Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Kronoby ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
På Kronoby ås avrinningsområde föreslås inga områden med betydande översvämningsrisk. I förslaget har man beaktat sannolikheten för översvämningar i vattendragen och de skadliga följder som översvämningar kan orsaka.
Förutom att identifiera områdena med betydande översvämningsrisk har NTM-centralen i sin preliminära bedömning av översvämningsrisker även identifierat andra områden med översvämningsrisk. På dessa områden har översvämningar från vattendrag ändå inte bedömts ha sådana följder, som i betydande mån är skadliga ur allmän synpunkt. På Kronoby ås avrinningsområde föreslås Kronoby tätort som ett annat område med översvämningsrisk. På området finns bebyggelse på de områden som täcks av vatten vid en sällsynt översvämning. I Kronoby tätort finns dessutom risk för isproppar.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Under den första och andra planeringsperioden (2011 och 2018) identifierades Kronoby tätort som ett annat område med översvämningsrisk. På basen av de avrinningsområdesvisa översvämningskartorna, som Finlands miljöcentral utarbetat inför den tredje planeringsperioden, föreslås fortsättningsvis Kronoby tätort som ett annat område med översvämningsrisk. Avgränsningen av området som föreslås som ett annat område med översvämningsrisk har omarbetats så att gränsen nu följer översvämningsområdet kring ån och sträcker sig ungefär två kilometer längre uppströms.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Kronoby ås avrinningsområde, har man utnyttjat en översvämningskarta som Finlands miljöcentral utarbetat för hela Kronoby ås avrinningsområde. Kartan visar hur en översvämning med återkomstintervallet en gång på tusen år breder ut sig. Ytterligare har tillgängligt geografiskt informationsmaterial använts. Eftersom bedömningen grundar sig på en grov översvämningsmodell, är uppskattningen av skador, som presenteras här, närmast riktgivande.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de föreslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Andra identifierade områden med översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområde samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Översvämningsriskerna är som störst i tätt bebyggda tätortsområden. På Kronoby ås avrinningsområde är en stor del av befolkningen och bebyggelsen i ådalen koncentrerade till Kronoby och Terjärv tätorter. Därför har bedömningen av översvämningsrisken för befolkningen koncentrerats till dessa tätortsområden.
Enligt en grov skadevärdering ligger några tiotals bostadshus i tätortsområdena på Kronoby ås översvämningsområde (återkomstintervall en gång på 1000 år). På basen av tillgängliga geografiska data, ligger två svårevakuerade specialobjekt (en undervisningsbyggnad och ett daghem) på Kronoby ås översvämningsområde (återkomstintervall en gång på 1000 år).
Mer information
På Kronoby ås översvämningsområde (återkomstintervall en gång på 1000 år) ligger tre grundvattenområden varav två är viktiga för vattenanskaffningen. Grundvattenkvaliteten kan försämras, om flödesvatten som kan innehålla kemikalier och andra föroreningar rinner in på området, där grundvatten bildas. På avrinningsområde finns några vattentäkter. Enligt tillgängliga data finns inte något avloppsreningsverk på Kronoby ås översvämningsområde, men ett ligger i översvämningsområdets omedelbara närhet.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Invid Kronoby å kan vatten stiga upp på vägar och man kan bli tvungen att stänga av vissa vägavsnitt för trafik. På Kronoby ås avrinningsområde ligger också ett flygfält och genom avrinningsområdet går järnvägen. Både flygfältet och järnvägen ligger ändå så pass högt att de knappast hotas av en översvämning i Kronoby å. Flödesvattnen kan dock orsaka skador på t.ex. järnvägskonstruktioner.
Mer information
Översvämningar kan orsaka störningar i dataförbindelser och eldistributionen, om översvämningar når t.ex. kabelskåp eller parktransformatorer. Även högspänningspelare kan skadas vid en översvämning, om marken runt pelaren eroderar. Enligt tillgängliga data finns ca tjugo transformatorer, omkring tjugo högspänningspelare och en elproduktionsanläggning på Kronoby ås översvämningsområde (återkomstintervall en gång på 1000 år) eller i dess omedelbara närhet. Att översvämningar orsakar skador på elnätet är trots allt ovanligt. Några uppgifter om datakommunikationsanläggningar finns inte att tillgå.
På Kronoby ås avrinningsområde finns inte någon betydande livsmedels- eller läkemedelsindustri som skulle orsaka samhället betydande ekonomisk skada om dess verksamhet skulle avbrytas. Det finns inte heller någon betydande infrastruktur för hamn eller sjötrafik, som borde beaktas vid hantering av översvämningsrisker.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
I Kronoby ådal finns enligt den grova skadebedömningen under tio verksamheter som kräver miljötillstånd och som kan orsaka plötslig förorening av miljön om de översvämmas.
På Kronoby ås översvämningsområde (återkomstintervall en gång på 1000 år) ligger tre grundvattenområden. Grundvattenkvaliteten kan försämras, om flödesvatten som kan innehålla kemikalier och andra föroreningar rinner in på området, där grundvatten bildas.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Enligt den grova skadebedömningen finns under tjugo fornlämningar som riskerar översvämmas i Kronoby ådal. Dessutom finns två byggda kulturmiljöer av riksintresse (Kronoby kyrka med omgivning och Torgare prästgård samt Kronoby reservkompani) på Kronoby ås översvämningsområde (återkomstintervall en gång på 1000 år) eller i dess omedelbara närhet.
Övriga översvämningsrisker
Enligt erfarenhetsbaserad information hotas åkrarna mellan Kronoby och Terjärv tätorter mest av översvämningar. Vintertid förekommer is- och kravisproppar som vanligen uppstår i Kronoby ås nedre del nära Kronoby tätort.
Enligt modelleringen av ett eventuellt dammbrott i den konstgjorda sjön Patana, som ligger på Perho ås avrinningsområde, skulle flodvågen från Perho å även nå Kronoby ås avrinningsområde. Flodvågen skulle hota åkerområden som ligger nära Räyrinki by samt Räyrinkijärvis omgivning. Dammen i Patana konstgjorda sjö är dimensionerad för en översvämning som i medeltal inträffar en gång på 10 000 år.
Tidigare inträffade översvämningar
Kronoby å svämmar över varje år. Vanligast är översvämningar under våren, men även sommartid har översvämningar inträffat. Översvämningarna sommartid har orsakat större skador än översvämningarna vårtid. De största översvämningarna har inträffat åren 1977, 1984, 1985, 1987 och 2000.
De största översvämningarna som man känner till, har inträffat sommartid år 1977 och 1987. Översvämningen år 1977 motsvarade ett högvattenstånd som inträffar i medeltal en gång på 20 år. Översvämningsområdena var sammanlagt ca 700 ha. År 1987 var översvämningsområdet nästan lika omfattande. Båda översvämningarna inträffade på området som ligger mellan Terjärv och Kronoby i åns nedre lopp. På området finns litet bosättning. Största delen av området är jordbruksområden. Översvämningarna orsakade störst skada på jordbruket, eftersom de inträffade sommartid. Ytterligare orsakade översvämningarna skador på dammar. De största vägarna var inte hotade under översvämningarna, men vägförbindelser till några bostäder gick av, t.ex. i Rekijärv område. Även vägarna längsmed ån blev översvämmade.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
Varje vinter bildas isproppar någonstans i Kronoby å och ibland orsakar de översvämningar. Isproppar kan snabbt höja vattenståndet i ån. Översvämningar orsakade av isproppar är problematiska, eftersom det är svårt att förutspå var de uppstår.
Även problem med kravisproppar (svällisproppar) förekommer i Kronoby å. Kravis kan bildas då kraftigt strömmande vatten underkyls så att iskristaller bildas i vattnet. Då iskristallerna fastnar i varandra bildas issörja. En kravispropp uppkommer då kravis fastnar i fårans botten som bottenis eller samlas under ett istäcke. En propp orsakad av kravis kan få vattenståndet i ån att stiga snabbt. Till skillnad från isproppar förekommer oftast stöpis på samma ställen i ån. Isproppar och kravisproppar förekommer främst i Kronoby ås nedre lopp.
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats det lägsta vattenståndet (NW), medelvattenståndet (MW) och det högsta vattenståndet (HW) under observationsperioden samt året för det högsta vattenståndet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimihöjder för vattenståndet. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Högvattenföring
I rapporten presenteras på basis av en hydrologisk observationsserie flödestoppar som tidigare inträffat i avrinningsområdet. I rapporten har beräknats den lägsta vattenföringen (NQ), medelvattenföringen (MQ) och den högsta vattenföringen (HQ) under observationsperioden samt året för det högsta flödet. Stapeldiagrammet visar årliga maximi- och minimivärden för vattenföringen. Du kan själv justera skalan på diagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
I Kronoby å har man inte tidigare råkat ut för större ekonomiska skador orsakade av översvämningar. Översvämningar som inträffat tidigare, har huvudsakligen förekommit på åkerområden och därför har de inte skadat tätorter eller bostadshus.
Under de senaste två årtionden har markanvändningen på Kronoby ås avrinningsområde inte ändrats så att översvämningsriskerna i området skulle ha ökat betydligt. Bosättningen har emellertid ökat en aning längs ån, vilket kan utgöra ökad risk för skador på byggnader vid en översvämning. Avgörande är ändå på vilken nivå byggnaderna anlagts och hur känsliga konstruktionerna är för vatten. Vid behov ger NTM-centralen utlåtanden om den lägsta rekommenderade bygghöjden vid byggande i närheten av vattendrag. Om rekommendationerna följs minskar troligen risken för skador på nya byggnader betydligt.
Vid en översvämning kan de största skadorna på vägar orsakas av broar som skadas och förstörs. I Kronoby å har man redan länge tagit översvämningar i beaktande i samband med bro- och trumutlåtande och man har förberett sig för översvämningar planmässigt.
Eftersom det finns såväl jordbruk som djurstall och pälsfarmer på Kronoby ås översvämningsområde, kan en större översvämning skölja ut betydande mängder näringsämnen i vattendraget.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer översvämningsskador att öka före århundradets slut till följd av klimatförändringen. Klimatförändringen inverkar på många sätt på vattentillgångarna, den övriga miljön och samhället. Hur kraftig inverkan blir varierar i olika delar av Finland och i olika typer av vattendrag.
Inom Kronoby ås avrinningsområde förutspås översvämningar under våren bli mindre och inträffa tidigare än förut. Mindre våröversvämningar beror på att snömängderna vintertid antas minska. Höst- och vinteröversvämningar förutspås bli vanligare och kraftigare. Å andra sidan förutspås att klimatförändringen också ökar risken för torka i stora delar av Finland, bland annat som en följd av att vårar börjar tidigare och ökad avdunstning.
Klimatförändringens inverkan på hydrologin i Kronoby å har inte undersökts. Det vattendrag som ligger närmast Kronoby å och som granskats med avseende på hurdan inverkan klimatförändringen har, är Perho å. Granskningen har utförts av Finlands miljöcentral och resultatet kan anses vara riktgivande för Kronoby å. Under tidsperioden 2040–2069 kommer enligt beräkningen flöden vintertid (december-februari) öka i Perho å med 73 % och under hösten (september-november) öka med 13 %. Flöden under våren (mars-maj) förutspås minska med 21 %. En översvämning som i medeltal inträffar en gång på hundra år (1/100a) uppskattas minska med 19 %, som en följd av klimatförändringen. (Finlands miljöcentral.)
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartorna över risker för havsöversvämningar vid kusten år 2020 (nuläget) och år 2100 med olika utsläppsscenarier (låg SSP1–2.6, medelväg SSP2–4.5 och hög SSP5–8.5) för en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på 250 år. Översvämningar av denna omfattning har använts som grund för rekommendationer för lägsta bygghöjder.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden ökar omfattningen av översvämningsskador, eftersom översvämningsriskerna är som störst där bosättning finns. Utvecklingen av befolkningsmängden har inte uppskattats per avrinningsområde, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Fram till år 2040 förutspås inte några stora förändringar ske i befolkningsmängden i kommunerna på Kronoby ås avrinningsområde (Statistikcentralen). Bebyggelsen kommer även i fortsättningen att koncentreras främst till bycentrum och till ådalen. Översvämningsriskerna kommer antingen att vara så som de är nu eller lite större, om man bygger mer i närheten av ån. Även det att byggandet har blivit mer tekniskt kan öka mängden översvämningsskador.
På lång sikt sjunker och slits områdets åkrar till följd av odling. Också nyttan av de översvämningsskyddsarbeten som gjorts tidigare minskar så småningom. Vallar sjunker och fåror slammar igen. Detta ökar områdets översvämningskänslighet i framtiden.
Eventuell ökning av torvproduktion och effektivering av skogsbruk kan göra flödet i åarna mer extremt och därigenom öka på översvämningar. Dessutom kan dikningar ha skadlig inverkan på vattenkvaliteten samt åarnas och sjöarnas status. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena. Sådana kan till exempel vara stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Dessutom kan översvämningsproblem förvärras ställvis genom att bygga nya vägförbindelser eller genom att höja vägar.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
I den preliminära bedömningen av översvämningsrisker i Kronoby ås avrinningsområde har man utnyttjat översvämningskarta som Finlands miljöcentral utarbetat för hela Kronoby ås avrinningsområde, utnyttjats. Ytterligare har tillgängligt geografiskt informationsmaterial använts. Bedömningen har gjorts utgående från en översvämningssituation med ett mycket sällsynt återkomstintervall (återkomst i medeltal en gång på 1000 år). Uppskattningen av skador, som presenteras i den preliminära bedömningen av översvämningsrisker, grundar sig alltså på en grov översvämningsmodell och är därför närmast riktgivande.
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
Områden som täcks av flödesvatten enligt översvämningskartan på avrinningsområdesnivå samt vattendjup.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Kronoby ås avrinningsområde ligger i landskapen Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten och hör till vattenförvaltningsområdet Kumo älv-Skärgårdshavet-Bottenhavet. Ån rinner upp vid gränserna mellan kommunerna Alajärvi, Perho och Vimpeli. Ån mynnar ut i Bottenviken via den uppdämda sötvattenbassängen Larsmo-Öjasjön. Kronoby ås avrinningsområde är ca 790 km² . Avrinningsområdet är långt och smalt.
Mer information
Landskapet på Kronoby ås avrinningsområde är låglänt och höjdskillnaderna är små. De högsta områdena på Kronoby ås avrinningsområde finns i områdets sydöstra del där marknivån är ca +170 – (+)180 m över det nuvarande havsvattenståndet.
Kronoby ås avrinningsområde har tidigare varit havsbotten. Till följd av landhöjning och förmultning har havsbottnen under tidernas gång omvandlats från havsstrand till fastland. Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Österbotten vid området runt Kvarken är landhöjningen som kraftigast. Här är landhöjningen ca 8–9 mm per år (LMV). Åar som mynnar ut i Bottenviken har ofta tiotals kilometer långa flacka avsnitt med lugnvatten, som ofta är översvämningsområden. På sådana områden kan landhöjningen förvärra översvämningar på lång sikt, eftersom landhöjningen är snabbare i den nedre delen av lugnvattnet än i den övre delen.
Med jordmån menas löst jordmaterial som ligger ovanpå berggrunden. På Kronoby ås avrinningsområde består jordmånen i huvudsak av grus- och sandmorän samt torvlager. Ett särdrag för jordmånen är de sura sulfatjordarna, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider, som oxideras och blir svavelsyra när de kommer i kontakt med syret i luften. Som namnet antyder, är det på dessa områden typiskt med surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metallerna upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. Sura sulfatjordar finns i huvudsak på 0–80 meters höjd över havsytan.
Mer information om sura sulfatjordar (gtk.fi)
På andra webbplatser: Lantmäteriverket, landhöjning (maanmittauslaitos.fi)
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
På kartan presenteras gränserna för huvudavrinningsområdet och delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
På kartan presenteras höjdförhållandena i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Kronoby å är ca 140 km lång och fallhöjden ca 168 m. På avrinningsområdet finns inga stora sjöar, men i mellersta och övre delen av avrinningsområdet finns rikligt med små sjöar. Av dessa är sjöarna Räyringinjärvi (Vetil) och Sääksjärvi (Vimpeli) störst. Sjöprocenten är 2,81. De största bäckarna som rinner ut i ån är Jöussbäcken, Kivjärvbäcken, Storbäcken, Hömossdiket och Dragån/Raisjoki.
Uppströms från sjögruppen i mellersta delen av Kronoby ås avrinningsområde kallas ån Poras å. Nedströms från sjögruppen kallas ån Kronoby å. I den preliminära bedömningen av översvämningsrisker går hela vattendraget under namnet Kronoby å.
Vattenföring och vattenstånd
Trots den utjämnande effekten av sjöar är flödesvariationerna i Kronoby å stora. Ån är mycket översvämningskänslig. Vanligen är flödet som störst på våren, som en följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i ån vanligen liten, men ökar när det går mot höst. Havsvattenståndet varierar med årstiderna. Vanligtvis är det som högst i december och som lägst i april-maj. Havsvattenståndet har normalt inte någon inverkan på Kronoby å, eftersom ån rinner ut i Larsmo-Öjasjön. Larsmo-Öjasjön är en uppdämd sötvattensjö.
Mer information
I nedre loppet av Kronoby å finns en mätstation som kontinuerligt mäter både vattenståndet och vattenföringen i ån. Medelvattenföringen i Kronoby å är ungefär 7 m³/s. Den lägsta uppmätta vattenföringen i Kronoby å har varit ungefär 0,1 m³/s. Den högsta vattenföringen som uppmätts i Kronoby å, uppmättes under vårflödet år 2000 till ca 65 m³/s.
Vattenstånd
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenstånd i avrinningsområdet samt för dessa beräknade lägsta vattenstånd (NW), medelvärden för årliga lägsta vattenstånd (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden för årliga högsta vattenstånd (MHW) samt högsta vattenstånd (HW).
Vattenföringar
I tabellen presenteras observationsstationerna för vattenföring i avrinningsområdet samt för dessa beräknade minimivattenföringar (NQ), medelvärden för årliga minimivattenföringar (MNQ), medelvattenföringar (MQ), medelvärden för högvattenföringar (MHQ) samt högsta vattenföringar (HQ).
Vattnens status
Kronoby å hör till kustområdets medelstora vattendrag i torvmarker. Enligt den ekologiska klassificeringen är vattenkvaliteten i Kronoby å måttlig. För Kronoby ås del inverkar bland annat jordbruk, sura sulfatjordar, avloppsvatten, torvproduktion och pälsfarmning på vattenkvaliteten. Ytterligare finns det i Kronoby å dammar som delvis hindrar fiskens stigning i ån.
Mer information
Vattnens ekologiska och kemiska klassificering beskriver vattnens status. Den ekologiska klassificeringen baserar sig på biologiska kvalitetsfaktorer. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 är vattenkvaliteten i Kronoby å, Påras å Porasjärvi, Peckasjön, Rekijärvsjön och Hemsjön måttlig. I sjöarna Sääksjärvi och Räyringinjärvi är statusen otillfredsställande. I bäckarna Storbäcken (Särsbäcken) och Dragån (Raisjoki) är statusen dålig. För att uppnå god ekologisk status i vattendragen på Kronoby ås avrinningsområde måste fosfor- och kvävebelastningen, som beror av människans verksamhet, samt den organiska belastningen, minskas. I åarna och bäckarna bör också fast substans minskas. Fiskens vandring hindras till viss del av dammar eller andra konstruktioner.
I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god och sämre än god. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna för halterna av vissa farliga och skadliga ämnen inte överskrids. Den kemiska statusen i alla vattendrag på Kronoby ås avrinningsområde, vars ekologiska och kemiska status bedömts, var sämre än god år 2019. I Kronoby å, Påras å, Storbäcken (Särsbäcken), Dragån (Raisjoki) samt Porasjärvi, Peckasjön, Rekijärvsjön, Hemsjön och Sääksjärvi överskreds gränsvärdena för polybromerade difenyletrar (PBDE) och kvicksilver (Hg) i fisk. I Räyringinjärvi överskreds gränsvärdet för polybromerade difenyletrar (PBDE).
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status. Ytvattnen delas i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Över 80 % av Kronoby ås avrinningsområde består av skogsmarker och jordbruksområden. Längs åslänterna finns träd och buskar, men mera omfattande skogs- och myrmarker förekommer i åns mellersta och övre del.
Mer information
Mycket åker- och skogsdikning har utförts på området. Numera är de mestadels frågan om underhåll av befintliga diken. De bebyggda områdena i Kronoby ås avrinningsområde ligger huvudsakligen i Kronoby och Terjärv tätorter.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av avrinningsområdets totala areal. Arealerna har beräknats på basis av Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
Eftersom Kronoby ås avrinningsområde ligger inom tre landskap, gäller tre olika landskapsplaner på avrinningsområdet; Södra Österbottens, Mellersta Österbottens samt Österbottens landskapsplan. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplanläggningen. Detaljplanerade områden finns i Kronoby och Terjärv i Kronoby samt Räyrinki i Vetil. Också en del av detaljplanen i trakterna kring Kaustby kyrkby (Kaustby) ligger på Kronoby ås avrinningsområde.
Mer information
I Österbottens landskapsplan 2040 har översvämningsriskområden beaktats genom att det i planbestämmelserna står att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. Dessutom finns en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att extrema väderfenomen och minimering av översvämningsrisker bör beaktas vid planering av markanvändning och åtgärder. Nya byggnader bör inte placeras på områden som hotas av översvämningar. Om det går att påvisa att översvämningsrisker kan kontrolleras, kan man avvika från detta. (Österbottens förbund)
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
Södra Österbottens landskapsplan har stegvis förnyats genom etapplandskapsplaner, som innehåller olika teman. Etapplandskapsplan I behandlar vindkraft och etapplandskapsplan II berör handel, trafik och centrumfunktioner. Etapplandskapsplan III innehåller torvproduktion, skydd av myrnatur, bioenergianläggningar, energivedsterminaler och Försvarsmaktens områden (Etelä-Pohjanmaan liitto (1)). Södra Österbottens landskapsplan 2050 håller på att förberedas och målet är att landskapsfullmäktige ska godkänna den år 2024. I utkastet till planbeskrivning för Södra Österbottens landskapsplan 2050, nämns att man ska förbereda sig för extrema väderförhållanden och översvämningar samt klimatförändringens inverkan. Nytt byggande placeras utanför översvämningsriskområdena eller så säkerställs hanteringen av översvämningsrisker på annat sätt. (Etelä-Pohjanmaan liitto (2)).
Mer information om Södra Österbottens landskapsplan (epliitto.fi)
Södra Österbottens landskapsplan närmare (argis.com)
Mellersta Österbottens landskapsplan utvecklas stegvis genom etapplandskapsplaner. För tillfället finns fem etapplaner som är i kraft och en sjätte som förbereds. I och med att etapplandskapsplan 1 godkändes, upphävdes regionplanerna. Från etapplandskapsplan 1 är följande fortfarande i kraft: beteckningar för utvecklingsprinciper, områden som reserverats för samhällsstruktur och områden som hör eller föreslagits till Natura 2000-nätverket. Etapplandskapsplan 2 innehåller landskaps- och kulturobjekt, fornlämningar, vindkraftsproduktion, kommersiellt servicenätverk och mångbruk av myrmarker. Temat i etapplandskapsplan 3 är samhällsstruktur, beteckningar för utvecklingsprinciper, servicenät inom handel, rekreation, marktäkt och naturens mångfald. Etapplandskapsplan 4 behandlar områden passande för vindkraft samt landskaps- och kulturmiljö. I etapplandskapsplan 5 ingår handel, skjutbanor, regionstruktur och gruvdrift. Temat för etapplandskapsplan 6, som är under beredning, är vindkraft, gruvdrift, planering av grönområden samt rekreation och turism. (Mellersta Österbottens förbund)
Mer information om Mellersta Österbottens landskapsplan (keski-pohjanmaa.fi)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras områdesreserveringar på den aktuella landskapsplanen.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
På Kronoby ås avrinningsområde ligger sex Natura 2000-områden. Vid vattenvårdsplaneringen har man identifierat områden, som hör till Natura 2000-nätverket och där underhållet eller förbättringen av vattnets status är viktigt med avseende på skyddet av livsmiljön och arterna i området. På Kronoby ås avrinningsområde finns inga sådana områden.
Mer information
I mellersta delen av Kronoby ås avrinningsområde ligger Natura-områdena Djuplottbacken, som i huvudsak består av frisk moskog och hör till skyddsprogrammet för gamla skogar, samt lundarna i Räyrinki, som består av frodig lundskog och hör till lundskyddsprogrammet. I avrinningsområdets övre del ligger delar av myrområdet Hötölamminneva, högmossen Ruokkaanneva samt myrområdet Pohjoisneva. Alla tre hör till programmet för myrskydd. Ytterligare ligger en del av Huosianmaankallio på Kronoby ås avrinningsområde. Huosianmaankallio består av lundskog och hör till lundskyddsprogrammet. Ytterligare finns några mindre privatägda naturskyddsområden.
Naturskyddsområden
På kartan presenteras enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) de viktiga skyddsområden som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På Kronoby ås avrinningsområde ligger tre byggda kulturmiljöer av riksintresse; Kronoby kyrka med omgivning och Torgare prästgård, Kronoby reservkompani, Terjärv kyrka och prästgård. Alla områden ligger i Kronoby kommun. På avrinningsområdet finns också förhistoriska fasta fornlämningar. Det är främst frågan om tjärdalar, grav-och stenrösen samt i övre loppet även kalkugnar.
Kulturmiljöer
På kartan presenteras byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), som ligger i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Kronoby å har rensats på 1920-, 1930- och 1950-talet. En breddning och rensning av Kronoby å i området kring Väkosk, som ligger nedströms från Terjärv, utfördes år 2001. Breddningen och rensningen utfördes i syfte att minska på de skador sommaröversvämningar orsakar på åkermark. I nedre delen av Kronoby å har åkermark vallats in på båda sidorna av ån. Det finns även ett invallningsområde i Heimsjöns södra del. Torrläggningen av de invallade områdena sköts med pumpstationer.
Mer information
För Kronoby å har en helhetsplan utarbetats år 2002. I helhetsplanen tas bland annat möjliga åtgärder för att minska skador orsakade av sommaröversvämningar upp. Sådana åtgärder är invallning av översvämningsdrabbade områden, rensning och breddning av delar av åfåran samt nyreglering av Djupsjön och sjögruppen ovanför denna. Nyregleringen av Djupsjön och sjögruppen ovanför den samt invallningen av åkerområden har inte utförts. Däremot har ån breddats och slam avlägsnats från en åsträcka vid Väkosk (nedströms från Tervjärv by) år 2001.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
I Kronoby å finns många dammar som byggts i olika syften. I Djupsjöns utlopp finns en regleringsdamm, som reglerar vattenytan i Djupsjön och sjögruppen som ligger ovanför den (Tvärasjön, Sandviksjön, Långvekasjön, Peckassjön och Svartsjön, Kronoby). Också sjön Sääksjärvi (Vimpeli) regleras med en regleringsdamm. I utloppen av sjöarna Kortjärvsjön, Långvekasjön och Rekijärvsjön (Kronoby) finns bottendammar, som lokala invånare byggt för att hålla sjöarnas vattenyta lite högre under lågvattenföring. Ovanför Sääksjärvi finns två stendammar i ån (Vimpeli).
Det finns gott om forsar längsmed Kronoby å. Forsarna spelade tidigare en viktig roll som kraftkälla för sågar och kvarnar. Idag finns fyra kvarndammar i varierande skick kvar; Biskop, Åminne och Spikas i Kronoby samt Myllykoski i Vetil. I Vetil finns Hanniketo sågdamm kvar, men den är i dåligt skick och används inte. I Kronoby å finns också ett litet vattenkraftverk (Sandkulla, Kronoby), som inte är i bruk. Dammkonstruktionerna vid vattenkraftverket finns kvar.
På Kronoby ås avrinningsområde finns inga vattenkraftverk eller dammar, som har klassificerats enligt dammsäkerhetslagen.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Referenser
Etelä-Pohjanmaan liitto (1). 2023. Maakuntakaavat. Webbsidor: https://epliitto.fi/aluesuunnittelu-ja-liikenne/maakuntakaavat/
Etelä-Pohjanmaan liitto (2). 2023. Etelä-Pohjanmaan maakuntakaava 2050, kaavaselostus. Webbsidor: https://epliitto.fi/tiedostot/Etela-Pohjanmaan_maakuntakaava_2050_kaavaselostus_ehdotusvaiheen_lausuntojen_pyytaminen.pdf
Finlands miljöcentral. 2020. Ilmastonmuutoksen vaikutus vesistöihin -visualisointityökalu.
LMV (Lantmäteriverket). 2023. Maannousu.
Mellersta Österbottens förbund. 2023.
Österbottens förbund. 2020. Planbeteckningar och planeringsbestämmelser.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF