Uppföljning av grundvattnets status

Grundvattnets status följs upp med hjälp av ett riksomfattande nätverk för uppföljning. Dessutom följs förändringar i grundvattnet som orsakats av människan upp. Den grundläggande uppföljningen kompletteras av verksamhetsutövarnas uppföljning av grundvattnet. Resultaten från uppföljningen används bland annat i samband med bedömningen av grundvattnets status.

Grundvattnets mängd och kvalitet följs upp vid cirka 90 grundvattenstationer på olika håll i Finland. Det riksomfattande nätverket för uppföljning producerar geologisk och hydrologisk basinformation om grundvattenbildningen, variationerna i grundvattennivån och vattenkvaliteten. Vid en del grundvattenstationer observeras dessutom markfuktigheten, tjäldjupet och snötäckets tjocklek. Observationerna av grundvattennivån inleddes i början av 1970-talet och uppföljningen av vattenkvaliteten på 1990-talet.

Utöver den grundläggande uppföljningen följs också upp hur människan påverkan grundvattnet

Stationerna som sköter den grundläggande uppföljningen av grundvattnet finns i områden som är i så naturligt tillstånd som möjligt och de representerar olika klimat-, terräng- och markförhållanden. Utifrån uppföljningsserierna kan man bedöma lokala och tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd och kvalitet samt deras växelverkan. Av resultaten av vattenkvaliteten kan man dra slutsatser om vilka halter av olika ämnen som förekommer naturligt i grundvattnet. Uppföljningsserierna visar dock också hur människan påverkar grundvattnet.

Konsekvenserna av mänsklig verksamhet följs upp närmare i separata uppföljningsprogram. Kontinuerliga uppföljningsprogram är uppföljningen av vägsaltets inverkan på grundvattnet samt uppföljningen av den diffusa belastningen från jord- och skogsbruket (MaaMet-grundvatten). Utöver dessa kan sporadiska kartläggningar av skadliga ämnen genomföras.

NTM-centralerna följer upp grundvattnet i sitt område

Vid sidan av den riksomfattande uppföljningen har också närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) egna lagstadgade uppföljningsprogram. De producerar information om variationer i grundvattnets mängd och kvalitet – och konsekvenser av mänsklig verksamhet – i olika vattenförvaltningsområden. Uppföljningsprogrammens uppgifter fås delvis från de riksomfattande grundvattenstationerna, delvis från verksamhetsutövarnas grundvattenuppföljning i anslutning till tillstånden eller på frivillig basis.

Resultaten av NTM-centralernas uppföljning används bland annat för bedömning av grundvattnets status samt för planering av eventuella åtgärder och uppföljning av deras konsekvenser i vattenförvaltningsområdena.

Vattenkvaliteten och vattennivån observeras regelbundet

Vid de riksomfattande grundvattenstationerna tas vattenprover vanligtvis 2–4 gånger per år. Varje station har en egen tidtabell för sin provtagning. Detta beror på att grundvattennivån varierar mellan olika områden under året. Målet är att få minst ett prov när grundvattennivån är som lägst och en när ytan är som högst.

Observationer av grundvattennivån görs två gånger i månaden från lodräta observationsrör i marken. I flera observationsrör finns dessutom automatiska anordningar som kontinuerligt följer grundvattennivån. Varje observationsstation har cirka tio rör. Av observationerna från pålitligt fungerande rör beräknas ett medelvärde som omvandlas till höjder över havsytan i N2000-systemet.

Observationerna sparas i registret

Observationerna från grundvattenuppföljningen sparas i Finlands miljöcentrals (Syke) och NTM-centralernas grundvattendatasystem (POVET). Systemet innehåller utöver uppföljningsdata även uppgifter om alla klassificerade grundvattenområden i Finland.

Uppföljningsuppgifter som sparats i systemet används bland annat för nationell och internationell rapportering om förändringar i grundvattennivån och -kvaliteten.

Mer information om ämnet:

Andra webbplatser:
Miljöförvaltningens tjänst Öppen information