Effekter av torka

Klimatförändringen medför sannolikt allt fler problem med torka också i en stor del av Finland. Effekterna av torka drabbar både naturen och samhället. Bland näringarna är jord- och skogsbruket särskilt känsliga för torka, men torkan försvårar också bland annat vattenförsörjningen till samhällena och industrin.

Torka har inte tidigare betraktats som en stor risk i Finland. De exceptionella torrperioderna 2002–2003 och 2018 visade dock att torka kan medföra avsevärda problem även i Finland. I takt med att klimatförändringen framskrider beräknas torkan öka särskilt på sommaren och i början av hösten, i synnerhet i södra och mellersta Finland. På vintern minskar risken för torka, eftersom vädret blir mildare.

Torka påverkar naturen, människolivet, näringarna och samhällets funktioner. Finlands natur och samhälle har inte anpassat sig till långa perioder av torka, och därför kan konsekvenserna överraska i fråga om både typ och omfattning.

Egentliga Finland och Nyland är de områden som är mest utsatta för torka. Torkan kan dock medföra problem också i andra områden över hela Finland.

Torka påverkar både land- och vattenekosystemen

När marken torkar ut försämras växtbetingelserna och levnadsförhållandena för marklevande organismer. I områden där marken lätt torkar ut kan en torrperiod på några månader skada vegetationen och rubba ekosystemets funktion. Våtmarker jämnar ut vattenhushållningen i avrinningsområdet, men långvarig torka kan torka ut även våtmarkerna. När en myr börjar torka blir torvbildningen långsammare och torven på ytan börjar brytas ned.

Under torra perioder sjunker vattennivån i sjöarna och vattencirkulationen avtar. I älvar, åar och bäckar minskar flödet och de minsta bäckarna kan torka ut helt. Den minskade vattenvolymen och den mindre vattenföringen påverkar till största delen vattnens status negativt. Blågrönalgblomningarna blir vanligare, stränderna blir vassbevuxna och grunda sjöar och vikar börjar växa igen. Leken kan misslyckas för fiskarter som leker i grunt vatten. Sommartid sammanfaller torrperioden ofta med värmeböljor. Då kan vattentemperaturen bli skadligt hög för vissa organismer. Syrebrist kan också orsaka fiskdöd.

Naturen kan i allmänhet återhämta sig från enstaka perioder av torka, men 2–3 torra somrar i följd kan orsaka mer bestående förändringar i ekosystemets struktur.

Jord- och skogsbruket drabbas av torka

Tillräcklig tillgång till vatten är livsviktig för jordbruket. Odlingsväxterna behöver jämn fuktighet särskilt i början av vegetationsperioden, när växternas rötter ännu inte sträcker sig djupare än matjorden. När en torrperiod infaller har alltså stor betydelse för skördens mängd och kvalitet.

Torkan påverkar odlingsmarken på flera olika sätt. Ett långvarigt högtryck på sommaren minskar nederbörden men ökar också avdunstningen. Den ökade avdunstningen torkar ut framför allt matjorden. Jordskorpan hårdnar särskilt i områden med finfördelad jord, vilket leder till att eventuellt regnvatten inte absorberas utan strömmar bort längs markytan. Torka kan också öka risken för växtskadegörare.

Inom skogsbruket kan torka minska skogstillväxten och öka risken för skogsbränder. Träd som lider av torka är ofta känsligare än vanligt för skador orsakade av insekter och växtsjukdomar samt tjäle och frost. Bland annat barkborrar, i synnerhet granbarkborren, drar nytta av torka och kan orsaka avsevärda skador.

Björken är det trädslag som är mest känsligt för torka. Björkar förlorar lätt sitt lövverk, vilket leder till att deras livskraft försämras och de blir utsatta för svampsjukdomar. Bland barrträden är granar känsligare för torka än tallar, eftersom deras rötter ligger närmare markytan.

Vattentjänstverken är förberedda på perioder av torka

Torka kan försvåra samhällenas vattenförsörjning. De regionala och lokala skillnaderna är dock stora. Känsligast för torka är de tätorter som får sitt vatten från mindre grundvattenförekomster och inte har tillgång till ytvatten som lämpar sig som råvatten.

Vattentjänstverken är i allmänhet förberedda på tillfällig torka: de brunnar som används är djupa och rikliga, och verken kan också ha flera alternativ för vattenförsörjningen. En del vattentjänstverk kan vid behov köpa vatten från andra verk via förbindelseledningar som byggts mellan verken. Detta alternativ fick man ställvis tillgripa under torrperioderna 2002–2003 och 2018, då grundvattennivån sjönk avsevärt. Vissa kommuner uppmanade också invånarna att spara vatten.

Om ingen uppmaning att spara vatten ges brukar förbrukningen av vattenledningsvatten öka under torra somrar, då vatten används bland annat för bevattning samt till att fylla sim- och plaskbassänger. Vattentjänstverkens utmaningar ökar på grund av att torkan kan försämra råvattnets kvalitet och orsaka rörbrott, eftersom en sänkning av grundvattennivån kan sätta jordlager i rörelse och flytta på rören i dem.

Torkan påverkar också industrins vattenförsörjning, även om industrianläggningarna i allmänhet är väl förberedda på specialsituationer. Vid vissa stora industrianläggningar som använder ytvatten var man 2002–2003 tvungen att reglera vattenståndet för att trygga vattenförsörjningen, i vissa fall med undantagstillstånd.

Privata brunnar sinar lättast

Torka är oftast ett problem för de privata fastigheter och gårdar som har brunnar i små grundvattenförekomster som lätt sinar. När brunnen sinar måste man skaffa bruksvatten på annat håll. Vattnet måste lagras i behållare eller i en stor plastpåse som installeras i brunnen.

Efter torrperioderna har antalet nya abonnenter som vill ansluta sig till vattentjänstverkens nät vanligtvis ökat. Torka medför också ofta att det grundas fler vattenandelslag i glesbygden.

Torka påverkar produktionen av vattenkraft och elpriset

Vid långvarig torka minskar de vattenreserver som vattenkraftverken använder. Avtappningen måste minskas för att vattenståndet i sjöarna ska hållas inom de gränser som fastställts i regleringstillståndet. Torkan 2002 och 2003 beräknas ha orsakat en förlust på totalt cirka 4 TWh av producerad elenergi – på årsnivå minskade produktionen med cirka en femtedel. På grund av detta blev det nödvändigt att öka importen av el.

Eftersom torka ofta drabbar hela Norden samtidigt, brukar priset på nordisk vattenkraft stiga vid torka. Priset på importerad el påverkas dock också av andra elproduktionsformer och priset på utsläppsrätter. Marknadspriset på el bestäms på elbörsen i de nordiska och baltiska länderna (NordPool), vars marknadsområde även täcker största delen av västra Centraleuropa.

Ekonomiska förluster av torka

Långvarig torka kan orsaka stora ekonomiska förluster. Torrperioden 2018 beräknas ha orsakat förluster på över 400 miljoner euro enbart för jordbruket. Den totala förlusten av torrperioden 2002 och 2003 uppskattades till cirka hundra miljoner euro. Nästan hälften av detta berodde på minskad vattenkraftproduktion och en fjärdedel på skador på byggnader och konstruktioner.

Byggnadsskador uppstår när torka får vattenhaltig lerjord att krympa. När lerlagren krymper sjunker markytan ojämnt, vilket gör att det uppstår spänningar och sprickor i byggnadernas stomkonstruktioner och ytor, så att byggnaden inte längre tål till exempel vibrationer från trafiken.

Mer information om ämnet:

Artikel på vatten.fi: