Varför regleras vattendragen?

Vattenståndet i sjöarna varierar beroende på årstiden. Likaså varierar vattenföringen i åarna och älvarna. Människan ingriper i naturens gång av många orsaker.

Jordbruket hör till de mest traditionella orsakerna till att reglera vattenståndet i sjöarna och älvarnas lopp. Översvämningar ställer till problem för den som har odlingar på låglänta strandåkrar. De fördröjer sådden, kväver brodden och kan hindra skörden.

En översvämning kan också få vattnet att stiga kring stugägarens strandbastu. Andra gånger är problemet för lite vatten. Strandlinjen ligger plötsligt långt från bastun och bryggorna står på torra land. Reglering kan bidra till att avhjälpa dessa olägenheter.

Vattenståndet och vattenföringen regleras också på grund av vattenkraft. Det är fortfarande en viktig grund för reglering. Ungefär 10–20 procent av Finlands elförbrukning täcks med vattenkraft. Andelen varierar beroende på vattensituationen och behovet av elektricitet. Vattenkraften är en så kallad reglerkraft: det är lätt att öka produktionen när det behövs mer elektricitet eller när den övriga elproduktionen minskar.

För att det ska lyckas måste ett vattendrag ha ett vattenlager, från vilket vatten leds genom kraftverket. Vattenståndet i närheten av kraftverket kan variera mycket och snabbt. Sjöar och konstgjorda bassänger i ett vattendrags övre lopp används som vattenlager på längre sikt. Med hjälp av dem utjämnas årstidsvariationerna i vattenföringen. Man strävar efter att sköta regleringen så att alla de olika behoven beaktas.