Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Purmo ås avrinningsområde

Föregående flik: 1. Översvämningsrisker i området Nästa flik: 3. Framtida översvämningsrisker

Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget

I Purmo å har genomförts flera översvämningsskyddsprojekt med hjälp av vilka man har minskat översvämningar på jordbruksmarker. Under de senaste årtiondena har det inte skett någon ändring i markanvändningen på Purmo ås avrinningsområde som skulle ha haft betydande inverkan på översvämningsriskerna i området. Det har inte heller gjorts sådana åtgärder i vattendragen som skulle ha en avgörande betydelse för vattenförhållandena i området. Översvämningarna som tidigare inträffat i området har varit ganska småskaliga och därför kan man beräkna att översvämningar av motsvarande omfattning inte heller i nuläget skulle medföra några större skador.

Vad det gäller risken som översvämningar orsakar för byggnaderna längs åstranden är bygghöjden avgörande. NTM-centralerna ger vid behov utlåtanden om de lägsta rekommenderade bygghöjderna i närheten av vattendrag. Om rekommendationerna följs minskar sannolikt risken för skador på nya byggnader betydligt.

3Framtida översvämningsrisker

Klimatförändringens inverkan

Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.

I Purmo ås avrinningsområde förutspås våröversvämningar bli mindre och infalla tidigare än förut. Enligt prognoserna minskar snömängden vintertid, vilket gör att våröversvämningar som orsakas av snösmältningen blir mindre. Flödestoppen på våren förutspås infalla något tidigare än i nuläget medan höst- och vinteröversvämningar förutspås bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat till följd av att vårar börjar tidigare och avdunstningen ökar.

Det har inte gjorts beräkningar över klimatförändringens effekter på Purmo ås hydrologi. Finlands miljöcentral har gjort beräkningar med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har på Lappo ås avrinningsområde, som ligger söder om Purmo ås avrinningsområde. På grund av dess nära läge kan resultaten anses vara riktgivande även för Purmo å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer vattenföringen vintertid (december-februari) enligt prognoserna att öka med 80 % och på hösten (september-november) med 16 %. Vattenföringen på våren (mars-maj) förutspås däremot minska med cirka 23 %. En översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100a) uppskattas öka med 11 % som en följd av klimatförändringen.

Mer information

Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen

Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.

Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.

Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.

Havsöversvämningar och klimatförändringen

Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.

De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.

Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:

Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag

Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar

Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag

Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.

Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?

Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna

Översvämningsriskerna är som störst där det finns bosättning. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats på avrinningsområdesnivå, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Fram till år 2040 förutspås inte några stora förändringar ske i befolkningsmängden i kommunerna inom Purmo ås avrinningsområde. Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra samt längs åstranden, där översvämningsriskerna förblir antigen oförändrade eller ökar om det byggs mer i närheten av ån. Byggandet har blivit mer tekniskt, vilket kan öka antal översvämningsskador.

På lång sikt kommer åkrarna i området att sjunka och utarmas till följd av odlingen. Även nyttan av tidigare genomförda översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer kommer att leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt. Därför blir underhåll av fårorna och vattendragskonstruktionerna ännu viktigare i framtiden.

Eventuell ökning av torvproduktionen och effektivering av skogsbruket kan medföra extrema flöden i åar och älvar och därmed öka översvämningsrisken. Dikningarna kan dessutom föra med sig skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten och fårornas och sjöarnas status. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena, som till exempel anläggande av stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Dessutom kan byggande av nya vägar eller höjning av de befintliga vägarna förvärra översvämningsproblem ställvis.

Mer information

Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.

Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.

För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)

Föregående flik: 2. Tidigare inträffade översvämningar Nästa flik: 4. Metoder för bedömning

4Metoder för bedömning av översvämningsrisker

Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:

ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet

Mer information

Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:

Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning

Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.

Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.

Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.

I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.

Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?

Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk

Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.

Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.

Mer information

Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.

Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.

Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.

Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten

Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor

Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.

Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:

Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)

Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.

Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker

Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.

Mer information

Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:

uppskattat invånarantal
särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion

Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå

En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.

Mer information

En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.

Övriga utgångsdata

I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Purmo ås avrinningsområde har skadorna uppskattats genom en grov granskning. Uppskattningen har gjorts genom att granska markhöjder på avrinningsområdet enligt geografisk information samt riskobjektens avstånd till vattendraget. Eftersom kartläggningen av riskobjekten grundar sig på en grov uppskattning, är skadeberäkningar för Purmo å närmast riktgivande.

Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.

Mer information

Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.

Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.

Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.

För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.

Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.

Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).

Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.

Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.

I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).

Föregående flik: 3. Framtida översvämningsrisker Nästa flik: 5. Beskrivning av vattendraget

5Beskrivning av vattendraget

Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån

Purmo ås avrinningsområde ligger i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och det ingår i Kumo älv–Skärgårdshavet–Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Purmo ås huvudfåra, d.v.s. den södra grenen, börjar från sjön Purmojärvi i Kauhava. Ån rinner i sydost-nordvästlig riktning och mynnar ut via Larsmo-Öjasjön sötvattenbassäng i Bottenviken vid Jakobstad. Åns norra gren Norijoki å rinner upp i Haapajärvi i Evijärvi kommun och i Forsby flyter den samman med Purmo å. Purmo ås avrinningsområde omges i norr av Esse ås, i söder av Lappo ås och i sydväst av Kovjoki ås avrinningsområden. Avrinningsområdets areal är ca 860 km².

Mer information

Purmo ås avrinningsområde är ganska litet. Källområdena ligger ca 100 meter över havsytan. Landskapet är låglänt och höjdskillnaderna på området är små.

Purmo ås avrinningsområde utgörs delvis av gammal havsbotten, som till följd av landhöjning och förmultning har under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten är landhöjningen som kraftigast på området runt Kvarken, där den är ca 8–9 mm per år (Poutanen 2024).

I de älvar och åar som mynnar ut i Bottenviken finns ofta långa avsnitt med lugnvatten, som vanligtvis utgör översvämningsområden. På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen sker snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i dess övre del.

Ett särdrag för jordmånen i Purmo ås avrinningsområde är sura sulfatjordar, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. För sulfatjordar är typiskt surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. Sura sulfatjordar finns i huvudsak på 0–80 meters höjd över havsytan.

Mer information om sura sulfatjordar (gtk.fi)

Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?

Delavrinningsområden

På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.

Zooma in kartan för att se detaljerad information

Delavrinningsområden

I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).

Höjdförhållanden

På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.

Zooma in kartan för att se detaljerad information

Jordmånskarta

På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.

Zooma in kartan för att se detaljerad information

Åar, älvar och sjöar

Längden på Purmo ås huvudfåra, d.v.s. den södra grenen, från Purmojärvi till Larsmo-Öjasjön är ca 62 km och fallhöjden ca 64 meter (Nuotio 2008). De största fårorna som rinner ut i Purmo å är utöver den norra grenen Norijoki även Varisjoki och Narsbäcken.

Sjöprocenten på Purmo ås avrinningsområde är 2,4. De största sjöarna i avrinningsområdet är Purmojärvi, Kerttuanjärvi och Haapajärvi varav Kerttuanjärvi och Purmojärvi regleras.

Sjöar

I tabellen presenteras sjöarna i avrinningsområdet.

Vattenföring och vattenstånd

På samma sätt som i övriga åar och älvar i Österbotten är stora flödesvariationer och översvämningskänslighet karakteristiska även för Purmo å. Vattenföringen är vanligen högst på våren som en följd av snösmältningen. Vid våröversvämningar kan flödet öka snabbt, vilket är delvis en följd av effektiv skogs- och åkerdikning samt att i området finns endast få sjöar som jämnar ut vattenföringen. På sommaren är flödet i ån vanligen litet, men ökar mot hösten. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj. Havsvattenståndet har normalt inte någon inverkan på Purmo å, eftersom ån rinner ut i den uppdämda sötvattenbassängen Larsmo-Öjasjön.

Mer information

I Purmo ås avrinningsområde finns nuförtiden två observationsstationer som kontinuerligt mäter vattenstånd, en i Kerttuanjärvi och en i Purmojärvi. I avrinningsområdet finns ingen mätstation som kontinuerligt mäter vattenföringen. Man har dock gjort några flödesobservationer i Purmo å. Till exempel vid den omfattande våröversvämningen år 1984 uppmättes i Purmo å vattenföringen 32 m³/s vid bron i Fräntilä.

Vattenstånd

I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).

Vattnens ekologiska och kemiska status (vesi.fi)

Vattnens status

Fårorna i Purmo ås avrinningsområde hör till små eller medelstora vattendrag i torvmarker och de är kraftigt belastade. Bland annat områdets jord- och skogsbruk, diffusbelastning, torvproduktion och avloppsvatten har inverkan på vattnens status. Fårorna i avrinningsområdet rinner genom sura sulfatjordar och därför utgör vattnens surhet det största problemet. I de övre delarna av avrinningsområdet är surhetsproblem lindrigare än i Purmo ås nedre lopp. Norijoki är med tanke på surhetsförhållandena något gynnsammare än Purmo ås huvudfåra. Fast det har utförts rensningar, finns det fortfarande kvar forsar som förbättrar ekologisk status i de belastade åarna. (Teppo m.fl. 2021)

Mer information

Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 (Teppo m.fl. 2021) är vattenförekomsterna i Purmo ås avrinningsområde av måttlig, otillfredsställande och dålig status. Till måttlig status hör Norijoki, Narssjön, Sexsjön, Palojärvi och Haapajärvi. Statusen i Purmo å, Varisjoki, Purmojärvi och Kerttuanjärvi har bedömts vara otillfredsställande. Statusen i Narsbäcken har klassificerats som dålig.

I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Alla vattnen i Purmo ås avrinningsområde har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen (polybromerade diffenlyetrar). (Teppo m.fl. 2021)

Åtgärdsprogrammet för vattenvården i Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten för åren 2022–2027 (vesi.fi)

Läs mer om vattnens ekologiska och kemiska status (vesi.fi)

Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information

På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.

Nuvarande markanvändning

Cirka 90 % av Purmo ås avrinningsområde består av skogsmark och jordbruksområden. Åkerområden ligger i huvudsak invid ådalen och längs dess sidogrenar. Omfattande skogs- och myrområden är belägna i avrinningsområdets källområden. Bebyggelsen är huvudsakligen koncentrerad till tätorterna och byarna invid ån (Lillby, Purmo, Forsby och Bennäs) samt i Kortesjärvi område.

Den nuvarande markanvändningen

I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.

Markanvändning

På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.

Zooma in kartan för att se detaljerad information

Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)

Planerad markanvändning

Purmo ås avrinningsområde ligger i landskapen Södra Österbotten och Österbotten och i området gäller Södra Österbottens och Österbottens landskapsplaner. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen, där konsekvenserna av översvämningar beaktas noggrannare. I avrinningsområdet finns detaljplanerade områden i Kortesjärvi, Purmo och Bennäs. Dessutom gäller ett flertal stranddetaljplaner i avrinningsområdet.

Mer information

För största delen av Purmo ås avrinningsområde gäller Södra Österbottens landskapsplan. Den har stegvis förnyats genom etapplandskapsplaner, som innehåller olika teman. Etapplandskapsplan I behandlar vindkraft och etapplandskapsplan II berör handel, trafik och centrumfunktioner. Etapplandskapsplan III innehåller torvproduktion, skydd av myrnatur, bioenergianläggningar, energivedsterminaler och Försvarsmaktens områden. Södra Österbottens landskapsplan 2050 håller på att förberedas och målet är att landskapsfullmäktige godkänner den år 2024. I utkastet till planbeskrivning för Södra Österbottens landskapsplan 2050 nämns att man ska förbereda sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt klimatförändringens inverkan. Nytt byggande placeras utanför översvämningshotade områden eller så säkerställs hanteringen av översvämningsriskerna på andra sätt.

Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)

I nedre delen av Purmo ås avrinningsområde gäller Österbottens landskapsplan. I Österbottens landskapsplans 2040 planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.

Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)

Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)

Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.

Landskapsplan

På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.

Zooma in kartan för att se detaljerad information

Mer information om Natura 2000-områden (ymparisto.fi)

Skyddsområden och kulturarv

I Purmo ås avrinningsområde ligger två Natura 2000-områden: Kalisjön och Pökkäsaaret. I planeringen av vattenvården har man identifierats områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. I Purmo ås avrinningsområde finns inte sådana områden.

I Purmo ås avrinningsområde finns fyra byggda kulturmiljöer av riksintresse: kyrkbacken i Purmo, Lassfolk och Härmälä gårdsgrupper, Bennäs järnvägsstation samt Lagmansgården och Östensö skolhem. Alla ligger i Pedersöre kommun. Det finns några förhistoriska fasta fornlämningar särskilt i avrinningsområdets mellersta och nedre del. De är främst boplatser och gravrös. I avrinningsområdet ligger dessutom ett flertal andra byggnader som har skyddats genom lagstiftningen, som t.ex. järnvägsavtalsobjekt i Bennäs och två skyddade kyrkor (i Purmo och Kortesjärvi).

Läs mer om Purmo ås kulturmiljö (museovirasto.fi)

Kulturmiljöer

På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.

Zooma in kartan för att se detaljerad information

Reglering av vattendrag
Dammsäkerhet och tillsynen over den

Översvämningsskydd

I Purmo å har genomförts flera översvämningsskyddsprojekt. Målet med projekten har varit att minska översvämningar på odlingsområden. Åns norra sidogren Norijoki å har rensats på 1970-talet för att avlägsna översvämningsskador. Purmo ås nedre lopp har rensats på 1980-talet och rensningen av åmynningen genomfördes i samband med Purmo ås och Esse ås översvämningsskyddsprojekt på 1990-talet. Åren 2005–2009 genomfördes ett översvämningsskyddsprojekt i Purmo ås mellersta del. Projektet innefattade rensningar i huvudfåran och Ruohojärvenoja samt underhållsrensningar för att förhindra att översvämningsskador ökar.

Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget

I Purmo ås avrinningsområde regleras Kerttuanjärvi enligt Västra Finlands vattendomstols beslut, som har getts 26.11.1973. Innehavaren av regleringstillståndet är staten, d.v.s. nuförtiden NTM-centralen i Södra Österbotten. Vattenståndet i sjön varierar mellan ca N43 +58,10 och 58,60 m. Utöver regleringsdammen vid Kerttuanjärvi ligger i avrinningsområdet flera bottendammar, som under torra årstider håller kvar vatten och förbättrar åns rekreationsanvändning.

Restaureringen av sjön Purmojärvi blev färdig år 2012. Till projektet hörde bland annat höjning av vattenytan, omfattande muddringar, anläggande av vattenskyddsvåtmarker och sedimenteringsbassänger, slåtter av vattenväxtligheten och skötsel av fiskbeståndet. Bottendammen i Purmojärvi är försedd med ett avtappningsrör med hjälp av vilket vattenståndet i sjön regleras på vintrarna.

Mer information

I Purmo ås avrinningsområde finns inte dammar som har klassificerats enligt dammsäkerhetslagen.

Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.

Reglerade vattendrag

I tabellen presenteras de reglerade vattendragen i avrinningsområdet. Genom att välja regleringstypen eller sjön kan du zooma in kartan på området i fråga. Gå tillbaka genom att klicka på det valda objektet på nytt.