Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i sydöstra Finlands kustområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
På den här webbplatsen kan du bekanta dig med bakgrundsmaterialet till den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Pyttis, Kotka, Fredrikshamn och Vederlax kustområden samt de små avrinningsområdena vid kusten och Rysslands gränsområde.
En havsvattenöversvämning är en omfattande händelse som ofta utvecklas snabbt och som kan påverka hela kustområdet samtidigt. I små avrinningsområden påverkas översvämningskänsligheten av bland annat terrängens höjdförhållanden, markanvändningen, andelen sjöar och avrinningsområdets storlek. Lokala översvämningar kan förekomma särskilt i samband med störtregn och snösmältning.
Kusten
I Pyttis, Kotka, Fredrikshamn och Vederlax kustområde föreslås Fredrikshamn och Kotka kustområden som områden med betydande översvämningsrisk. I förslaget har sannolikheten för översvämningar och klimatförändringens inverkan samt de ogynnsamma följderna av översvämningar beaktats. Inom Fredrikshamn och Kotka kustområde kan havsöversvämningar orsaka betydande olägenheter och skador särskilt för bosättningen, trafikförbindelserna, hamnarna och samhällsviktiga tjänster. Motiveringen till angivandet är den täta bebyggelse i det översvämningshotade området, farliga kemikalier som hanteras i Fredrikshamn-Kotka hamnområde, störningar i eldistributionen och vattenförsörjningen, avbrott i trafikförbindelserna samt en snabb utveckling av havsöversvämningen. Under 2000-talet inträffade en översvämning i kustområdet år 2005 som orsakade omfattande olägenheter. Vid kusten i Pyttis och Vederlax har man inte från allmän synpunkt identifierat betydande översvämningsrisker på basen av vilka området borde anges som områden med betydande översvämningsrisk.
Små avrinningsområden
För små avrinningsområden vid kusten och i gränsområdet föreslås inga områden med betydande översvämningsrisk enligt lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010). I avrinningsområdena som granskats har det inte förekommit sådana översvämningar som skulle ha kunnat orsaka sådana ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som avses i 8 § 1 mom. i lagen om hanteringen av översvämningsrisker. I avrinningsområdena har man inte heller uppskattat att det i framtiden kommer att förekomma översvämningar som skulle orsaka ovan avsedda ogynnsamma följder. I kustens och gränsområdets små avrinningsområden har man inte heller identifierat områden med övrig översvämningsrisk.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Kusten
Det föreslås att området eller avgränsningen av området med betydande översvämningsrisk vid Kotka och Fredrikshamn kust inte ändras. Med hjälp av noggrannare kartor över havsöversvämningar och kartor över översvämningsrisker som utarbetats efter de preliminära bedömningarna 2011 och 2018 och som bättre beaktar klimatförändringen har man också identifierat nya riskobjekt i området med betydande översvämningsrisk.
I Pyttis och Vederlax kustområden föreslås inga ändringar i angivandet av områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden finns det ur allmän synpunkt ingen betydande mängd befolkning eller riskobjekt inom området för en översvämning med återkomstintervall på 1 000 år. Det har inte heller skett några väsentliga förändringar i markanvändningen jämfört med föregående planeringsperiod. I nytt byggande beaktas de lägsta rekommenderade bygghöjderna.
Små avrinningsområden
Inga ändringar föreslås i de små avrinningsområdena vid kusten och gränsen jämfört med föregående planeringsperiod. I området har det inte förekommit översvämningar som orsakat betydande skador och det har inte skett några väsentliga förändringar i markanvändningen eller riskobjekten. Inga områden med betydande eller övrig översvämningsrisk föreslås.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
Den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i det granskade området baserar sig på så omfattande information som möjligt om tidigare inträffade översvämningar samt eventuella framtida översvämningar och deras följder. Bedömningen av framtida översvämningar baserar sig på tillgängliga översvämningskartor och på konsekvensbedömning utgående från geodata.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Avgränsning av de förslagna områdena med betydande översvämningsrisk samt av andra identifierade områden med översvämningsrisk.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Föreslagna områden med betydande översvämningsrisk
Förslag till områden med betydande översvämningsrisk i det granskade avrinnings- eller kustområdet samt motiveringar.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Kusten
De största riskerna för människors hälsa och säkerhet i kustområdet orsakas av den permanenta bosättningen i översvämningshotade områden (spridningsområden för översvämningar) samt av att områden isoleras under en översvämning. Översvämning av avlopp samt farliga kemikalier som hanteras och lagras i hamnarna kan också medföra en risk för hälsan eller säkerheten vid en översvämning. Den snabba utvecklingen som är typiska för havsvattenöversvämningar ökar för sin del översvämningsrisken.
I Kymmenedalens kustområde finns det sammanlagt cirka 1 800 invånare i området med översvämningsrisk vid en mycket sällsynt översvämning med återkomstintervall på en gång per tusen år (1/1000a) varav cirka 1 600 inom området med betydande översvämningsrisk i Fredrikshamn och Kotka kustområde. I området finns dessutom fast bosättning som isoleras under en översvämning.
Enligt modellering av en havsöversvämning med ett återkomstintervall på 250 år, som beaktar klimatförändringen för år 2100, finns sammanlagt cirka 2 700 invånare (Pyttis 170, Kotka 1100, Fredrikshamn 1300 och Vederlax 140) inom området som täcks av översvämningen. Det finns sammanlagt cirka 7 400 byggnader i översvämningsområdet, utav vilka cirka 1 000 består av permanent boende. I granskningsområdet finns över 30 svårevakuerade objekt, som i huvudsak är daghem, skolor och vårdhem i översvämningsområdet eller i områden som isoleras av översvämningen. En stor del av bosättningen och de svårevakuerade objekten i det översvämningshotade området finns i Kotka och Fredrikshamn.
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena vid kusten och gränsen har översvämningsriskerna för människors hälsa och säkerhet bedömts i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna 2011. Länk till 2011 års dokument hittar du här (www.vesi.fi/sv/trh). Enligt bedömningen 2011 kommer inte ett betydande antal invånare, bostadshus eller andra specialobjekt att drabbas av en översvämning med återkomstintervall en gång per 1000 år. Situationen har inte förändrats väsentligt jämfört med bedömningen 2011.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Kusten
Havsöversvämningar kan orsaka datakommunikationsavbrott och problem med eldistributionen i sydöstra Finlands kustområde, eftersom det i översvämningsområdet finns transformatorer och fördelningsskåp. En sällsynt översvämning kan också orsaka problem för trafiken genom att bryta gatu- och vägförbindelserna till exempel i Kotkansaari, Mussalö, i stadsdelen Ruonala, Tiutinen, Tavastila, Leikari i Kotka samt i Etusaari, Prästholmen, Husula, Vilniemi och Tervasaari i Fredrikshamn. Översvämningsriskerna relaterade till väg- och banförbindelserna i de översvämningskarterade områdena redovisas på översvämningskartorna (www.vesi.fi/tulvakarttapalvelu).
Enligt översvämningsmodellen som beaktar klimatförändringens inverkan, finns det i kustområdet flera grundvattenområden som täcks av en översvämning, men största delen av dem täcks endast till en liten del. I området finns Huutjärvi reservvattentäkt i Pyttis, Hillonen i Fredrikshamn som är i kontinuerlig användning samt Klamila reservvattentäkt i Vederlax. Då kemikalier och andra föroreningar som transporteras av flödesvatten når området där grundvatten bildas, kan det påverka grundvattenkvaliteten. Inom översvämningsområdena vid kusten finns också flera pumpstationer för avloppsvatten, vid en översvämning kan det uppstå olägenheter vid avledning och hantering av avloppsvattnet.
I det granskade kustområdet har man inte identifierat betydande ekonomiska funktioner som tryggar samhällsviktiga tjänster, såsom verksamhet inom livsmedels- eller läkemedelsindustrin.
De mest betydande riskerna som havsöversvämningar orsakar till samhällsviktiga tjänster relaterar till området med betydande översvämningsrisk vid Fredrikshamn och Kotka kust.
Små avrinningsområden
Översvämningsriskerna för samhällsviktiga tjänster inom kustens och riksgränsens små avrinningsområden har bedömts i den preliminära bedömningen av översvämningsrisker 2011 (www.vesi.fi/sv/trh). På basis av tidigare utredningar och översynen som nu gjorts, riktas konsekvenserna av en översvämning med ett återkomstintervall på 1 000 år inte mot viktiga samhällstjänster eller ekonomisk verksamhet som tryggar vitala tjänster. Enskilda vägförbindelser kan översvämmas, men detta bedöms inte orsaka betydande olägenheter ur allmän synpunkt.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
Kusten
I Kymmenedalens kustområde finns objekt som vid en översvämning kan orsaka förorening av miljön. I det översvämningshotade området finns hamnarna i Fredrikshamn-Kotka, där farliga ämnen hanteras och lagras. I kustområdet finns dessutom djurstall (under 5 st.), bränsledistributionsstationer, pumpstationer för avloppsvatten och förorenade markområden. I Fredrikshamn och Kotka finns också bland annat några kraftverk, en maskinverkstad, en pigmentfabrik, ett talloljeraffinaderi, en limfabrik, en regenereringsanläggning och ett oljereningsverk.
Nästan alla verksamheter som eventuellt orsakar miljöfara finns i området med betydande översvämningsrisk vid Fredrikshamns och Kotka kust. De största miljöriskerna hänför sig till hamnarnas verksamhet.
Små avrinningsområden
Enligt utredningen år 2011 medför objekten som skulle hamna under en översvämning i de små avrinningsområdena vid kusten och gränsen ingen betydande fara för miljön. Översvämningsriskerna bedöms inte ha förändrats nämnvärt efter de preliminära bedömningarna av översvämningsriskerna 2011 och 2018.
Mer information
Nya objekt i kustområdet är en LNG-terminal och en datacentral, men i samband med byggandet av dem har rekommendationerna om lägsta grundläggningsnivåer beaktats.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Kusten
Det finns tiotals nationellt värdefulla kulturmiljöområden som är belägna inom översvämningsområden eller i närheten av dessa. I området finns också den nationellt värdefulla kulturvägen Stora Strandvägen, som går genom 3 kommuner. I översvämningsområdet finns också Langinkoski kejserliga fiskestuga, som är skyddad i enlighet med statens förordning (omfattar flera olika byggnader), samt Tullmagasinet på Tervasaari i Fredrikshamn. Det finns flera tiotals fornminnesobjekt, både områden och enstaka objekt, inom översvämningsområden eller i närheten av dessa. Den största risken som havsöversvämningar kan orsaka för kulturmiljön har i planen för hantering av översvämningsrisker i Fredrikshamn och Kotka kustområde 2022–2027 bedömts relatera till Tullmagasinet på Tjärholmen.
Små avrinningsområden
Översvämningsriskerna för kulturmiljön i kustens och riksgränsens små avrinningsområden har bedömts i den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna år 2011 (www.vesi.fi/sv/trh). Enligt utredningen 2011 kommer inga betydande kulturarvsobjekt att beröras av en översvämning med ett återkomstintervall på 1 000 år. Vid översynen av den preliminära bedömningen har inga nya riskobjekt identifierats.
Övriga översvämningsrisker
Kusten
Vattennivån stiger snabbt vid en havsöversvämning, men är vanligtvis kortvarig jämfört med en översvämning i ett vattendrag. Den snabba stigningen av vattennivån samt den svåra förutsägbarheten förkortar tiden för invånarna och övriga aktörer samt myndigheterna i översvämningsområdet att reagera på översvämningssituationen.
Detta betonar betydelsen av beredskap för översvämningar och upprätthållande av beredskapen för hanteringen av översvämningsrisker. Vid en sällsynt hög havsvattenöversvämning orsakar översvämningsområdets omfattning, det stora antalet skadeobjekt och det snabbt stigande översvämningsvattnet utmaningar till exempel för evakuering och byggande av tillfälliga översvämningsskydd.
Små avrinningsområden
Avrinningsområdena är små till storleken, även vattenmängderna i avrinningsområdena är i allmänhet små. På basis av höjdnivån är områdena inte särskilt låglänta, förutom Svartbäckens avrinningsområde (81.022) och Broby ås avrinningsområde (81.020) vid havskusten. Således är avrinningsområdena inte särskilt utsatta för översvämningsrisk.
Tidigare inträffade översvämningar
Kusten
Vinteröversvämningen år 2005 är den högsta uppmätta havsvattenöversvämningen i östra finska viken sedan 1928. Den orsakade skador på flera objekt och funktioner. Översvämningen år 2005 motsvarar statistiskt storleken på en översvämning med ett återkomstintervall på i genomsnitt cirka en gång per 50–100 år.
Små avrinningsområden
I små avrinningsområden som mynnar ut i havet i sydöstra Finland har det enligt erfarenhetsmässiga uppgifter inte förekommit några betydande översvämningar som orsakat skador. Det finns knappt någon hydrologisk uppföljning i områdena. Havsvattenöversvämningen år 2005 påverkade de låglänta områdena nära havet i de aktuella avrinningsområdena.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
Kusten
Konsekvenser och skador av översvämningen 2005 förekom i Kotka bland annat i Hietanens hamn. Höjden på hamnens gamla förvaringsplats är cirka 1,5 m och därför blev bilar omringade av vatten. Det totala skadebeloppet för Kotka hamn och företagen som var verksamma där var 50 000–100 000 euro, försäkringsbolaget ersatte skadorna. Hamnplanen i Kotka ligger i övrigt i huvudsak på nivån +3 m, så de är inte särskilt känsliga för högre havsöversvämningar heller.
År 2005 steg översvämningsvattnet i småbåtshamnen i Sapokkaviken i Kotka och byggnaderna i området kom i kontakt med vattnet. Av avloppsverkets pumpstationer översvämmades åtminstone 3 st. på grund av att backventiler saknades eller gav efter. Vattnet som kommit in i nätet via blandavlopp orsakade att nätets kapacitet överskreds, vilket ledde till källarskador i fastigheter när vattnet svämmade över i byggnaderna. Dessa orsakade en del ersättningsgilla skador.
Översvämningssituationen orsakade också olägenheter och skador i bland annat Fredrikshamns småbåtshamn och Tjärholmen.
I hamnen i Fredrikshamn orsakades inga betydande skador av översvämningen år 2005. Enligt hamnens uppgifter hade vatten trängt in i två containrar och i oljehamnen hade vatten stigit till tryckhöjningspumpstationen, men skadade inte pumparna. Hamnfältet ligger ungefär på nivån +2,5 m och när vattennivån hålls under detta är situationen under kontroll. Om vattnet stiger över nivån +2,5 m skulle vattnet däremot stiga över bryggor, flera lager samt cisternområden och en stor del av hamnen skulle täckas med vatten. Jämfört med översvämningen år 2005 skulle detta vara betydligt värre.
I Vederlax evakuerades äldre personer från två radhus under översvämningen år 2005. Äldre personer evakuerades också från Svartbäck i Pyttis. Totalt evakuerades över tio personer. Räddningsverket hade skydds- och pumpningsuppdrag för privata hushåll i hela kustområdet från Vederlax till Pyttis. Antalet objekt var dock begränsat och räddningsverkets resurser var tillräckliga för dessa uppdrag.
På grund av översvämningen år 2005 registrerades sammanlagt 9 problem- och skadeobjekt på allmänna vägar nära Kymmenedalens kust. Ett av dessa objekt var motorvägen vid Leikari, öster om Kotka.
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Kusten
Utöver översvämningen 2005 finns det inga uppgifter om konsekvenserna av tidigare havsöversvämningar. Översvämningarna på 1900-talet har varit mindre än översvämningen 2005. Översvämningen år 2005 motsvarar omfattningen av en översvämning med ett återkomstintervall på i genomsnitt en gång per 50–100 år och skadorna den orsakar. När vattenståndet stiger ökar skadorna betydligt. Översvämningsskadornas kostnader år 2005 har inte i sin helhet bedömts.
Efter 2005 har man i nytt byggande i huvudsak beaktat risken för havsöversvämningar, så till denna del skulle översvämningsskadorna sannolikt inte vara betydligt större i nuläget. Ökad medvetenhet om översvämningar och genomförande av åtgärder för hantering av översvämningsrisker har allmänt främjat beredskapen för översvämningar i området.
De totala skadorna som orsakas av en sällsynt översvämning i Fredrikshamn och Kotka kustområde (1/100a, i nuläget) uppskattas vara cirka 71 miljoner euro och av en mycket sällsynt översvämning (1/1000 a, i nuläget) cirka 256 miljoner euro (plan för hantering av översvämningsrisker i Fredrikshamns och Kotka kustområde 2022–2027).
Små avrinningsområden
Översvämningssituationer som inträffat under tidigare år skulle sannolikt också i nuläget främst påverka användningen av odlingsområden och i viss mån skogsområden. Nya objekt med översvämningsrisk har inte identifierats i de möjliga översvämningsområdena.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Kusten
Enligt prognoserna kommer klimatförändringen att avsevärt öka översvämningsrisken i kustområdet fram till slutet av århundradet. De nya kartorna över havsöversvämningar som utarbetats utifrån kortvariga variationer i havsvattenståndet och de genomsnittliga havsvattenstånden enligt olika klimatscenarier är som bäst i testanvändning. Om det genomsnittliga klimatscenariot förverkligas är de nya bedömningarna av klimatförändringens inverkan på havsvattenöversvämningar av samma storleksklass som de tidigare bedömningarna. Om utsläppsminskningarna misslyckas och de mest ogynnsamma klimatscenarierna förverkligas, kan risken för havsvattenöversvämningar dock öka betydligt mot slutet av århundradet än beräknat.
I bedömningen av klimatförändringens konsekvenser har det inte skett sådana förändringar som skulle påverka angivandet av områden med betydande översvämningsrisk i kustområdet.
Små avrinningsområden
Klimatförändringsmodellerna visar generellt att vattenföringen vintertid kommer att öka i någon mån i Sydöstra Finland under de kommande decennierna och att vattenföringen sommartid kommer att minska. Den förutspådda utvecklingen i små avrinningsområden medför dock ingen betydande förändring av översvämningsriskerna. Minskningen av snömängden minskar vårflödena, som under de flesta år bedöms ha bildat de största översvämningshöjderna. Å andra sidan kan en ökning av störtregnen öka översvämningarna. Klimatförändringens konsekvenser i de små avrinningsområdena längs sydöstra Finlands kust bedöms som helhet vara ringa.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartor över havsöversvämningar i kustområdet 2020 (nuläget), 2050 och 2100 enligt olika utsläppsscenarier och vid översvämningar av olika omfattning.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Befolkningsutvecklingen har inte granskats separat för kustområdets del, men befolkningsutvecklingen i kommunerna i området kan anses vara riktgivande. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos minskar befolkningen i kommunerna i området med i genomsnitt cirka 15 procent från 2021 till 2040. Närmare information om den kommunspecifika befolkningsutvecklingen finns på statistikcentralens webbplats (Befolkningsprognos 2021: Befolkningen 31.12, Som variabler Område, År, Kön och Uppgifter. Befolkningen 31.12 som variabler Område, År, Kön och Uppgifter). Befolkningsminskningen i området kan för sin del minska riskerna relaterade till översvämningar, men förändringen syns inte nödvändigtvis direkt till exempel i mängden strandbebyggelse.
På lång sikt sjunker åkrarna och slits på grund av odlingen. I framtiden kan detta öka översvämningskänsligheten i kustområden och små avrinningsområden.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i kustområdet har man utnyttjat de kartor över havsöversvämningar som utarbetats för området, samt kartorna över översvämningshotade områden och över översvämningsrisker i området med betydande översvämningsrisk i Fredrikshamn och Kotka. De små avrinningsområdena vid kusten och riksgränsen har inte kartlagts.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden vid havet i det nuvarande klimatet
Områden i det granskade avrinningsområdet, för vilka man gjort översvämningskartering. På kartan visas områden som hamnar under vatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter om bland annat vattendjup och riskobjekt, finns i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningshotade områden vid havet i det nuvarande klimatet
Områden i det granskade avrinningsområdet, för vilka man gjort översvämningskartering. På kartan visas områden som hamnar under vatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter om bland annat vattendjup och riskobjekt, finns i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område vid havet
Statistik över invånare, byggnader och vägar i områden för vilka man gjort översvämningskartering. Statistiken har beräknats för flera återkomsttider (en gång/1–2 år – en gång/1 000 år).
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
I tabellen presenteras objekten med översvämningsrisk i det översvämningskarterade området. Statistiken har beräknats för översvämningar med flera olika återkomstintervall
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Kusten
Sydöstra Finlands kustområde ligger i östra finska viken och omfattar kustområdena i Pyttis, Kotka, Fredrikshamn och Vederlax.
Små avrinningsområden
Små avrinningsområden som mynnar ut i havet vid sydöstra Finlands kust samt små avrinningsområden öster om riksgränsen är Svartbäckens avrinningsområde (81.022), Broby ås avrinningsområde (81.020), Nummenjokis avrinningsområde (81.015), Pyölinjokis avrinningsområde (81.011), Päkinoja avrinningsområde (81.009), Ravijoki avrinningsområde (81.007), Pihlajanjoki avrinningsområde (81.005), Paisillanoja avrinningsområde (81.002), Kaltanjoki avrinningsområde (86.003, 186,67 km2 utav vilket 64,9 km2 på Finska sidan, andelen sjöar 2,66%), Nisajoki avrinningsområde (86.002, 63,2 km2, varav 5,38 km2 på den finska sidan, sjöprocent 1,63 %), Rokkalanjokis avrinningsområde (86.001, 958,33 km2, varav 21,3 km2 på den finska sidan, andelen sjöar 7,2 %).
Till arealen är alla granskade avrinningsområden små. Rokkalanjokis, Nisajokis och Kaltonjokis avrinningsområden fortsätter på den ryska sidan, vilket förklarar en stor del av deras totala areal. Andelen sjöar i avrinningsområdena är liten, vilket för sin del kan öka översvämningsrisken, eftersom det inte finns några sjöbassänger som jämnar ut vattenföringen i områdena. Å andra sidan minskar områdenas små arealer den totala vattenmängden och översvämningsriskerna. På basis av höjdnivån är områdena inte särskilt låglänta, förutom Svartbäckens avrinningsområde (81.022) och Broby ås avrinningsområde (81.020) alldeles vid havskusten. Således är avrinningsområdena inte särskilt utsatta för översvämningsrisk.
Mer information
Ett särdrag för marken vid kusten är de sura sulfatjordar som förekommer i en del av området, dessa har bildats under Litorinafasen för över 4 000 år sedan. I de undre skikten av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Då de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. Typiskt för dessa jordar är som namnet antyder surhet och högre svavelhalter än normalt.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
I tabellen presenteras delavrinningsområdenas areal (km2) i avrinningsområdet samt sjöarnas andel av arealerna (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
Höjdförhållandena i avrinningsområdet
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
På kartan presenteras jordmånen i avrinningsområdet. Alueen maaperäkartta
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Kusten
Åarna som mynnar ut vid kusten i Pyttis kommun är Kymmene älv (västra förgreningen) och Broby å. I Kotka stad mynnar Kymmene älv (österförgreningen) och Nummenjoki ut i havet. Summajoki, Husula och Vehkajoki mynnar ut vid Fredrikshamns stad. Ravijoki, Virojoki och Vaalimaanjoki mynnar ut vid kusten i Vederlax kommun. Åarna och älvarna ökar i sig inte havsöversvämningen, men en hög havsöversvämning kan leda till att vattenståndet i åarna och älvarna stiger i låglänta områden nära havskusten.
Strandlinjen från Pyttis till Vederlax är grovt uppskattat 90 km lång.
Små avrinningsområden
Betydande fåror inom kustens och riksgränsens små avrinningsområden är Svartbäckens dike, Broby å, Nummenjoki, Pyölinjoki, Päkinoja, Ravijoki, Pihlajanjoki, Paisianoja, Kaltonjoki, Nisajoki och Rakkolanjoki.
Vattenföring och vattenstånd
Kusten
Variationerna i havsvattenståndet kan vara stora på kort sikt. Vattennivån påverkas bl.a. av vattenmängden i Östersjön, lufttrycksvariationer, vindstyrkan och vindriktningen samt vågorna. Meteorologiska institutet mäter havsvattenståndet vid observationsstationen i Fredrikshamn. Du kan granska Meteorologiska institutets vattenståndsstatistik via denna länk Statistik över vattenstånd – Meteorologiska institutet.
Små avrinningsområden
I kustens och riksgränsens små avrinningsområden finns endast en mätpunkt i Ravijoki (måttdamm), där mäts vattenståndet och avrinningen. Den uppmätta medelhögvattenföringen i Ravijoki är cirka 5 m3/s och 2000-talets största vattenföring har varit 7,7 m3/s.
Mer information
Havsvattenståndet mäts vid den finska kusten med 14 mareografer. En av dem är belägen i Fredrikshamn, vars värden beskriver vattenståndet i det aktuella kustområdet. Observationer har gjorts vid Fredrikshamns station sedan 1928. Det högsta observationsvärdet är från år 2005, då havsvattenståndet var 197 cm högre än det teoretiska medelvattenståndet. Den teoretiska utgångsnivån för medelvattenståndssystemet är i stället för medelvärdet som beräknats utifrån observationerna, Finlands miljöcentrals prognos om långtidsmedelvärdet för vattenståndet. I prognosen har man beaktat höjningen av markytan och höjningen av havsvattenståndet. Det näst högsta värdet under hela observationsperioden har varit 166 cm. Högvattenståndet som förverkligas i genomsnitt en gång per år (MHW) har varit 111 cm under observationsperioden.
Risken för havsöversvämningar påverkas av både kortvariga variationer i vattenståndet och förändringar som sker under årtionden och århundraden. Havsvattenståndet påverkas förutom av kortvariga variationer som beror på väderfenomen även av landhöjningen, höjningen av vattenståndet i världshaven samt långvariga förändringar i medelvärdet för vattenmängden i Östersjön.
Vattnens status
Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Dessutom har bebyggda, reglerade eller på annat sätt modifierade delar av vattendraget kunnat betecknas som kraftigt modifierade eller konstgjorda. Vattenförekomster som betecknats som konstgjorda och kraftigt modifierade har lägre miljömål och ett annat förfarande vid klassificeringen av statusen än andra vattenförekomster. Statusen fastställs i förhållande till den bästa ekologiska potentialen som kan uppnås, vilket är sämre än god status i den ekologiska klassificeringen.
Kusten
Särdragen i kustvattnen i östra finska viken är dess grundhet, variationer i salthalten samt geologiska formationer som förhindrar vattenutbytet, såsom öar, skär och undervattensgrund. Älvvattnens inverkan syns i de inre vikarna och utanför älvförgreningarna i Kymmene älv. Den begränsade förväxlingen av vatten med det öppna havet på grund av grundhet och den splittrade skärgården gör kustvattenområdet särskilt känsligt för eutrofiering.
I finska vikens kustvatten är målet att uppnå god status fortfarande mycket långt borta. I östra finska viken och i sydöstra Finland kan man dock konstatera en gradvis förbättring av kustvattnens status under de senaste tio åren. Den yttre skärgården och största delen av kusten i den inre skärgården har klassificerats med måttlig ekologisk status. Under granskningsperioden 2012–2017 hade statusklassen förbättrats från otillfredsställande till måttlig i några kustområden i den inre skärgården. Ingen del av kusten har dock ännu uppnått god ekologisk status. I den inre skärgården finns det fortfarande områden med otillfredsställande status. Vid sydöstra Finlands kust har man inte på vattenförekomstnivå konstaterat så stora hydromorfologiska förändringar att det skulle finnas grunder för att ange områdena som kraftigt modifierade.
Små avrinningsområden
Av de små åvattendrag som mynnar ut vid kusten och som ingår i granskningen av områden med översvämningsrisk vid kusten har Svartbäcken och Broby å i Pyttis, Nummenjoki som mynnar ut i Salmilahti i Kotkaområdet, Pyölinjoki och Päkinoja som mynnar ut i Klamilaviken i Vederlaxområdet samt Ravijoki och Pihlajanjoki som mynnar ut i Ravijoenlahti-Porolahtiområdet samt Paassillanoja som mynnar ut i Vederlax bedömts ha en måttlig ekologisk status på basen av vattenkvaliteten och dels på basen av fiskeriresultat. Utöver den diffusa belastningen från jord- och skogsbruket syns också effekterna av de sura sulfatjordavlagringa,r som bildats i kustzonen under Östersjöns Litorinafas, i åarnas vattenkvalitet. Av riksgränsens små avrinningsområden är det Kaltonjoki i Kaltonjokis avrinningsområde det enda vattendraget som klassificerats och dess ekologiska status är måttlig.
Mer information
I den kemiska klassificeringen delas ytvattnen in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna för kemiska ämnen inte överskrids. Vid sydöstra Finlands kust överskred kvicksilverhalten i fisk i Abborrforsviken utanför Kymmene älvs västra förgrening kvalitetsnormen på basis av resultaten från år 2018. På motsvarande sätt hade Kejsarhamnen och Sunilanlahti utanför Kotka klassificerats med dålig kemisk status så som den inre skärgården utanför Kotka och Kymmene älv, på basen av kvicksilverhalterna i abborrar. På basen av mätningarna har det i Kotka hamn också förekommit förhöjda TBT-halter i vattnet nära bottnen. I mätningarna 2018 konstaterades att kvicksilverhalten i abborre överskred kvalitetsnormen i kustområdena även i Vederlax inre vik. I kustens inre vikar och särskilt de senaste mätningarna utanför Vederlax visade också kvicksilverhalter som underskred kvalitetsnormen utanför Kymmene älvs förgreningar. Kvicksilverhalten i fisk kräver fortsatt uppföljning på grund av tidigare observerade förhöjda kvicksilverhalter. Av prioriterade ämnen är kvalitetsnormen för bromerade difenyletrar (PBDE) så låg att den har överskridits på alla mätplatser i insjöarna.
Statusklassning av ytvatten
Ytvattnens ekologiska och/eller kemiska status. Ytvattnen indelas i fem statusklasser på basis av deras ekologiska och kemiska egenskaper.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Nuvarande markanvändning
Kusten
Kustområdet är enligt Corine 2022-databasen i huvudsak vattenområde. Största delen av landområdet längs kusten består av skogar samt öppna moar och klippor. De största bebyggda områdena finns i tätorterna Kotka och Fredrikshamn, i Neuvoton i Fredrikshamn, Broby i Pyttis och Virojoki i Vederlax.
Små avrinningsområden
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns mycket få bebyggda områden, i genomsnitt cirka 2 procent av det granskade avrinningsområdens areal. Den dominerande markanvändningsformen är skogar samt öppna moar och berggrund, som utgör i genomsnitt 79 procent av avrinningsområdenas arealer. Jordbruksområden utgör i genomsnitt cirka 16 procent av arealen.
Den nuvarande markanvändningen
Arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av områdets totala areal. Beräkningen av arealerna grundar sig på Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
Områdets markanvändningsmaterial indelat på tio olika klasser.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
Kusten
I Kymmenedalens kustområde gäller Kymmenedalens landskapsplan 2040. I landskapsplanen har beredskapen för översvämningar beaktats väl. Landskapsplanen styr den mer detaljerade planläggningen av områden. I området gäller flera generalplaner som utarbetats vid olika tidpunkter. En del av generalplanerna har utarbetats under bygglagen och för deras del motsvarar bestämmelserna om beredskap för översvämningar inte de nuvarande förhållandena. I en del av kustregionen pågår en uppdatering av generalplanerna. Inom kustregionen finns också gällande detaljplaner som i regel koncentreras till städerna Fredrikshamn och Kotka samt till tätorterna i Pyttis kommun. I samband med den mer detaljerade planläggningen av kustområdet identifieras numera riskerna för översvämningar väl, och man strävar efter att styra nytt byggande till områden där det inte finns någon översvämningsrisk eller där man kan hantera risken med tekniska lösningar.
Små avrinningsområden
Beskrivningen av planläggningssituationen i kustområdet motsvarar planläggningssituationen i Södra Karelens små avrinningsområden. Riksgränsens små avrinningsområden är belägna i Södra Karelen. I Södra Karelen gäller för närvarande Södra Karelens landskapsplan som miljöministeriet fastställde 21.12.2011, Södra Karelens första etapplandskapsplan som fastställdes 19.10.2015 samt Södra Karelens andra etapplandskapsplan som trädde i kraft 6.9.2023. Södra Karelens landskapsplan 2040 utarbetas som bäst och i den kommer översvämningsriskerna att beaktas.
I Rokkala ås avrinningsområde har inga ändringar gjorts i landskapsplanen, så den gällande planen är helhetslandskapsplanen som fastställts år 2011. I landskapsplanerna har man inte tagit ställning till beredskapen för översvämningar. Landskapsplanen styr den mer detaljerade planläggningen av områden. För området håller man på att utarbeta den första delgeneralplanen: Delgeneralplan för små vattendrag och byar i Villmanstrand/delområdet Joutseno. I samband med planarbetet identifieras de risker som översvämningar medför och man strävar efter att styra nytt byggande till områden där det inte finns någon översvämningsrisk eller där man kan hantera risken med t.ex. tekniska lösningar. I avrinningsområdet finns inga detaljplanerade områden.
I Nisajokis och Kaltonjokis avrinningsområde har inga ändringar gjorts i landskapsplanen, så den gällande planen är helhetslandskapsplanen som fastställts 2011. I landskapsplanerna har man inte tagit ställning till beredskapen för översvämningar. Landskapsplanen styr den mer detaljerade planläggningen av områden. På området gäller delgeneralplanen som godkändes 20.6.2011: Ändring av stranddelgeneralplanen för Ylämaa, samtliga sjöar, betydande åar. I delgeneralplanen motsvarar bestämmelserna om beredskap för översvämningar inte de nuvarande förhållandena. I avrinningsområdet finns inga detaljplanerade områden.
Mer information
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
På kartan visas de aktuella landskapsplanerna.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
Kusten
På kartan redovisas Naturaobjekt och objekt enligt ramdirektivet för vatten. I området finns dessutom till exempel följande naturskyddsområden:
- Fem ramsarområden
- 17 värdefulla bergsområden
- 14 objekt i skyddsregistret enligt ramdirektivet för vatten
- 21 Natura-områden, varav 14 ingår i skyddsregistret enligt ramdirektivet för vatten
- en skyddad fors, Kymmene älvs nedre lopp, nedanför Koivukoski
- 24 naturskyddsprogramområden
- 78 naturskydds-/ödemarksområden, störst bland annat östra finska vikens nationalpark.
Små avrinningsområden
Naturskydds- och kulturarvsobjekten inom kustens och riksgränsens små avrinningsområden har kartlagts i samband med den preliminära bedömningen 2011 (www.vesi.fi/sv/trh). Det finns inte kännedom om att det skulle ha skett någon betydande förändring i naturskyddsområdena eller kulturarvsobjekten i kustens eller riksgränsens små avrinningsområden.
Ett litet delområde av Natura-området enligt ramdirektivet för vatten (beteckning FI0401001) är beläget på gränsen mellan avrinningsområdena 81.022 och 81.020. Områdets skyddsgrund i enlighet med ramdirektivet för vatten är naturtyperna, fågelbeståndet, ävjepilörten och fiskbeståndet.
Naturskyddsområden
Enligt habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG) viktiga skyddsområdena som ligger i avrinningsområdet, dvs. sådana Natura 2000-områden som är viktiga med tanke på att skydda livsmiljöer och arter som är beroende av vatten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Kusten
Kulturarvsobjekten och fornlämningarna i kustområdet har kartlagts i samband med de preliminära bedömningarna år 2011 (www.vesi.fi/sv/trh). Betydande objekt är till exempel Stora Strandvägen, Fredrikshamns fästnings- och garnisonsstad, Kyminlinna landfästning, Langinkoski kejserliga fiskestuga och Salmi bro på Stora Strandvägen. Ingen betydande förändring bedöms ha skett vid objekten jämfört med föregående period.
Små avrinningsområden
Kulturarvsobjekten och fornlämningarna i kustens och riksgränsens små avrinningsområden kartlades 2011 i samband med de preliminära bedömningarna (www.vesi.fi/sv/trh). Ingen betydande förändring bedöms ha skett vid objekten jämfört med föregående period. Byggda kulturarvsobjekt inom avrinningsområdena är till exempel:
- Stora Strandvägen (avrinningsområden: 81.022, 81.020, 81.015, 81.011, 81.009, 81.007),
- Harju lantbruksläroanstalt (avrinningsområde 81.007)
- Salpalinjen (81.007 och 81.005).
Kulturmiljöer
Byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY) i avrinningsområdet.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Kusten
I kustområdet har inga betydande åtgärder för översvämningsskydd vidtagits för att skydda byggnader eller jordbruksområden. I Kotka har gång- och cykelleden i Tiutinen höjts ovanför översvämningshöjden. I fråga om enskilda objekt med översvämningsrisk har översvämningsskydd gjorts åtminstone för en del av avloppspumpstationerna i kustområdet.
För Fredrikshamns och Kotka kustområde har man utarbetat planer för hantering av översvämningsrisker för åren 2016–2021 samt 2022–2027. Man har övergått från att genomföra åtgärderna i den första planen för hantering av översvämningsrisker till att genomföra den reviderade planen för 2022–2027. I planen för hantering av översvämningsrisker för perioden 2022–2027 har bland annat följande åtgärder föreslagits: Utredning av en tillfällig stängning av Bemböle träsk i Fredrikshamn, skydd av flera fastigheter genom permanenta eller tillfälliga konstruktioner samt kartläggning av potentiella översvämningsskyddsobjekt, säkerställande av nödvändiga förbindelser samt skydd av kulturarvsobjekt med permanenta eller tillfälliga konstruktioner. Många av åtgärderna i riskhanteringsplanen har ännu inte genomförts, men åtgärderna främjas under planens genomförandeperiod.
Små avrinningsområden
Huvudfårorna i alla små avrinningsområden vid kusten och riksgränsen har rensats och i fårorna har man grundat vattenrättsliga sammanslutningar med undantag av Nisajoki. Nisajoki avrinningsområde är dock i stor utsträckning skogsdikat och det är sannolikt att även huvudfåran har rensats helt eller delvis. En vattenrättslig sammanslutning har dock inte grundats i Nisajoki. Ett av målen med rensningsprojekten för huvudfårorna har varit att minska översvämningskänsligheten i områdena.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
Kusten
I kustområdet finns inga betydande regleringskonstruktioner eller dammar för att hantera havsvattenöversvämningar. Betydande reglerings- och dammkonstruktioner samt vattenkraftverk i Kymmene älv och dess biflöden granskas i samband med den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Kymmene älvs avrinningsområde. I området för en havsvattenöversvämning med återkomstintervall på 1 000 år finns Stråka kanal i Pyttis. Vid kusten finns inga sådana vattendragskonstruktioner som kan medföra risk för översvämning.
Små avrinningsområden
Alla huvudfåror inom kustens och gränsens små avrinningsområden, med undantag av Nisajoki, har rensats och vattenrättsliga sammanslutningar har grundats för dem. Ett av målen med rensningarna har varit att minska de olägenheter som översvämningarna orsakar odlingarna. Konstruktionerna ökar inte översvämningsrisken i området.
I Pyölinjoki finns två regleringsdammar som har byggts i samband med ett projekt som strävade efter att möjliggöra täckdikning av åkermark och eliminering av översvämningsskador. I Ravijoki finns en gammal kvarndamm och NTM-centralens mätdamm.
I huvudfåran i Kaltonjokis avrinningsområde finns regleringsdammar (5 st.) som har byggts i samband med projektet för att förbättra dräneringen av områdets odlingsmark och minskning av översvämningarna.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Referenser
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF