Vattenrelaterade läromedel

Esse å har rensats, invallats och dämts upp i årtionden framför allt för översvämningsskyddets och energiproduktionens behov, men vattendraget har också en mycket stor betydelse för rekreationen och är värdefullt med tanke på naturvården och fiskbeståndet. Esse ås vattendrag är också viktigt för vattenförsörjningen, eftersom Jakobstad tar sitt råvatten från Åminne i åns nedre lopp och Larsmo-Öjasjön fungerar som en råvattenbassäng för storindustrin vid kusten.

Vattenståndet i Lappajärvi har uppenbarligen sänkts för första gången redan vid sekelskiftet mellan 1600- och 1700-talet och flera gånger därefter. Regleringen av Lappajärvi och Evijärvi inleddes 1961 med stöd av ett tillstånd som beviljats 1954. I och med regleringen sjönk vattenståndet i Lappajärvi under torra somrar betydligt lägre än tidigare, vilket orsakade ett stort missnöje på orten. Små ändringar gjordes i regleringen, men när vattenståndet i sjön under torra år fortfarande blev mycket lågt byggde den missnöjda lokalbefolkningen i Lappajärvi på eget initiativ en så kallad folkdamm av stenar vid sjöns utlopp 2.5.1979.

En plan gjordes upp för att ändra regleringen av Lappajärvi. I den beaktades i större utsträckning än tidigare vattendragets olika användningsformer. En nedre gräns för sjöns vattenstånd och exakta avtappningsmängder vid olika vattenstånd fastställdes. Även i delegationen för Esse å, som grundades 1981, var frågor kring regleringen länge ett centralt ämne. Planen vann laga kraft 1991 och Lappajärvi regleras fortfarande enligt den. Samma tillståndsbeslut gäller även Evijärvi, som är en klart mindre, grundare sjö än Lappajärvi och där vattenståndet varierar endast några tiotal centimeter under ett normalt år.

Vattenståndet i Alajärvi har sänkts på basis av beslut från 1937 och 1949, medan regleringstillståndet i dess nuvarande form gavs 1979.

I reglerade sjöar sänks vattenståndet på vårvintern och är som lägst strax innan snön börjar smälta. Nivån till vilken vattenståndet i sjöarna sänks innan snön smälter fastställs i regleringstillståndet och utifrån snöns vattenvärden. Sommartid är målet att hålla vattenståndet nära regleringens övre gräns. Regleringen har minskat variationerna i vattenståndet avsevärt så att vattenstånden, oberoende av vattenförhållandena, i allmänhet ligger nära medelvärdet för tidpunkten. Det är också skäl att vara beredd på rikliga regn under alla årstider.

Innehavare av regleringstillstånden för Alajärvi, Lappajärvi och Evijärvi är NTM-centralen i Södra Österbotten, som styr regleringen av sjöarna i fråga. I Esse å finns nio vattenkraftverk: nedanför Alajärvi i Kurejoki, mellan Lappajärvi och Evijärvi i Välijoki samt sju kraftverk i Esse å nedanför Evijärvi.

Det nuvarande regleringstillståndet för Alajärvi gavs 1979. Regleringen av Alajärvi sköts i praktiken enligt avtal av Alajärven Sähkö Oy. Vatten rinner ut i Alajärvi från ett stort avrinningsområde och sjöns yta stiger lätt till följd av regn. Avtappningen måste ökas kraftigt vid regn, gärna redan lite på förhand. Avtappningen är ofta kring 40 m³. Den övre gränsen får överskridas med 15 cm vid nederbörd eller översvämning. På sommaren är målet att hålla vattenståndet i Alajärvi högst 10 cm under den övre gränsen. Vårsänkningen av vattenståndet görs enligt snöläget i slutet av vintern. För att undvika skador på fiskbeståndet har man kommit överens om att vattenståndet inte får sänkas under N43 +103,25 m. Eftersom avrinningsområdet fylls sjön lätt på våren. På sommaren är minimiavtappningen 200 l/s.

I regleringstillståndet för Lappajärvi och Evijärvi har man i högre grad än tidigare beaktat vattendragets olika användningsformer och fastställt avtappningsmängden vid olika vattenstånd. Lappajärvi har en så kallad målzon, inom vilken man försöker hålla vattenståndet i sjön. Regleringsintervallet i Lappajärvi är 1,8 meter, men under ett normalt år är skillnaden mellan vårens lägsta vattenstånd och översvämningens toppnivå mindre än en meter. Det finns stora skillnader i vattenståndet mellan regniga och torra år. I en stor sjö tar det lång tid innan vattenståndet sjunker från översvämningshöjder. På grund av den stora volymen börjar man sänka vattenståndet inför våren redan på hösten. Efter regniga somrar och höstar kan ytan inte alltid sänkas till önskat vattenstånd inför våren. Då finns det risk för att vattenståndet under en snörik vår stiger för högt av smältvattnet. Inflödet kan vara i storleksklassen 100 m³ och högst 30 m³ får tappas av. Regleringen av Lappajärvi sköts i praktiken av Esse Elektro-Kraft Ab, men NTM-centralen ger anvisningar om avtappningsmängden. Normalt sköts regleringen med Niska damm, som är fjärrstyrd. Om vattenståndet i Lappajärvi sjunker under nivån N60 +69,40 m öppnas luckorna och sjön regleras via Hanhikoski kraftverk.

Evijärvi är en klart mindre, grundare sjö än Lappajärvi, där vattenståndet varierar endast några tiotal centimeter under ett normalt år. Regleringen sköts på distans från NTM-centralen. I Evijärvi har man testat ett nytt regleringssätt, där regleringsdammens luckor styrs automatiskt på basis av den avtappningsmängd som Finlands miljöcentrals beräknat med hjälp av sina vattendragsmodeller. Målet är att hålla vattenståndet i Evijärvi tämligen jämnt. I början av vintern görs så kallade pulser, det vill säga man höjer och sänker ytan ett par gånger för att förbättra syreläget. Dessutom finns det en luftare i Inanlahti vintertid. NTM-centralen i Södra Österbotten har sökt ändring i regleringstillståndet för Evijärvi, där alla regleringsgränser och målzonen för tillståndet skulle stiga 10 cm. Än har inget tillståndsbeslut getts.

Under torra somrar tappas ofta av endast den minimivattenföring som fastställts i regleringstillstånden från de reglerade sjöarna under långa perioder. Under varma sommardagar kan cirka 7 mm vatten/dygn avdunsta.

Vid regleringen av sjöarna används ett system med vattendragsmodeller som upprätthålls av Finlands miljöcentral och som förutspår framtida inflöden och vattenstånd.

Om vattenföringen i Esse å är stor i kylan i början av vintern, uppstår så kallad kravis i forsavsnitten i ån. Kravis uppkommer när vattentemperaturen vid hög strömningshastighet sjunker under noll och underkylt vatten börjar bilda issörja på stenarna i forsavsnitten. Forsavsnitten börjar fyllas av underkyld issörja, vilket orsakar översvämning i området ovanför forsen. Ån kan nästan täppas till av kravissörjan.

I Esse å förekommer kravisöversvämningar nästan årligen i forsavsnitten i närheten av Esse, Lappfors och Kållby. Problemen med kravis inträffar i början av vintern, i allmänhet i december och januari. Om kravis börjar orsaka problem när vattnet stiger försöker man kontrollera situationen genom att minska avtappningen. Vid hård köld minskas avtappningen ibland redan på förhand för att det lättare ska bildas ett istäcke på ån. Situationen stabiliseras när ån får ett istäcke. I Esse å fryser en del av forsarna inte alls vintertid.

Målet är att under hösten tappa av så mycket vatten som möjligt från Lappajärvi och Evijärvi för att kunna minska avtappningen i Esse å under kravisproblemen i början av vintern. I början av vintern dras rep på ställen med kravis för att underlätta bildandet av ett istäcke.