Regleringens många mål

Vid regleringen av vattendragen måste man beakta de olika användningsbehoven: produktion av vattenkraft, översvämningsskydd, sjötrafik, användning för rekreation, naturvård och vård av fiskbestånden. Det blir ett komplicerat pussel.

Merparten av de nuvarande regleringsprojekten har planerats och inletts redan på 1950–1970-talet. Då var målet i första hand att producera vattenkraft eller skydda mot översvämningar. Andra önskemål hamnade i skuggan av dessa mål.

Sedan dess har värdena förändrats. Projekten har utvecklats så att vattennaturen och användningen av vattnen för rekreation får större vikt. Genom reglering kan man till exempel kontrollera hur mycket vattenståndet sjunker under torra somrar – även om det innebär att man får mindre vattenkraft. Även vandringsfiskarnas möjligheter att ta sig förbi kraftverken förbättras. Ofta blir man ändå tvungen att hitta en balans mellan olika önskemål.

Ytterligare en utmaning är att regleringen påverkar vattendragets olika delar på olika sätt. Om till exempel Näsijärvi hotas av översvämningar kan situationen underlättas genom att tappa av mer vatten från Tammerfors ström. Med en mindre avtappning kan man lindra flödestoppen i vattenområdena nedanför Tammerfors ström. Regleringen ska beakta hela vattendraget och avtappningen planeras enligt vattensituationen i dess olika delar.

Bild: Hannu Laatunen, Vastavalo