Kravisöversvämning vintertid

Talvinen jokimaisema, hyydetulva muodostumassa jokeen.

En älvstrand kan på vintern råka ut för ett speciellt fenomen: en kravisöversvämning. Under lämpliga förhållanden kan kravisöversvämningar uppkomma snabbt.

Kravisöversvämningar förekommer särskilt i början av vintern i samband med en period av hård köld. Det finns ännu inget istäcke på älven och vattnets temperatur kan sjunka under noll. I det underkylda vattnet bildas små iskristaller som fastnar i varandra och småningom stiger upp till ytan.

På vattenytan samlas iskristallerna till kravisflak eller issörja, som kan hopa sig till en propp av issörja under istäcket. I virvlarna i det strömmande vattnet kan iskristaller också fastna på botten och bilda bottenis. Proppar av issörja bildas i allmänhet nedanför forsar, under istäcket på lugnvatten, medan bottenis bildas på stenar i forsarna och exempelvis på brokonstruktioner.

Propparna av issörja och bottenisen kan täppa till fåran och orsaka en översvämning lokalt. Då talar man i allmänhet om kravisproppar och kravisöversvämningar.

Kravisproppar uppstår inte på långt när i alla åar och älvar och inte heller varje vinter. Det behövs gynnsamma väderförhållanden och en lämpligt strid och grund fors. Flödet ska vara så kraftigt att vattnet virvlar och det inte bildas ett istäcke.

Det krävs erfarenhet för att förutspå en kravisöversvämning. Arbetet underlättas av att kravisproppar i allmänhet uppstår i samma forsavsnitt varje gång.