Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
Området mellan Laihela-Toby-Runsor föreslås till ett område med betydande översvämningsrisk i Toby-Laihela ås avrinningsområde. Översvämningsriskområdets gränser presenteras på kartan nedan. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar i vattendrag och de skadliga följder som översvämningar eventuellt orsakar i området Laihela-Toby-Runsor. Grunderna för förslaget är översvämningar som tidigare inträffat, tät bebyggelse och svårevakuerade objekt på området med översvämningsrisk samt väg-, järnvägs- och flygtrafikförbindelser.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Området med betydande översvämningsrisk är detsamma som det var under förra planeringsperioden.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Toby-Laihela å har man utnyttjat den detaljerade kartan över översvämningshotade områden som redan tidigare har utarbetats för området mellan Jokiperä i Laihela och Södra Stadsfjärden. Vid bedömningen har man dessutom utnyttjat kartläggningen av översvämningsrisker som utarbetades år 2019.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Föreslagna områden med betydande översvämningsrisk
Förslag till områden med betydande översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområdet samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Inom området som täcks av flödesvatten (Jokiperä i Laihela-Södra Stadsfjärden) vid en sällsynt översvämning (återkomstintervall i medeltal en gång på 100 år) invid Toby-Laihela å bor ca 110 invånare. På området finns nästan 130 byggnader varav ca 40 är bostadsbyggnader. De viktigaste bosättningscentrumen som hotas av översvämningar är Laihela tätort och Helsingby i Korsholm. Nära översvämningsområdet ligger två svårevakuerade objekt (en skolbyggnad och ett daghem).
Mer information
Ju större och sällsyntare en översvämning är desto större blir antalet översvämningsriskobjekt. Nedan presenteras antalet riskobjekt i Toby-Laihela å vid översvämningar med olika åtkomstintervall.
| Objekt | Återkomstintervall för översvämning 1/100 år | Återkomstintervall för översvämning 1/250 år | Återkomstintervall för översvämning 1/1000 år |
| Invånare | 110 | 180 | 330 |
| Byggnader | 130 | 200 | 350 |
| Bostadsbyggnader | 40 | 70 | 130 |
| Svårevakuerade specialobjekt | 0 | 2 | 5 |
På Toby-Laihela ås översvämningsområde ligger ett avloppsreningsverk vars funktion kan störas till följd av översvämningar. Översvämningar kan orsaka hälsorisker för invånarna, om avloppsvatten sprider sig till fastigheter, gårdar eller gator. Man har dock genomfört översvämningsskyddsåtgärder vid avloppsreningsverket för att undvika eventuella störningar.
Enligt utredningar finns inga vattentäkter i Toby–Laihela ås översvämningsområde och därför beräknar man att flödesvattnen inte orsakar någon risk för förorening av dricksvattnet. I översvämningsområde ligger ett grundvattenområde, men det används inte för vattentäkt. Då kemikalier och andra föroreningar som transporteras med flödesvatten når grundvattenbildningsområde, kan det dock påverka grundvattenkvaliteten.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
I Toby-Laihela ås avrinningsområde kan översvämningar orsaka problem för datakommunikation och eldistribution, eftersom det finns rikligt med gatornas kabelskåp (mer än 50 st.) inom området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (återkomstintervall i medeltal en gång på 100 år).
Det kan förekomma avbrott i eldistributionen, om flödesvattnet når parktransformatorer, elunderstationer eller kabelskåp. Inom området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (återkomstintervall i medeltal en gång på 100 år) finns parktransformatorer (5 st.) samt elunderstationer och kabelskåp (nästan 40 st.). På området ligger dessutom en elproduktionsanläggning, som kan bli omringad av flödesvatten vid en sällsynt översvämning.
Mer information
Ju större och sällsyntare en översvämning är desto större blir antalet översvämningsriskobjekt. Nedan presenteras antalet riskobjekt i Toby-Laihela å vid översvämningar med olika åtkomstintervall.
| Objekt | Återkomstintervall för översvämning 1/100 år | Återkomstintervall för översvämning 1/250 år | Återkomstintervall för översvämning 1/1000 år |
| Gatornas kabelskåp | 50 | 80 | 102 |
| Parktransformatorer | 5 | 8 | 13 |
| Elunderstationer och kabelskåp | 40 | 52 | 68 |
Invid Toby-Laihela å kan flödesvattnet rinna över vägar på många ställen och då kan man vara tvungen att avstänga vägen för trafik. Inom området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (återkomstintervall i medeltal en gång på 100 år) finns uppskattningsvis ca 25 kilometer vägavsnitt som täcks av flödesvattnet. Trafiken till Vasa flygfält kan bli förhindrad, om vägförbindelserna täcks av flödesvatten.
I Karkmo och Toby kan flödesvattnet belasta banvallen, vilket kan leda till att järnvägen skadas. På avrinningsområdet ligger dessutom en brandstation som kan riskera att bli omringad av flödesvatten.
I Toby-Laihela ås avrinningsområde finns inte sådan viktig livsmedels- eller läkemedelsverksamhet, där avbrott i verksamheten skulle orsaka betydande ekonomiska olägenheter för samhället.
I avrinningsområdet finns inte sådan hamninfrastruktur eller sjötrafik som borde beaktas med tanke på hanteringen av översvämningsrisker.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
Inom Toby-Laihela ås avrinningsområde ligger några objekt som vid en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön. På området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (återkomstintervall i medeltal en gång på 100 år) finns till exempel några pumpverk för avloppsvatten samt en produktionsanläggning inom metallbranschen. Toby-Laihela å mynnar ut i en havsvik, som utgör en del av Natura 2000-området.
Mer information
Ju större och sällsyntare en översvämning är desto större blir antalet översvämningsriskobjekt. Nedan presenteras antalet riskobjekt i Toby-Laihela å vid översvämningar med olika åtkomstintervall.
| Objekt | Återkomstintervall för översvämning 1/100 år | Återkomstintervall för översvämning 1/250 år | Återkomstintervall för översvämning 1/1000 år |
| Pumpverk/reningsverk för avloppsvatten | 2 | 6 | 12 |
| Djurstall | 0 | 0 | 3 |
| Avfallsbehandling | 0 | 0 | 1 |
| Förorenade markområden | 0 | 2 | 3 |
| Industri | 1 | 1 | 1 |
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Invid Toby-Laihela å ligger två fornlämningar (kanalen och vattenkvarnen) samt ett kulturmiljöobjekt av riksintresse (museibron) inom området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (återkomstintervall i medeltal en gång på 100 år).
I översvämningsområdet finns en kulturmiljö av riksintresse, de österbottniska husen längs Laihela å, som enligt beräkningar skadas av flödesvatten först vid en mycket sällsynt översvämning (återkomstintervall i medeltal en gång på 250 år).
Mer information
Ju större och sällsyntare en översvämning är desto större blir antalet översvämningsriskobjekt. Nedan presenteras antalet riskobjekt i Toby-Laihela å vid översvämningar med olika åtkomstintervall.
| Objekt | Återkomstintervall för översvämning 1/100 år | Återkomstintervall för översvämning 1/250 år | Återkomstintervall för översvämning 1/1000 år |
| Kulturmiljöobjekt av riksintresse | 1 | 2 | 2 |
| Fornlämningar | 2 | 2 | 2 |
| Genom planläggning skyddade byggnader | 1 | 3 | 6 |
Övriga översvämningsrisker
Enligt den erfarenhetsbaserade informationen ligger de största översvämningsområdena på Toby-Laihela ås avrinningsområde i Ruto, Karkmo och Runsor. Isproppar har tidigare förekommit i åns nedre lopp mellan Helsingby och Runsor, men under de senaste åren har det inte inträffat översvämningar som uppstått till följd av isproppar.
I Toby-Laihela ås avrinningsområde finns inga vattendragskonstruktioner som ökar översvämningsrisker i ån.
I nedre delen av Toby-Laihela ås avrinningsområde finns det tryck på tilläggsbyggande inom industrin samt vägprojekt vars inverkan på översvämningar och översvämningsrisker är viktigt att beakta.
Tidigare inträffade översvämningar
De största översvämningar i Toby-Laihela å har inträffat på våren 1953, 1966, 1984 och 2018 samt sommaren 1967 och hösten 2012. Utöver dessa har det enligt historiska uppgifter inträffat översvämningar på våren även åren 1888, 1895, 1899, 1905, 1906, 1916 och 1933.
Översvämningsrisken i Toby-Laihela å ökar under vissa förhållanden om översvämningsvattnet från Toby-Laihela å och Kyro älv flyter samman på det s.k. bifurkationsområdet, vilket hände vårarna 1984, 2013 och 2018 samt hösten 2012 och 2016.
En översvämning i Kyro älv inverkar till stor del på att översvämningsvattnet flyter samman på bifurkationsområdet. Översvämningarna i Toby-Laihela ås avrinningsområde och bifurkationsområde har drabbat byggnader samt vägar och omfattande åkerområden har översvämmats. Översvämningar i Toby-Laihela å medför också en risk för järnvägsförbindelsen mellan Vasa och Seinäjoki, Vasa flygplats samt motorvägen.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Tidigare inträffade översvämningar
Uppgifter om tidigare inträffade översvämningar inom det granskade området, vilka registrerats i översvämningsdatasystemet. I tabellen anges översvämningens tidpunkt, typ, ogynnsamma följder samt eventuella uppgifter om övriga egenskaper, såsom sannolikhet och omfattning.
Mer information
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Våröversvämningen år 1984 har orsakat de största översvämningsskador i Toby-Laihela å. Översvämningen beräknades ha ett återkomstintervall i medeltal en gång på 50 år. Bosättningen och övrigt byggande längs ån har ökat sedan år 1984, vilket innebär att en motsvarande översvämning orsakar sannolikt större skador på byggnader än tidigare, dock beroende på bygghöjden. Dessutom har det skett ändringar i områdets vägförbindelser, brokonstruktioner och markanvändning. Till exempel på åns nedre del har under de senaste åren byggts omfattande industriområden, vilket har lett till att arealen på belagd markyta har ökat. Hantering av dagvatten i dessa bebyggda områden bör skötas så att översvämningsproblem i Toby-Laihela ås nedre lopp inte blir värre.
År 2018 färdigställdes rensningen av Toby-Laihela ås nedre lopp och deltaområde. Man har beräknat att mha. projektet sjunker ett motsvarande högvattenstånd som vid översvämningen år 1984 med ca 0,3 m vid åmynningen. Rensningsprojektets effekter sträcker sig ända till området ovanför flygfältet. Dessutom har åstränderna röjts under åren 2012–2013 och under åren 2016–2017 har jordmaterial som rasat samt växtlighet avlägsnats från ån för att minska översvämningsrisker.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer översvämningsskador att öka före århundradets slut till följd av klimatförändringen. Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, den övriga miljön och samhället på många olika sätt. Hur kraftig inverkan blir varierar i olika delar av Finland och i olika typer av vattendrag.
I Toby-Laihela ås avrinningsområde förutspås våröversvämningar bli mindre och inträffa tidigare än förut. Snömängden vintertid antas minska och därmed blir våröversvämningar som orsakas av snösmältningen mindre. Flödestoppen på våren förutspås inträffa något tidigare än nuförtiden medan höst- och vinteröversvämningar antas bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat till följd av att vårar börjar tidigare och avdunstningen ökar.
Finlands miljöcentral har gjort beräkningar med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har på Toby-Laihela å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer flöden på vintrarna enligt prognosen (december-februari) att öka med 69 % och under hösten (september-november) med 23 % medan vårflöden (mars-maj) förutspås minska med 26 %. En översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100a) uppskattas minska med 10 % som en följd av klimatförändringen.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där bosättning finns. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Fram till år 2040 förutspås inte några stora förändringar ske i befolkningsmängden i kommunerna inom Toby-Laihela ås avrinningsområde. Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra samt till åstranden. På dessa områden förblir översvämningsriskerna antingen oförändrade eller ökar om det byggs mer i närheten av ån. Även det att byggandet har blivit mer tekniskt kan öka antal översvämningsskador.
På lång sikt kommer åkrarna i området att sjunka och utarmas som en följd av odlingen. Nyttan av tidigare översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer ska leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt.
Eventuell ökning av torvproduktionen och effektivering av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och därmed öka översvämningar. Även dikning kan ha skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten samt åarnas och sjöarnas status. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena. Sådana kan till exempel vara stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Därtill kan översvämningsproblem ställvis förvärras genom att bygga nya vägar eller att höja de befintliga vägarna.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde har man utnyttjat den detaljerade kartan över översvämningshotade områden som redan tidigare har utarbetats för området mellan Jokiperä i Laihela och Södra Stadsfjärden. För att identifiera översvämningsriskobjekt har man utnyttjat kartläggningen av översvämningsrisker från år 2019.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Översvämningskarterade områden inom det granskade avrinningsområdet. På kartan syns områden som täcks av flödesvatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter bland annat om vattendjup och riskobjekt, är tillgängliga i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
I tabellen presenteras statistik över invånarna, byggnaderna och vägarna i fråga om översvämningar i vattendrag på det översvämningskarterade området. Statistiken har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
Olika typer av riskobjekt i de översvämningskarterade områdena. I tabellen presenteras riskobjekt vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt).
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Toby-Laihela ås avrinningsområde ligger i landskapet Österbotten och hör till vattenförvaltningsområdet Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet. Ån rinner upp vid gränsen mellan Laihela och Ilmajoki. I det nedre loppet strömmar ån ut i Bottniska viken via Södra Stadsfjärden söder om Vasa stad. Toby-Laihela ås avrinningsområdes areal är ca 500 km².
Landskapet i Toby-Laihela ås avrinningsområde är låglänt och höjdskillnaderna är små. De högsta områdena i Toby och Laihela ådalens källområden ligger t.o.m. över +90 ovanför havsvattenståndet.
Mer information
Toby-Laihela ås avrinningsområde har tidigare varit havsbotten. Till följd av landhöjning och förmultning har havsbottnen under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten vid området runt Kvarken är landhöjningen som kraftigast. Här är landhöjningen ca 8–9 mm per år. (Poutanen, M.) På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen är snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i den övre delen.
Med jordmånen avses löst jordmaterial ovanpå berggrunden. Jordmånen i Toby-Laihela ås avrinningsområde består i huvudsak av ler- och siltlager, kullig morän samt av grusig och sandig morän. Ett särdrag för jordmånen i området är de sura sulfatjordarna, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. Som namnet antyder, är det på dessa områden typiskt med surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. De sura sulfatjordarna ligger i huvudsak nedanför höjdkurvan 80 m.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Toby-Laihela å är totalt ca 60 km lång och fallhöjden är ca 75 meter. Sjöprocenten är 0,04, dvs. att på avrinningsområdet finns nästan inga sjöar. De största sidobäckarna från det nedre loppet till det övre loppet är Sevarbäcken, Päkinluoma, Sahaluoma, Haisuluoma och Tuurinluoma.
Vattenföring och vattenstånd
På samma sätt som i andra österbottniska åar och älvar är stora flödesvariationer och översvämningskänslighet typiska även för Toby-Laihela å. Vanligen är vattenföringen i Toby-Laihela å som störst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är flödet i ån vanligen litet, men ökar mot hösten. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj.
I Toby-Laihela ås avrinningsområde finns två mätstationer för vattenstånd, som ligger vid åns nedre lopp i Karkmo och i Laihela centrum. Den största flödet vid Karkmo mätstation 56 m³/s har uppmätts under våröversvämningen år 1984.
Nära Toby-Laihela ås avrinningsområde ligger Gamla Vasa kanal. Vid större flöden kan en del av flödesvattnet från Toby-Laihela å rinna ut i havet via Gamla Vasa kanal, vilket inträffade under våröversvämningen år 1984.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
Toby-Laihela å hör till kustområdets medelstora vattendrag i torvmarker. Enligt den ekologiska klassificeringen är vattenkvaliteten i Toby-Laihela å otillfredsställande i nedre loppet och måttlig i övre loppet. Bland annat jordbruk, sura sulfatjordar, avloppsvatten och pälsfarmning har inverkan på vattnens status i Toby-Laihela å. Toby-Laihela å har rensats under årens lopp, vilket har försämrat vattendragets ekologiska status. Rensningarna har utförts för grundtorrläggningens och översvämningsskyddets behov.
Mer information
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt klassificeringen som gjordes år 2019 är Toby-Laihela ås vattenkvalitet otillfredsställande nedströms från Laihela centrum och uppströms måttlig. Den ekologiska statusen i sidofårorna har inte bedömts. För att uppnå god ekologisk status måste fosfor- och kvävebelastningen, som beror av människans verksamhet, minskas. Även belastning av fast substans och surhet borde minskas betydligt.
I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Enligt bedömningen år 2019 var den kemiska statusen i Toby-Laihela ås nedre och övre lopp sämre än god. I fråga om prioriterade ämnen överskreds gränsvärdena för bromerade difenyletrar (PBDE), kadmium (Cd), kvicksilver (Hg) i fisk och nickel (Ni) i Toby-Laihela ås nedre lopp och i övre lopp värdena för PBDE och kvicksilver i fisk.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Nästan 90 % av Toby-Laihela ås avrinningsområde består av jordbruksområden och skogsmark. Längs åslänterna växer träd och buskar, men mera omfattande skogs- och myrmarker finns i åns övre del. Markanvändningen i Toby-Laihela ås avrinningsområde är effektiv och det har utförts mycket skogs- och åkerdikningar i området. Skogsdikningar utförs i avrinningsområdets källområden och på senaste tiden har det främst varit frågan om iståndsättningsdikningar. Bebyggda områden ligger främst i Laihela centralort och i de närliggande byarna (Helsingby, Isokylä, Kylänpää, Jokikylä).
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I Toby-Laihela ås avrinningsområde gäller Österbottens landskapsplan 2040. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplanläggningen. På Toby-Laihela ås avrinningsområde finns detaljplanerade områden främst i Laihela kommuncentrum samt i bycentrum.
Mer information
I Österbottens landskapsplans planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Med tanke på hanteringen av översvämningsrisker är de mest betydande beteckningarna för utvecklingsprinciper i landskapsplanen bl.a. den nya alternativa vägsträckningen mellan Helsingby och Laihela (riksväg 3) samt den riktgivande vägsträckningen mellan Helsingby och Vassor (riksväg 8). Landskapsplanen innefattar också en beteckning för behovet av trafikförbindelsen mellan Vasa motorväg och Vasa hamn (s.k. Vasa hamnväg). I Toby-Laihela ås nedre del planeras dessutom batterimaterial- och battericellsfabriker på Långskogens industriområde i Vasa och Granholmsbackens industriområde i Korsholm.
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
På Toby-Laihela ås avrinningsområde ligger två Natura 2000-områden: Södra Stadsfjärden-Söderfjärden-Öjen (Vasa, Korsholm) ja Levaneva (Laihela, Kurikka). Områdeshelheten omfattar tre separata delar: Sundomviken, Öjens skogsområde och Söderfjärdens åkerfält. Sundomviken är en havsvik, i vilken Toby-Laihela å mynnar ut. I planeringen av vattenvården har man identifierat områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. I Toby-Laihela ås avrinningsområde finns ett sådant objekt: Södra Stadsfjärden-Söderfjärden-Öjen
Mer information
Sundomviken är ett värdefullt objekt i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. Viken har ett rikt fågelbestånd och är en både nationellt och internationellt betydande rastplats för fåglar under vår- och höstflytten.
Levaneva område ligger i Toby-Laihela ås övre del. Den är en omfattande komplex bestående av högmosse-aapamyr. Området är i naturligt tillstånd. Största delen av området är ett fredat statsägt naturskyddsområde. Levaneva-Kuuttoneva ingår i programmet för myrskydd. Ytterligare finns mindre skyddsområden på avrinningsområdets övre delar.
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På Toby-Laihela ås avrinningsområde ligger några byggda kulturmiljöer av riksintresse: de österbottniska husen längs Laihela å, Laihela kyrka och Museibron i Korsholm. I Toby-Laihela ås avrinningsområde finns rikligt med förhistoriska fasta fornlämningar, som främst består av stenrösen eller jordmaterial. Ett speciellt stort antal fynden finns i Toby-Laihela ås mellersta del.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
En plan för hantering av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde har utarbetats för åren 2022–2027. Målet med planen är att minska översvämningsrisker i området, förebygga och lindra ogynnsamma följder av översvämningar samt att förbättra beredskap inför översvämningar. I planen presenteras de mål för hanteringen av översvämningsriskerna som har föreslagits för området samt åtgärder för att uppnå dessa mål.
Vid det nedre loppet av ån har man gjort invallningar för jordbruket på ett knappt 474 hektar stort område. Under åren 2014–2018 har Toby-Laihela ås nedre lopp och mynning rensats.
Plan för hantering av översvämningsriskerna i Toby-Laihela ås avrinningsområde 2022–2027 (vesi.fi)
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
Toby-Laihela å regleras inte.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Referenser
Finlands miljöcentral. 2020. Visualiseringsverktyget Ilmastonmuutoksen vaikutus vesistöihin.
Ekholm, M. 1993. Suomen vesistöalueet. Vesi- ja ympäristöhallitus. Vesi- ja ympäristöhallinnon julkaisuja -sarja A 126.
Suomen Salaojakeskus Oy. 2006. Laihianjoen tulvariskien hallinnan yleissuunnitelma.
Arkkitehdit Paunila & Rautamäki & Pohjanmaan liitto & Länsi-Suomen ympäristökeskus & Vaasan kaupunki & Mustasaaren kunta & Laihian kunta. 1999. Eteläisen kaupunginselän ja sen valuma-alueiden ympäristöyleissuunnitelma.
Österbottens förbund. 2020. Planbeteckningar och planeringsbestämmelser.
NTM-centralen i Södra Österbotten. 2023. Natura 2000-områden: Södra Stadsfjärden-Söderfjärden-Öjen.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF