Vilken är havsytan som används vid höjdberäkning?

I Finland höjer sig landet hela tiden efter istiden. Havsytan är inte heller stabil, utan stiger och sjunker. För att kunna jämföra höjderna på olika platser måste man komma överens om en utgångsnivå från vilken höjderna beräknas.

I mer än hundra år har man i Finland använt höjdsystem som grundar sig på precisionsavvägning. Det första kallas NN och används fortfarande bland annat i samband med beslut om reglering av vattendrag och i uppgifter om insjöarnas djup.

Den andra precisionsavvägningen utfördes under perioden 1935–1975. I början av precisionsavvägningen utarbetades först ett tillfälligt N43-system. När avvägningen blev klar utarbetades ett riksomfattande N60-system som följer landhöjningen 1960. Detta system används fortfarande i stor utsträckning.

Numera rekommenderas att man använder det sameuropeiska N2000-systemet. Det följer landhöjningen år 2000. Utgångsnivån för N2000 är Amsterdams nollpunkt NAP. Finländarna behöver dock inte jämföra höjderna ända till Amsterdam. Vi har beräknat ett höjdvärde för vår egen N2000-startpunkt vid Skoggård radioforskningsinstitut i Kyrkslätt. I Finland har alla N2000-punkters höjd fastställts i förhållande till denna punkt.

N2000-höjderna skiljer sig med 13–43 cm från de tidigare N60-höjderna. Skillnaden beror huvudsakligen på landhöjningen och är störst i det kustområde i Bottniska viken där landet höjer sig mest.