Underhåll av fastighetens system för behandling av avloppsvatten

Ett system för behandling av avloppsvatten från en fastighet i glesbygden kräver underhåll. Regelbunden kontroll och underhåll säkerställer att systemet fungerar och hålls i funktionsdugligt skick länge.

Systemet för behandling av avloppsvatten ska enligt miljöskyddslagen (527/2014) underhållas så att de uppställda reningskraven uppfylls. Det räcker alltså inte att systemet är byggt i enlighet med lagen, utan det måste hela tiden också fungera på det sätt som krävs.

Ägaren ansvarar för systemets funktion och underhåll. När systemet hålls i gott skick får ägaren också bäst valuta för pengarna som investerats i systemet.

Systemets funktion ska följas upp

Varje system för behandling av avloppsvatten kräver regelbunden kontroll och underhåll. Systemets bruks- och underhållsanvisningar ska förvaras på fastigheten och det lönar sig att följa dem så noggrant som möjligt. På så sätt skapas förutsättningar för att systemet ska fungera problemfritt och att stora renoveringsbehov inte uppstår. Det lönar sig också att anteckna utförda kontroll- och underhållsåtgärder till exempel i en driftjournal.

Intervallen för kontroll- och underhållsåtgärder framgår av bruks- och underhållsanvisningarna. Vissa allmänna anvisningar för kontrollintervallen kan dock ges för olika system för behandling av avloppsvatten.

Källa: Kangas, Ari (2017). Kangas 2017: Haja-asutuksen jätevedet – Lainsäädäntö ja käytännöt.

Utöver de periodiska kontrollerna är det skäl att övervaka systemet kontinuerligt. Fäst särskild uppmärksamhet vid alla avvikande fenomen som kan varsla om funktionsstörningar. Sprider systemet lukt eller ser vattnet från reningsverket smutsigt ut?

Vad kan försämra systemets funktion?

Många faktorer kan försämra hur systemet för behandling av avloppsvatten fungerar. De vanligaste problemen är:

• Mängden avloppsvatten överskrider reningsverkets behandlingskapacitet. Det kan bero på till exempel att fler personer flyttar in i huset än när systemet byggdes.
• Mängden avloppsvatten varierar mycket. Ett bra reningsverk tål belastningsvariationer, men inte i all oändlighet. Även en stor mängd vatten (till exempel om vatten från en badtunna eller regnvatten leds till systemet) försämrar funktionen.
• Slamavskiljarna före reningsverket är fulla med slam så att det rinner över till reningsverket. Slamavskiljarna bör kontrolleras och vid behov tömmas på slam.
• Reningsverket eller dess delar sitter snett efter installationen eller tjälen har flyttat på reningsverket så att det sitter snett, vilket innebär ojämn belastning, genomströmning och minskad reningseffekt.
• Ytvatten kommer in i reningsverket.
• Kemikalier som förstör den biologiska processen eller försämrar dess funktion – såsom lösningsmedel, målarfärg eller dylikt – har hamnat i avloppet. Även städ-, tvätt- och diskmedel har ibland konstaterats försämra den biologiska processen.
• Reningsverkets ventilation fungerar dåligt eller är otillräcklig. Biologisk rengöring kräver alltid syre och intaget sköts antingen med hjälp av maskinell ventilation eller självdragsventilation, beroende på systemet.
• Den fosforfällningskemikalie som behövs i reningsverket är slut.

Underhåll enligt systemet

Olika system för behandling av avloppsvatten kräver olika underhållsåtgärder. Underhållsåtgärderna och deras intervall framgår av systemets underhållsguide.

På en anspråkslöst utrustad sommarstuga är behandlingen av avfall från torrtoaletten den viktigaste serviceåtgärden. Det fasta avfallet komposteras i cirka 1–2 år, varefter det kan användas för jordförbättring. Komposteringen ska göras i ett kärl med tät botten så att komposterbara ämnen inte rinner ut i marken. Urin eller lakvätska från toaletten som samlats upp i ett separat kärl förvaras i en tät dunk i mer än ett halvt år, varefter det lämpar sig utmärkt som gödselmedel för växter.

En markbädd eller infiltrationsanläggning kräver ganska lite underhåll. Det viktigaste är att se till att slamavskiljaren före markbädden inte släpper ut suspenderade ämnen och fett som täpper till filtreringsfältet. Slamavskiljaren eller tankarna töms 1–2 gånger om året och fylls därefter med rent vatten genom att släppa ut vatten i avloppet. Filtreringsfältet kommer förr eller senare till vägs ände, det vill säga det täpps till. Då måste dess jordmaterial förnyas. Även en infiltrationsbrunn avsedd för stugbruk kan med tiden täppas till och då måste stenkistan förnyas. En fabrikstillverkad absorptionsanläggning kan i allmänhet tömmas på fast material och fett.

Om avloppsvattnet helt eller delvis leds till en sluten tank bör du med jämna mellanrum kontrollera att tankens fyllningslarm fungerar och att tanken är vattentät. En sluten tanks livslängd är flera tiotals år.

Ett minireningsverk kräver mer skötsel och underhåll än andra system. Anläggningen ska kontrolleras varje vecka för att följa upp processens och teknikens funktion samt fosforreningskemikaliens förbrukning och mängd. Du kan också hålla ett öga på slammängden och slamkvaliteten samt följa upp bakteriestammens pH-nivå och vid behov höja den genom kalkning. Det är skäl att låta en yrkesutbildad person sköta det egentliga årsunderhållet. Se till att ingå ett avtal om underhållet. Den som regelbundet skött underhållet känner till utrustningen och kan också bäst lösa eventuella problem- och störningssituationer.

Mer information om ämnet:

Vatten.fi
Behandling av avloppsvatten i glesbygden – Finlands miljöcentrals webbplats om reningsverk