Hydrologisk uppföljning

De olika faserna i vattnets kretslopp och de vattenmängder som rör sig i dem följs noggrant upp i Finland. Aktuell information om vattenläget behövs bland annat för översvämningsskyddet, regleringen av vattendragen och vattenvården. Långsiktiga hydrologiska observationsserier utgör ett viktigt material för forskningen.

Den hydrologiska uppföljningen i Finland inleddes redan på 1800-talet, då man började registrera vattenstånd och vattenföring samt tidpunkter för isbildning och islossning i vattendragen. I början av 1900-talet utvidgades uppföljningen till att omfatta bland annat ytvattnets temperatur och nederbörd. Många av dessa långa observationsserier som fortsätter ännu idag utgör ett värdefullt material till exempel för forskningen i klimatförändringen.

Finlands miljöcentral (Syke) och närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) har det huvudsakliga ansvaret för den nuvarande hydrologiska uppföljningen. Uppföljningen omfattar både hydrometeorologiska observationer och uppföljning av vattendrag och avrinningsområden. Uppföljningen av grundvattnet utgör en egen helhet.

Små avrinningsområden utgör grunden för vattendragsmodellerna

Uppföljningen av så kallade små avrinningsområden inleddes på 1930-talet. Då inrättades i två faser ett nätverk av 50 observationsplatser, som senare har förnyats. Idag omfattar nätverket 40 avrinningsområden med varierande läge, storlek och naturförhållanden. Områdena är sjölösa och deras areal är som mest drygt hundra kvadratkilometer, men oftast klart mindre.

Små avrinningsområden utgör en tillförlitlig grund för olika hydrologiska och tvärvetenskapliga undersökningar och utredningar. Observationerna kan användas bland annat till att utveckla vattendragsmodeller, planera översvämningsskydd och beräkna diffus belastning. Med hjälp av observationerna är det också möjligt att bedöma hur dikningar, skogsavverkningar och andra förändringar i markanvändningen påverkar mängden vatten som rinner ut från avrinningsområdet och vattnets kvalitet.

Till det nuvarande nätverket hör 25 områden där det finns mer än 50 år långa, obrutna observationsserier om avrinningen per dygn. För fyra områden finns det nästan obrutna serier sedan 1930-talet. Så här långa observationsmaterial är sällsynta även internationellt sett.

Uppföljningarna producerar information i realtid för många ändamål

Uppföljningen av vattendragen och den hydrometeorologiska uppföljningen producerar information om vattenläget i realtid eller nästan i realtid på olika håll i Finland.

Av de hydrometeorologiska variablerna följs områdets nederbörd och snöns vattenvärde. Finlands miljöcentral får dagliga uppgifter av Meteorologiska institutet om nederbördsmängden från cirka 200 observationsstationer och beräknar på basis av dessa nederbördsvärden för 110 avrinningsområden. Snöns vattenvärde mäts en eller två gånger i månaden vid 150 snölinjer. Fram till 2020 mättes avdunstningen vid nästan 50 observationsstationer, men numera beräknas avdunstningen med hjälp av vattendragsmodeller.

Nätverket för uppföljning av vattendragen producerar kontinuerlig information om vattenföring, vattenstånd och temperaturer samt isförhållanden. Det finns hundratals observationsstationer och många mätningar har till stor del automatiserats. Med hjälp av automatiska mätinstrument fås mätuppgifter åtminstone dagligen.

Med hjälp av uppföljningsuppgifter i realtid och det system för vattendragsmodeller som Finlands miljöcentral använder är det möjligt att förutse vattenstånd och vattenföring samt varna för översvämningar eller snölasten på taken. Prognoserna styr för sin del regleringen av vattendragen och den övriga användningen av vattendragen. Många företag och andra aktörer drar nytta av de dagliga observationerna.

Den hydrologiska uppföljningen tjänar forskningen och medborgarna

Materialet från den hydrologiska uppföljningen ger viktig grundläggande information som används i många slags forskning. Observationsmaterialet används bland annat till att undersöka tidsmässiga och regionala variationer i vattenresurserna och orsakerna till dessa. Med hjälp av materialet bedöms klimatförändringens effekter och olika anpassningsmetoder. Observationsmaterialet används också i forskningen kring hydrologiska processer och till exempel i beräkningen av belastningen på vattendragen.

Uppgifterna från den hydrologiska uppföljningen är tillgängliga för alla via Sykes tjänst för öppen information. Av uppföljningsuppgifterna produceras flera åskådliga kartor i karttjänsten på vatten.fi.

Karttjänsten på vatten.fi
Sykes tjänst för öppen information