023. Webbpublikation. Citerad 27.10.2023.
Södra Österbottens förbund 2023. Landskapsplaner. Citerad 27.10.2023.
Huttu, U. 1992. Tulvasuojelun tarve Vaasan vesi- ja ympäristöpiirin alueella.
Österbottens förbund 2023. Österbottens landskapsplan 2040. Citerad 27.10.2023.
Poutanen, Markku. Maannousu. Verkkojulkaisu. Maanmittauslaitos. Citerad 29.2.2024.
Finlands miljöcentral. Visualiseringsverktyget Ilmastonmuutoksen vaikutus vesistöihin. Webbpublikation. Citerad 8.1.2024.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF