Publicerad: 4.6.2021

Informationen har producerats av Finlands miljöcentral

Översvämningsriskernas utveckling i framtiden

Risken för skador till följd av översvämningar uppskattas öka betydligt före slutet av innevarande århundrade. En delorsak är klimatförändringen, en annan är att samhället blir mer sårbart för översvämningar.

I Finland är översvämningsriskerna små jämfört med många andra länder. Det beror på att sjöarna jämnar ut vattenföringen och att hanteringen av översvämningsriskerna är på en god nivå. Klimatförändringen och samhällsutvecklingen medför ändå nya utmaningar för hanteringen av översvämningsriskerna.

Översvämningsriskerna i Finland kan mångdubblas

Klimatförändringen höjer havsvattenståndet. Havsytan kommer ändå inte att stiga så mycket inom den närmaste framtiden att översvämningsrisken skulle öka betydligt vid Finlands kust, där landhöjningen kompenserar för höjningen av havsvattenståndet. Även i inlandet finns det många områden där översvämningsrisken till en början minskar.

På lång sikt är situationen en annan: översvämningsrisken i Finland uppskattas två- eller tredubblas före 2100. Utan nya anpassningsåtgärder skulle översvämningarna då orsaka direkta skador på cirka 30 miljoner euro årligen, och mer än 500 invånares hem skulle fuktskadas.

Många orsaker till den ökade översvämningsrisken

Den ökade översvämningsrisken beror delvis på att klimatförändringens effekter ökar och förstärks under årtiondenas lopp. Före slutet av detta århundrade stiger havsytan så mycket att landhöjningen inte längre räcker till att kompensera för det höjda vattenståndet. Havsvattenöversvämningar blir vanligare.

Översvämningsrisken ökar också i insjöarna, i synnerhet vid stora vattendrag. I de stora centralsjöarna stiger vattnet högre än i nuläget på vintern. Samtidigt ökar vintervattenföringen i de stora sjöarnas utloppsälvar, vilket kan öka risken för kravisöversvämningar.

I allmänhet minskar och tidigareläggs våröversvämningarna i vattendragen, men höst- och vinteröversvämningarna blir vanligare och starkare. De regionala och lokala skillnaderna är dock stora. Klimatförändringen bedöms också öka skadorna som orsakas av dagvattenöversvämningar när störtregn blir vanligare.

Samtidigt blir samhället allt mer sårbart för översvämningar. En översvämning av samma omfattning kan alltså i framtiden orsaka större skador än i nuläget.

Det beror delvis på befolkningsutvecklingen. Medelåldern för Finlands befolkning uppskattas stiga, vilket ökar medborgarnas genomsnittliga sårbarhet för översvämningar. Ännu viktigare är det att boendet koncentreras till stora städer, i synnerhet till huvudstadsregionen.

Det växande välståndet och den värdeökning på egendomen som den ekonomiska tillväxten medför bidrar också till allt större översvämningsskador. Den tekniska utvecklingen gör samhället mer sårbart för översvämningar. För att motverka detta krävs att översvämningsrisken beaktas i högre grad än för närvarande när kritisk infrastruktur och tjänster planeras och genomförs.

De årliga ekonomiska förlusterna orsakade av översvämningar i Helsingfors, Esbo, Björneborgs och Åbo kustområden förutspås öka fram till 2100.
Den uppskattade ekonomiska risken till följd av översvämningar i vissa områden med betydande översvämningsrisk fram till 2100.