Preliminär bedömning av översvämningsrisker i kustområdena i Mellersta Österbotten och Österbotten
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
I Mellersta Österbottens och Österbottens kustområde föreslås inte områden med betydande översvämningsrisk. I förslaget har man beaktat sannolikheten för havsöversvämningar och översvämningar från vattendrag samt de skadliga följder som översvämningar orsakar i området.
Utöver områdena med betydande översvämningsrisk har NTM-centralen i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna även identifierat andra områden med översvämningsrisk, där översvämningar dock inte bedöms orsaka ur allmän synpunkt ogynnsamma följder. Det föreslås att Vörå tätort i Vörå ås avrinningsområde och Petalax tätort i Petalax ås avrinningsområde anges som andra områden med översvämningsrisk. Översvämningsriskområdenas gränser presenteras på kartan nedan. Motiveringarna för förslaget är bebyggelsen på översvämningsområdet samt tidigare inträffade översvämningar.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Förändringen jämfört med föregående planeringsperiod är att Petalax tätort föreslås till ett annat område med översvämningsrisk.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i kustområdena i Mellersta Österbotten och Österbotten har man i fråga om havsöversvämningar utnyttjat den riksomfattande kartan över havsvattenöversvämningar. För att identifiera eventuella riskobjekt har tillgängligt geografiskt material använts. Granskningen av översvämningsrisker grundar sig på ett vattenstånd vars sannolikhet att överskridas år 2100 är 1/250 (0,4 %).
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i de små avrinningsområdena på Mellersta Österbottens och Österbottens kust har inga översvämningsmodeller eller -kartor funnits att tillgå. Således grundar bedömningen sig närmast på en grov granskning av höjdmodeller samt på erfarenhetsbaserad information om tidigare översvämningar. För att identifiera eventuella riskobjekt har tillgängligt geografiskt material utnyttjats. Således är uppskattningen av skador främst riktgivande.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de förslagna områdena med betydande översvämningsrisk (med rött) samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk (med orange). För jämförelsens skull anges även de nuvarande områden med betydande översvämningsrisk som utsetts år 2018 (med svarta streck) samt då identifierade andra områden med översvämningsrisk (med gråa streck). Områdena är avgränsade på grundval av behovet av översvämningskartläggning.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats i det granskade avrinnings- eller kustområde samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Havsöversvämningar vid kusten
På området som täcks av flödesvatten vid en havsvattenöversvämning som har granskats vid Mellersta Österbottens och Österbottens kust (sannolikheten för en översvämning 1/250 år 2100) bor ca 600 invånare. Det största antalet invånare som bor på översvämningsområdet finns i Larsmo (ca 200), i Korsholm (ca 90) och i Vasa (ca 80). Tidigare havsvattenöversvämningar har veterligen inte orsakat några betydande skador på områdets bebyggelse.
Vattendragsöversvämningar i de små avrinningsområdena
Då man granskar befolkningen som riskerar av översvämningar i de små avrinningsområdena vid kusten, framträder Vörå ås och Petalax ås avrinningsområden. Vid granskning av översvämningsriskerna i Vörå ås avrinningsområde beaktades översvämningsområdet från år 2004. På detta översvämningsområde bor ca 80 invånare i Vörå tätort. Dessutom ligger tre svårevakuerade objekt på översvämningsområdet (två undervisningsbyggnader, en vårdbyggnad). Antalet invånare med översvämningsrisk i Petalax ås avrinningsområde har uppskattats utgående från en grov granskning av höjdmodellen. I Petalax tätort bor ca 50 invånare som kan hotas av översvämningar. Enligt erfarenhetsbaserad information har några byggnader då och då blivit våta till följd av översvämningar.
Antalet invånare som hotas av översvämningar i de andra små avrinningsområdena (Harrström å, Härkmeri å, Munsala å, Solf å, Lochteå å, Viirretjoki å) har uppskattats på basis av en grov granskning av höjdmodellen. I dessa avrinningsområden är invånarantalet i tätorterna betydligt mindre (0–20 invånare).
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Havsöversvämningar vid kusten
På området som täcks av flödesvatten vid en havsvattenöversvämning som har granskats vid Mellersta Österbottens och Österbottens kust (sannolikheten för en översvämning 1/250 år 2100) ligger några byggnader för energiproduktion. Det kan förekomma avbrott i eldistributionen, om flödesvattnet når till exempel parktransformatorer, elunderstationer eller kabelskåp. Längs kusten ligger sammanlagt cirka hundra transformatorer i översvämningsområdet. De flesta finns i Korsholm, Närpes och Vasa (20–30 st./kommun).
På många ställen kan flödesvattnet flöda ut på vägar, varvid man kan vara tvungen att avstänga vägen för trafik. I huvudsak är det fråga om mindre privatvägar som täcks av flödesvatten. Riksväg 8 går ställvis så nära havet, till exempel i Korsholm, Vasa och Vörå, att översvämningar kan störa vägtrafiken.
De största industri-, kraftverks- och hamnområdena vid Mellersta Österbottens och Österbottens kust är Yxpila i Karleby, Vasklot i Vasa, Björnön i Kristinestad och Alholmen i Jakobstad. Havsöversvämningar kan orsaka skada på deras verksamhet, om flödesvattnet t.ex. medför störningar i elproduktionen och blockerar trafikförbindelserna eller skadar konstruktionerna på hamnområdena. Aktörerna vid kusten är vanligtvis beredda på de risker som förhöjda havsvattenstånd eventuellt medför.
Vattendragsöversvämningar i de små avrinningsområdena
Då man granskar risker som översvämningar eventuellt orsakar för samhälleligt viktiga funktioner i de små avrinningsområdena vid kusten, framträder Vörå ås avrinningsområde. På översvämningsområdet som observerades längs Vörå å år 2004 finns flera tiotals transformatorer och högspänningsmaster. Det kan förekomma avbrott i eldistributionen, om flödesvattnet når till exempel parktransformatorer, elunderstationer eller kabelskåp. Översvämningen år 2004 orsakade veterligen dock inga problem för eldistributionen. På många ställen kan flödesvattnet dessutom flöda ut på vägar, varvid man kan vara tvungen att avstänga vägen för trafik. Översvämningen år 2004 orsakade över 40 skador på vägar, broar, vallar och diken.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
Havsöversvämningar vid kusten
Enligt tillgängliga geografiska data finns på området för en havsvattenöversvämning som har granskats vid Mellersta Österbottens och Österbottens kust (sannolikheten för en översvämning 1/250 år 2100) ca 50 miljötillståndspliktiga verksamheter. Ungefär hälften av dessa objekt är båthamnar eller fiskodlingsanstalter. Det största antalet objekt ligger i Vasa (ca 20 st.). Enligt kartan över havsöversvämningar finns längs kusten några enstaka verksamheter för behandling av bränsle eller avfall samt några fabriker som kan hotas av översvämningar.
Vid en översvämningssituation kan en miljötillståndspliktig verksamhet orsaka förorening av miljön. På kustområdet finns över tjugo områden som ingår i Natura 2000-nätverket, bl.a. Karleby skärgård, Larsmo skärgård, Kvarken skärgård, Petalax åmynning, Närpes skärgård och Kristinestads skärgård. Kvarken skärgård ingår även i Unescos världsnaturarv.
Vattendragsöversvämningar i de små avrinningsområdena
Då man granskar översvämningsrisker för miljön i de små avrinningsområdena vid kusten, framträder Vörå ås, Munsala ås och Lochteå ås avrinningsområden. På översvämningsområdet som observerades längs Vörå å år 2004 ligger sex miljötillståndspliktiga verksamheter. Översvämningar har veterligen orsakat skador bland annat på flytgödselbehållare och avloppsreningsverk, varvid avloppsvatten och flytgödsel sköljdes ut i miljön. Brunnsvatten förorenades och badstränderna längs havskusten stängdes för några veckor. Bedömningen av risker som översvämningar eventuellt orsakar för miljön vid Munsala å och Lochteå å har gjorts i huvudsak utgående från en grov granskning av höjdmodellen. Både längs Munsala å och Lochteå å finns omkring tio miljötillståndspliktiga verksamheter som kan nås av flödesvatten.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Havsöversvämningar vid kusten
Enligt tillgängliga geografiska data finns ca 40 byggda kulturmiljöområden av riksintresse på området för en havsvattenöversvämning som har granskats vid Mellersta Österbottens och Österbottens kust (sannolikheten för en översvämning 1/250 år 2100). Översvämningarna kan orsaka fuktskador på den byggda kulturmiljön, om flödesvattnet väter ner gamla byggnader. Det ser dock ut så att endast några byggnader hamnar på översvämningsområdet. I översvämningsområdet vid kusten finns ca 140 fornlämningar varav de flesta ligger i Korsholm och Karleby (30–40 st./kommun).
Vattendragsöversvämningar i de små avrinningsområdena
Då man granskar översvämningsrisker för kulturarvet i de små avrinningsområdena vid kusten, framträder Vörå ås och Lochteå ås avrinningsområden. På översvämningsområdet som observerades längs Vörå å år 2004 ligger två byggda kulturmiljöer av riksintresse där översvämningen veterligen skadade några byggnader. Bedömningen av risker som översvämningar eventuellt orsakar för kulturarvet vid Lochteå å har gjorts i huvudsak genom en grov granskning av höjdmodellen. I Lochteå ådal ligger två byggda kulturmiljöer av riksintresse, där själva byggnaderna sannolikt inte hotas av flödesvatten.
Övriga översvämningsrisker
Havsöversvämningar vid kusten
Det finns endast lite tillgänglig dokumenterade information om tidigare havsvattenöversvämningar eller de skador som översvämningarna har orsakat i det granskade kustområdet. Enligt statistikerna över översvämningsskador (1995–2015) har år 2011 ersättningar betalats för de skador som havsöversvämningar hade orsakat i Vasa och Malax (sammanlagt ca 10 000 euro) samt i Karleby området år 2011 och 2013 (sammanlagt ca 3000 euro). Utgående från de tillgängliga uppgifterna bedöms dock att sådana översvämningar som skulle ha orsakat betydande skadliga konsekvenser inte har förekommit i det granskade kustområdet.
Det uppskattas att vid Mellersta Österbottens och Österbottens kust kompenserar landhöjningen för havsnivåhöjningen som klimatförändringen medför ännu under flera årtionden. Därför förutspår man att klimatförändringen inte ökar översvämningsriskerna under följande årtionden.
Vattendragsöversvämningar i de små avrinningsområdena
För de små avrinningsområdena vid kusten finns de noggrannaste uppgifterna om översvämningen av störtregn år 2004, som orsakade massor av skador, särskilt i Vörå å och Kimo å. Flödesvattnet vållade skador bland annat på byggnader, vägar, broar, åkrar, gödselbassänger och avloppsreningsverk.
Isproppar som bildas vid åmynningar kan orsaka översvämningsproblem vid kusten. Till exempel i Vörå å och Petalax å bildas isproppar ibland. Det finns inte uppgifter om att de skulle ha orsakats större skador.
Tidigare inträffade översvämningar
Havsvattenöversvämningar
Havsvattenöversvämningar har orsakat sällan skador längs Södra Bottenvikens, Kvarkens och Norra Bottenhavets kust. Havsvattenöversvämningarna orsakas vanligen av stormar. De kraftigaste stormarna infaller oftast på hösten och i början av vintern. Höga vattenstånd är dock möjliga under alla årstider. Enligt Meteorologiska Institutets observationer har det högsta havsvattenståndet vid alla tre observationsstationer (Jakobstad, Vasa och Kaskö) mätts i januari 1984. Vattennivån var i Jakobstad +139 cm, i Vasa +144 cm och i Kaskö +148 cm (i förhållande till det teoretiska medelvattenståndet). (Meteorologiska Institutet, 2021)
Vågmätningarna på centrala Bottenhavet har påbörjats år 2011. Den högsta signifikanta våghöjden i Bottenhavet har hittills varit 8,1 meter, som mättes i januari 2019. Den högsta enskilda vågen var nästan 15 meter. Vågobservationerna i Bottenviken påbörjades igen år 2012 efter ett uppehåll på trettio år. Den högsta signifikanta våghöjden 4,6 meter mättes i september 2018. Den högsta enskilda vågen var då uppskattningsvis ca 8 meter. (Meteorologiska Institutet, 2022)
Meteorologiska Institutet fastställer de lägsta rekommenderade bygghöjderna längs finska kusten. Rekommendationerna grundar sig på det havsvattenstånd som enligt nuvarande kunskap uppnås högst en gång under livslängden på nya byggnader (ca 200 år) (Kahma K. m.fl., 2014)
Havsvattenståndet har inverkan på avtappningen från sötvattenbassängerna vid kusten, vilket indirekt kan orsaka översvämningsskador vid sötvattenbassängernas stränder. Till exempel hösten 2006 låg havsvattnet över den normala nivån under flera veckor. Då kunde man inte avtappa vatten från Larsmo-Öjasjöns sötvattenbassäng till havet därför att havsvattenståndet var märkbart högre än vattennivån i bassängen. Vattenytan i sötvattenbassängen hann stiga cirka en halv meter. Det sura vattnet som rann ut i bassängen medförde en omfattande fiskdöd, eftersom man inte kunde leda vattnet i havet. Därtill blev några fritidsbostäder våta.
Översvämningar i små avrinningsområden vid kusten
De små avrinningsområdena längs kusten är översvämningskänsliga särskilt på vårarna. I avrinningsområdena finns endast få sjöar som jämnar ut flödet. Översvämningar har orsakat skador speciellt på jordbruket, men även på bebyggelsen. Översvämningsskyddsarbeten som har genomförts under flera årtionden har minskat översvämningsskador i några avrinningsområden. Till exempel i Härkmerifjärden blev situationen bättre, då pumpstationerna förnyades.
En av de största översvämningarna har varit översvämningen av kraftiga störtregn i augusti 2004. Den medförde översvämningsskador bland annat i Vörå å, Kimo å och Munsala å. Under ett dygn regnade 150 mm. Flödesvattnet vållade skador bland annat på byggnader, vägar, broar, åkrar, gödselbassänger och avloppsreningsverk. Avloppsvatten och flytgödsel sköljdes ut i miljön. Brunnsvatten förorenades och badstränderna längs havskusten stängdes för några veckor. Enligt historisk information inträffade år 1967 en motsvarande översvämning av störtregn, som också inföll i augusti.
Isproppar som bildas vid åmynningar kan orsaka översvämningsproblem vid kusten. Till exempel i Vörå å och Petalax å har det ibland förekommit isproppar. Det finns inte uppgifter om att det skulle ha orsakats större skador.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
Läs mera om långtids översvämningsrisker och lägsta rekommenderade byggnadshöjder vid finska kusten (på finska): https://helda.helsinki.fi/server/api/core/bitstreams/aa1c1d60-6630-4f30-a97c-16f1096c637a/content
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Havsöversvämningar
Havsöversvämningar vid Södra Bottenvikens, Kvarkens och Norra Bottenhavets kustområden har veterligen inte orsakat några större skador. Det högsta uppmätta havsvattenståndet har varit vid observationsstationerna i Jakobstad, Vasa och Kaskö i januari 1984. Sedan dess har bebyggelsen och övrigt strandbyggande ökat och därför kunde en havsöversvämning av motsvarande omfattning orsaka större skador i nuläget. Vid strandbyggandet används dock Meteorologiska Institutets rekommendationer om de lägsta bygghöjderna och därför skadas nya objekt inte lätt.
Översvämningar i små avrinningsområden vid kusten
Under årens lopp har det genomförts översvämningsskyddsåtgärder, t.ex. rensningar, vallar och pumpstationer, med hjälp av vilka man har kunnat minska översvämningsområdena. Bebyggelsen och övrigt strandbyggande har dock ökat under de senaste årtiondena och därför kan översvämningar av motsvarande omfattning medföra ställvis större skador. Översvämningarna i kustens små avrinningsområden har veterligen medfört skador i huvudsak på jordbruket.
Översvämningen år 2004 var dock exceptionell. Man har bedömt att den var en översvämning som i medeltal återkommer en gång på hundra år. Sedan dess har bland annat Vörå å rensats. Om en översvämning av motsvarande omfattning inträffade, kunde skador vara mindre. Men ändå antalet skador vore stor, eftersom översvämningen då var exceptionellt omfattande.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer översvämningsskador att öka före århundradets slut till följd av klimatförändringen. Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, den övriga miljön och samhället på många olika sätt.
På grund av klimatförändringen förutspås yttemperaturen i Norra Östersjön stiga 2–4 grader fram till år 2100. Enligt prognoserna gör klimatförändringen isförhållandena mildare och minskar havets salthalt. Klimatförändringen syns redan nu i Östersjöns vattenstånd, men i Bottniska viken kompenserar landhöjningen för havsnivåhöjningen ännu under flera årtionden. (Finlands miljöcentral, 2020) Man förutspår till exempel att medelvattenståndet utanför Vasa kust kommer att förändras -26 cm före år 2100 (scenariot SSP2-4.5 för medelhög havsnivåhöjning). (Pellikka H. m.fl., 2023)
Läs mera om temat landhöjningen dämpar höjningen av havsnivån vid Finlands kuster: https://www.klimatguiden.fi/artiklar/landhojningen-dampar-hojningen-av-havsnivan-vid-finlands-kuster/
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartorna över risker för havsöversvämningar vid kusten år 2020 (nuläget) och år 2100 med olika utsläppsscenarier (låg SSP1–2.6, medelväg SSP2–4.5 och hög SSP5–8.5) för en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på 250 år. Översvämningar av denna omfattning har använts som grund för rekommendationer för lägsta bygghöjder.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Översvämningsriskerna är som störst där det finns bosättning. Om bebyggelsen breder ut sig till översvämningskänsliga områden, ökar också omfattningen av översvämningsskadorna. Bosättningen kommer även i fortsättningen att koncentrera sig närmast till områdena kring städerna och kommuncentra, men även strandområdena är omtyckta platser att bo. Översvämningsriskerna förblir antingen oförändrade eller ökar om det byggs mer vid havskusten eller i närheten av kustområdenas små vattendrag. Byggandet har blivit mer tekniskt, vilket kan öka antal översvämningsskador. Utvecklingen av befolkningsmängden i kustområdet har inte uppskattats skilt, men kommunvisa uppskattningar kan vara riktgivande. Befolkningsmängden i kustområdets kommuner beräknas i huvudsak minska fram till år 2040, förutom i Larsmo kommun, där invånarantalet däremot förutspås öka (Statistikcentralen 2023).
På lång sikt kommer åkrarna i de små avrinningsområdena vid kusten att sjunka och utarmas som en följd av odlingen. Även nyttan av tidigare genomförda översvämningsskyddsarbeten kommer att minska i sakta mak. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Dessa faktorer kommer att leda till att området i framtiden är mer översvämningskänsligt. Effektiveringen av markanvändningen kan medföra extrema flöden i åar och älvar och leda till att översvämningarna ökar. Dikningarna kan dessutom föra med sig skadliga konsekvenser för vattenkvaliteten och fårornas och sjöarnas status. Även andra stora förändringar i markanvändningen kan ändra på avrinningsförhållandena. Sådana kan till exempel vara nya stora industriområden eller sol- och vindkraftsparker. Dessutom kan byggande av nya vägar eller höjning av de befintliga vägarna förvärra översvämningsproblem ställvis.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden vid havet i det nuvarande klimatet
Riskområden för havsöversvämningar i det granskade området. På kartan presenteras områden som i nuvarande klimatförhållanden hamnar under vatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller bl.a. flera olika översvämningsscenarier samt uppgifter om vattendjup och riskobjekt, finns i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningshotade områden vid havet i det nuvarande klimatet
Riskområden för havsöversvämningar i det granskade området. På kartan presenteras områden som i nuvarande klimatförhållanden hamnar under vatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller bl.a. flera olika översvämningsscenarier samt uppgifter om vattendjup och riskobjekt, finns i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område vid havet
I tabellen presenteras statistikerna över invånarna, byggnaderna och vägarna på det översvämningskarterade området. Statistikerna har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Havsområdet utanför Mellersta Österbotten och Österbotten utgörs av Bottenvikens södra del och Bottenhavets norra del samt av Kvarken-området som ligger mellan dessa. Det finns flera vattendrag som mynnar ut i havet, som till exempel Perho å, Esse å, Lappo å, Kyro älv, Närpes å och Lappfjärds å.
På detta område är kusten mycket flack och höjdskillnaderna är små. Särdragen för kustområdet är landhöjning och sura sulfatjordar. Öarna ligger i huvudsak nära kusten. På grund av landhöjningen ökar antalet öar samt deras areal hela tiden. Inom området kan förekomma havsöversvämningar som orsakas av förhöjd havsvattenståndet eller översvämningar i vattendrag som följd av att små åar eller älvar svämmar över.
Kommunerna som ligger i Mellersta Österbottens och Österbottens kustområden är Kannus, Karleby, Larsmo, Kronoby, Pedersöre, Jakobstad, Nykarleby, Vörå, Korsholm, Vasa, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.
Landhöjningen, som är en följd av att den tunga inlandsisen försvunnit, pågår ännu i Östersjön. I Finland sker landhöjningen snabbast vid Bottenhavets och Bottenvikens kust. I Finska viken är landhöjningen långsammast. Landet höjer sig kraftigast vid Kvarken-området. (Maanmittauslaitos 2023.) Till följd av landhöjningen uppstår nya landområden hela tiden.
Mer information
Med jordmånen avses löst jordmaterial ovanpå berggrunden. Jordmånen vid kusten består i huvudsak av grusig och sandig morän eller av siltmorän. På området finns också rikligt med ler- och siltlager. I Karleby och Nykarleby finns omfattande åsformationer.
Ett särdrag för jordmånen vid kusten är de sura sulfatjordarna, som bildats under Litorina-perioden för över 4000 år sedan. I de nedre lagren av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Om de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. Som namnet antyder, är det på dessa områden typiskt med surhet och en högre svavelhalt än normalt. Vid sura omständigheter löses även metaller upp. De upplösta metallerna och svavelsyra som sänker vattnets pH, kan orsaka betydande skador för vattenorganismer. De sura sulfatjordarna ligger i huvudsak nedanför höjdkurvan 80 meter.
Mer information om sura sulfatjordar (gtk.fi)
Läs mera på webben: Maanmittauslaitos, maannousu (vesi.fi)
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Kustområde
På kartan visas gränserna för huvudavrinningsområdet och för delavrinningsområdena.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras arealen (F) på delavrinningsområdena samt sjöarnas andel av arealerna (L).
Höjdförhållanden
På kartan visas höjdförhållandena på avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan visas jordmånen i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Små avrinningsområden vid Södra Bottenvikens kust är Viirretjoki å, Lochteå å, Munsala å och Vörå å vars sjöprocent varierar mellan 0,04 och 0,4, dvs. att det finns endast få sjöar. Den största sjön i Viirretjoki ås avrinningsområde är Iso-Kaihilajärvi och i Lochteå ås avrinningsområde Sivakkojärvi. I Vörå ås och Munsala ås avrinningsområden finns nästan inga sjöar. Larsmo-Öjasjön, som ligger utanför Jakobstad, är en sötvattenbassäng som har dämts upp från havsviken.
Små avrinningsområden vid Norra Bottenhavets kust är Solf å, Petalax å, Harrström å och Härkmeri å. I Solf ås avrinningsområde finns inga sjöar. Petalax ås sjöprocent är 0,67 och avrinningsområdets största sjö är Nojärvsträsket. Sjöprocenten i Harrström ås avrinningsområde är 6,5 som är exceptionellt hög för de österbottniska vattendragen. Den största sjön i området är Hinjärv som regleras. Sjöprocenten i Härkmeri ås avrinningsområde är 1,3. De största sjöarna är Lilla Sandjärv och Stora Sandjärv. Västerfjärden, som ligger utanför Närpes, är en sötvattenbassäng som har dämts upp från havsviken.
Vattenföring och vattenstånd
Bland annat lufttryck, vindförhållanden samt på vintrarna isförhållanden påverkar havsvattenståndet vid kusten. Ett högtryck trycker ner vattenytan och då ligger vattenståndet lågt medan ett lågtryck medför blåsväder, som höjer vattenståndet. Reservationen för vågsvall varierar vid kusten mellan olika platser från några tio centimeter till över tio meter. (Meteorologiska Institutet 2023b) Havsvattnet ligger vanligtvis som högst i december och som lägst i april-maj. Havsvikarnas innersta delar är problematiska med tanke på havsöversvämningar, eftersom vinden kan höja vattnet avsevärt högre än i öppna havet. I öppna havsområden kan däremot is och packis skada strandbyggnader och bryggor. Isproppar som bildas vid åmynningar kan också höja vattenytan vid kusten. Meteorologiska Institutet mäter kontinuerligt vattenståndet vid tre observationsstationer i Jakobstad (Alholmen), Vasa (Vasklot) och Kaskö (Ådskär). (Meteorologiska Institutet 2023a)
Vattenföringen i de små avrinningsområdena vid kusten är störst på våren till följd av snösmältning. På sommaren är flödet i ån vanligen litet, men ökar mot hösten. På kustens små avrinningsområden ligger två observationsstationer som kontinuerligt mäter vattenstånd: Hinjärv Kamb och Vörå å. Det är rätt osannolikt att en havsvattenöversvämning och en översvämning i vattendrag inträffar samtidigt, men det är inte helt omöjligt.
Vattnens status
För Finlands havsområden har utarbetats en riksomfattande havsförvaltningsplan vars syfte är att uppnå en god status i havsmiljön. Eutrofiering utgör det största problemet i Östersjön. Näringsämnen hamnar i havet t.ex. från jordbruk, samhällen, skogsbruk och sjöfart. Utöver eutrofieringen drabbas havsnaturen bl.a. av skadliga ämnen och nedskräpning. Vattnens status i havsområdet utanför Mellersta Österbottens och Österbottens stora städer, dvs. Karleby, Jakobstad och Vasa är otillfredsställande. Åar och älvar som mynnar ut i havet för med sig näringsämnen till åmynningen och därför är förhållanden i deltaområdet näringsrikare än kring innerskärgården. (Finlands miljöcentral 2018)
Vattenförvaltningen planeras i Finland per vattenförvaltningsområde. Södra Bottenvikens och Norra Bottenhavets kustområden hör till Kumo älvs-Skärgårdshavets-Bottenhavets vattenförvaltningsområde. För vattenförvaltningsområdena utarbetas vårdplaner och åtgärdsprogram med hjälp av vilka man strävar efter att uppnå en god status i vattnen. Åarna och älvarna i kustområdet hör till små och medelstora vattendrag i torv- eller momarker. Särskilt belastningen från jordbruket samt surhetsbelastningen från sura sulfatjordar påverkar vattnens status. Det har utförts rensningar i områdets åar och älvar under årens lopp, vilket har försämrat vattendragets ekologiska status. Rensningarna har utförts för grundtorrläggningens och översvämningsskyddets behov. Det finns mycket få sjöar i kustområdet. (NTM-centralen i Södra Österbotten 2020)
Mer information
Vattnens ekologiska klassificering beskriver vattnens status. I den ekologiska klassificeringen delas ytvatten in i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Enligt den ekologiska klassificering som gjordes år 2019 är statusen i kustens små vattendrag antingen måttlig, otillfredsställande eller dålig. Viirretjoki å, Lochteå å och Härkmeri å är av måttlig ekologisk status. Petalax ås och Harrström ås status är otillfredsställande. Vattnens status i Vörå å, Solf å och Munsala å är dålig. (NTM-centralen i Södra Österbotten 2020)
I den kemiska klassificeringen delas ytvatten in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Alla vattnen i området har sämre kemisk status än god på grund av PBDE-ämnen (polybromerade diffenlyetrar). Torrläggning av sura sulfatjordar orsakar kadmiumbelastning på många små åar och älvar. (NTM-centralen i Södra Österbotten 2020)
Statusklassning av ytvatten
På kartan presenteras ytvattnens ekologiska status i avrinningsområdet. Ytvattnen har delats i fem olika statusklasser utgående från deras ekologiska egenskaper.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Nuvarande markanvändning
Enligt markanvändningsklassificeringen (Corine 2018) består Mellersta Österbottens och Österbottens kustområde till största delen av skogsmarker samt öppna moar och hällmarker. I området finns även jordbruksområden speciellt längs fårorna. Bebyggda områden är koncentrerade kring stora städer och tätorter. De största städerna i Mellersta Österbottens och Österbottens kustområde är i storleksordning Vasa, Karleby och Jakobstad.
Den nuvarande markanvändningen
I tabellen presenteras arealen av olika markanvändningsklasser i avrinningsområdet. Arealerna har beräknats på basis av Corine 2018-materialet (markanvändning och marktäckning).
Markanvändning
På kartan presenteras markanvändningen på avrinningsområdet enligt det allmäneuropeiska CORINE-materialet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I kustområdet gäller Mellersta Österbottens och Österbottens landskapsplaner. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplaneringen, där konsekvenserna av översvämningar beaktas noggrannare.
Vid Mellersta Österbottens och Österbottens kust ligger detaljplanerade områden särskilt i stadscentrumen (från norr till söder): Karleby, Jakobstad, Nykarleby, Vasa, Kaskö ja Kristinestad. Även bebyggelsen breder ut sig mest på dessa områden.
Mer information
Mellersta Österbottens landskapsplan förnyas stegvis genom etapplandskapsplaner. För tillfället finns fem etapplaner som är i kraft och en sjätte som förbereds. I planeringsbestämmelserna i Mellersta Österbottens landskapsplan har översvämningsrisker beaktats på områden för tätortsfunktioner enligt följande: I mer detaljerad områdesplanering bör man fästa speciellt avseende vid att minimera extrema väderfenomen och översvämningsrisker.
Mer information om Mellersta Österbottens landskapsplan (keski-pohjanmaa.fi)
I Österbottens landskapsplans planeringabestämmelser har översvämningsriskområden tagits i beaktande så att byggande inte bör anvisas till översvämningskänsliga områden. I planen finns dessutom en allmän planeringsbestämmelse, där det konstateras att minimering av risker på grund av extrema väderförhållanden och översvämningar bör uppmärksammas vid planering av markanvändning och åtgärder. Ny bebyggelse bör inte placeras på områden med översvämningsrisk. Från detta kan avvikas ifall översvämningsriskerna bevisligen kan kontrolleras.
Mer information om Österbottens landskapsplan 2040 (obotnia.fi)
Österbottens landskapsplan 2040 närmare (argis.com)
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan presenteras de aktuella landskapsplanerna.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
I planeringen av vattenvården har man identifierat områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status. Vid Södra Bottenvikens, Kvarkens och Norra Bottenhavets kust finns över 20 sådana objekt, bl.a. Karleby skärgård, Larsmo skärgård, Kvarken skärgård, Petalax åmynning, Närpes skärgård och Kristinestads skärgård. Kvarken skärgård ingår även i Unescos världsnaturarv.
Naturskyddsområden
Enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) viktiga skyddsområdena som ligger i avrinningsområdet , dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
På låglänta områden invid kusten längs Södra Bottenviken, Kvarken och Norra Bottenhavet finns över 60 byggda kulturmiljöer av riksintresse. De flesta objekten ligger i Karleby, Jakobstad och Vasa. Vid kusten finns nästan tusen fornlämningar varav en del ligger under vatten.
Kulturmiljöer
Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY) i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Skador som havsvattenöversvämningar har orsakat längs Södra Bottenvikens, Kvarkens och Norra Bottenhavets kust har varit småskaliga och det finns inte detaljerad information om dessa att tillgå. Stränder och havsvikar som hela tiden blir grundare muddras dock mycket.
Små åar och älvar vid kusten har rensats flera gånger under årens lopp. Syftet med rensningar har varit att minska översvämningar samt deras skadliga konsekvenser i synnerhet för jordbruket. Till exempel Vörå å, Munsala å, Harrström å och Härkmeri å har rensats under flera olika årtionden på 1900-talet. Reglering av Hinjärv påbördades samtidigt som Harrström å rensades. Lågtliggande åkerområden vid Solf å och Härkmerifjärden hålls torra genom pumpning.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
Vattendragskonstruktioner i små avrinningsområden vid kusten
Vid Södra Bottenvikens, Kvarkens och Norra Bottenvikens kust ligger bland annat följande invallningar och bottendammar:
- Larsmo: dammkonstruktionerna vid Larsmo-Öjasjön, bottendammen i Hermassundet.
- Vörå: vallen, fyra bottendammar och kvarndammen i Kaurajärvi.
- Korsnäs: dammkonstruktionerna vid Hinjärv.
- Närpes: dammkonstruktionerna vid Västerfjärdens bassäng.
- Kristinestad: Bottendammen vid Stora Sundet i Härkmerifjärden och bottendammen i Storträsket.
Dessutom hålls de lågtliggande åkerområdena vid kusten torra med hjälp av pumpstationer.
I närheten av kusten ligger även andra vattendragskonstruktioner, men de är belägna i huvudavrinningsområden och behandlas därför i samband med de preliminära bedömningarna av översvämningsriskerna i avrinningsområdena i fråga.
Sötvattenbassänger och reglerade sjöar
Larsmo-Öjasjön, som ligger utanför Jakobstad, är en sötvattenbassäng som har dämts upp från havsviken. Den byggdes på 1960-talet för att säkra tillgången på sötvatten för industri. I Larsmo-Öjasjön mynnar fyra åar Esse å, Kovjoki å, Kronoby å och Purmo å.
Västerfjärden, som ligger utanför Närpes, är en sötvattenbassäng som har dämts upp från havsviken. Den byggdes på 1970-talet för att säkra tillgången på råvatten för industri. Metsä Board Oy har ansvar för regleringen av Västerfjärdens bassäng enligt avtalet. Närpes å mynnar ut i Västerfjärden.
Hinjärv, som ligger i Harrström ås avrinningsområde, har reglerats från och med år 1983. Sjön jämnar ut högvattenflöden i ån. Den regleras med hjälp av en damm som har anlagts vid sjöutloppet i Harrström å.
Havsvattenståndet påverkar avtappningen från bassängerna. Då havsvattenståndet är högt under en längre period kan man inte avtappa vatten från bassängerna till havet. Därför kan havsvattenståndet indirekt medföra översvämningar vid sötvattenbassängens stränder.
Avfallsdammar
I Karleby och Kaskö ligger avfallsdammar vid kusten. Översvämningsriskerna som dammarna orsakar beaktas genom de åtgärder som föreskrivs i dammsäkerhetslagen och förordningen om dammsäkerhet.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Referenser
Meteorologiska institutet. Vattenståndsstatistik.
Meteorologiska institutet. Vågrekorden på Östersjön.
Finlands officiella statistik (FOS): Helsingfors: Statistikcentralen. Citerad 12/2023.
Meteorologiska institutet. Havsvattenståndet.
Meteorologiska institutet. Vedenkorkeusvaihtelut Suomen rannikolla.
Lantmäteriverket. 2023. Maannousu.
Finlands miljöcentral. 2018. Suomen meriympäristön tila 2018.
Österbottens förbund. 2020. Planbeteckningar och planeringsbestämmelser. Citerad 11/2023.
Mellersta Österbottens förbund. 2021. Keski-Pohjanmaan 5. vaihemaakuntakaava. Citerad 11/2023.
NTM-centralen i Södra Österbotten. 2023. Natura 2000 -alueet: Södra Stadsfjärden-Söderfjärden-Öjen.
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF