Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Vanda ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
Vanda å är en å i mellersta Nyland med sedvanliga översvämningsförhållanden. Avrinningsområdet får sin början i Erkylänjärvi i Hausjärvi och ån mynnar ut i Finska viken i Gammelstadsviken nordost om Helsingfors centrum. På översvämningskänsligheten inverkar bland annat terrängens flackhet, markanvändningen, den stora andelen byggda områden samt det ringa antalet sjöar i avrinningsområdet. På den här webbplatsen kan du bekanta dig med bakgrundsmaterialet till den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Vanda å.
Från Vanda ås avrinningsområde föreslås Riihimäki centrum som ett övrigt område med översvämningsrisk. Avgränsningen av området med översvämningsrisk finns nedan. I förslaget har man tagit hänsyn till sannolikheten för en översvämning och de ogynnsamma följderna orsakade av översvämningar. Motiveringarna är tidigare översvämningar, bebyggelse i översvämningshotade områden och svårevakuerade objekt, järnvägs- och vägtrafikförbindelser samt färdigställande av de åtgärder som avtalats i planerna för hantering av översvämningsrisker.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
I Vanda å har det sedan den föregående planeringsomgången inte inträffat några översvämningar som orsakat betydande skador. Även om byggandet i avrinningsområdet är omfattande, bedöms det inte ha skett några förändringar i markanvändningen som avsevärt ökar översvämningsrisken. I och med planeringen av markanvändningen och byggandet som beaktar översvämningsriskerna bedöms antalet riskobjekt inte ha ökat. Utifrån bedömningen av klimatförändringens inverkan kommer det inte att ske några förändringar i Vanda ås avrinningsområde som särskilt ökar översvämningsrisken eller påverkar flödestopparna.
Huvudfårans och biflödenas restaureringsbehov kan ställvis ha ökat i och med igenslamningen och den ökade vattenvegetationen. Behovet av lokala restaureringsåtgärder kan behöva bedömas separat främst för att minska översvämningsriskerna för jordbruket.
Under den första och andra omgången utsågs Riihimäki centrum till ett område med betydande översvämningsrisk i Vanda ås avrinningsområde. För Vanda å har det utarbetats en plan för hantering av översvämningsriskerna (2021) för åren 2022–2027.
Den viktigaste åtgärden i anslutning till hanteringen av översvämningsriskerna i Riihimäki centrum är att bygga om trummor med bristfällig dimensionering till rörbroar. I början av 2024 är situationen för åtgärden den att alla fyra broplatser har förnyats. Åtgärden minskar betydligt översvämningsrisken i Riihimäki centrum och förbättrar dessutom förutsättningarna för fiskvandringen.
I Riihimäki centrum, i stadsdelen Jokikylä, ska arbete med att flytta fåran göras under 2024 och till området planeras ett nytt bostadsområde. Efter flyttarbetet kan flödesmodellen och översvämningskartorna uppdateras. Till stadsdelen Peltosaari planeras dessutom en ny skola och social- och hälsocentral.
Koloniträdgården i Åggelby och området Lerstrand i Helsingfors samt Pirttiranta fritidshusområde i Vanda har skyddats med översvämningsvallar. Ansvaret för användningen och skötseln av vallarna har fördelats på behörigt sätt. Enligt den senaste uppdateringen av kartorna över översvämningshotade områden vid Kervo å finns det i översvämningens påverkansområde i Myras i Sibbo och Nissbacka-Jokivarsi i Vanda främst enstaka byggnader, som kan skyddas med tillfälliga skyddskonstruktioner. Nya tillståndsvillkor har införts för regleringen av sjöarna Kytäjärvi, Suolijärvi och Hirvijärvi. I och med ändringen av tillståndsvillkoren finns större flexibilitet i bland annat regleringen på våren och sensommaren, vilket ger bättre möjligheter än tidigare att förbereda sig för eventuella översvämningar. Ovan nämnda områden behöver inte längre utses till övriga områden med översvämningsrisk av betydelse på riksnivå.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
Detaljerade kartor över översvämningshotade områden har utarbetats för en del av Vanda ås avrinningsområde. En närmare bedömning av översvämningsriskerna har dock endast gjorts för Riihimäki centrum, som är ett område med betydande översvämningsrisk.
Under den första omgången av den preliminära bedömningen i anslutning till planeringen av hanteringen av översvämningsrisker (2010) användes för riskbedömningen ett så kallad ungefärligt översvämningsområde som baserar sig på en analys av geodata. Det kalkylmässiga översvämningsområdet motsvarade en översvämning med en genomsnittlig återkomsttid på 1 000 år. På grund av bristfälliga och delvis inexakta utgångsuppgifter är resultaten från analysen av riskobjekt endast riktgivande.
Under de senaste åren har man vid placeringen av nya byggnader och funktioner beaktat tidigare översvämningar och rekommendationerna om lägsta grundläggningsnivåer. Således kan antalet riskobjekt inte uppskattas ha ökat särskilt efter den ovan nämnda tidigare granskningen.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Ehdotettujen merkittävien tulvariskialueiden sekä tunnistettujen muiden tulvariskialueiden rajaukset.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga områden med översvämningsrisk som identifierats
Tunnistetut muut tulvariskialueet perusteineen tarkastellulta vesistö- tai rannikkoalueelta.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
I Vanda ås hela avrinningsområde, i det ungefärliga översvämningsområdet, finns ungefär 4 000 invånare och 400–450 bostadshus. Enligt analysen av geodata finns det fyra riskområden i Vanda ås avrinningsområde: Lerstrand-Bocksbacka vid Vanda ås nedre del, Nissbacka-Jokivarsi invid Kervo å, nordöstra stranden av Hirvijärvi samt Riihimäki centrum.
Bostadsområdet Lerstrand skyddas av skyddsvallar. Byggnaderna i påverkansområdet för översvämningsrisken i Nissbacka-Jokivarsi är i huvudsak bostadsbyggnader. Enligt den senaste uppdateringen av kartorna över översvämningshotade områden för Kervo å finns det även i Myras i Sibbo främst enstaka byggnader i påverkansområdet för en sällsynt översvämning, som kan skyddas med tillfälliga skyddskonstruktioner. Koloniträdgårdsområdet i Åggelby är skyddat med en skyddsvall. På Hirvijärvis strandområden finns bandliknande fritids- och bostadsbebyggelse, och en eventuell stor översvämning skulle i huvudsak orsaka skador på privat egendom. Hirvijärvi regleras och genom att förutse avtappningar i lämplig mån kan översvämningsskadorna minskas väsentligt.
I och med att rörbroarna blivit färdiga har översvämningsrisken minskat i Riihimäki centrum. I Riihimäki centrum bor cirka 1 500 invånare i ett område som vid en sällsynt översvämning skulle hamna under vatten. Till Peltosaari planeras en ny skola och social- och hälsocentral och till Jokikylä ett nytt bostadsområde. Invånare som bor i översvämningshotade områden i Riihimäki bor i Peltosaari, Vanha Peltosaari, Uhkola och strax söder om Patastenmäki i utkanten av Uhkolansuo. I planläggningen och byggandet beaktas översvämningsriskerna och de lägsta grundläggningsnivåerna.
Enligt tidigare översvämningskartor finns det sammanlagt 138 byggnader i de områden som hamnar under vatten vid en översvämning med återkomsttid på 250 år. Av dessa är 67 bostadshus. Två daghem och en skola är svårevakuerade objekt i översvämningsområdet. Räddningsverket har beaktat dessa i sin beredskapsplan. Flödesmodelleringen och översvämningskartorna kommer att uppdateras nästa gång efter att fåran i Jokikylä flyttats.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
I det ungefärliga översvämningsområdet finns det 13 specialobjekt som är införda i byggnads- och lägenhetsregistret. Objekten har granskats mot avgränsningarna i kartor över översvämningshotade områden, och de flesta av dem ligger utanför översvämningsområdet.
Herajoki vattentäkt ligger i översvämningsområdet dess drift kan numera avbrytas under en översvämning. Råvattnet som tas vid vattentäkten förorenades vid översvämningen 2004 och användningen begränsades under en månad.
Saneringen av Riihimäki avloppsreningsverk som färdigställdes 2014 har minskat behovet av förbiledning av orenat avloppsvatten och belastningen i vattendraget nedanför.
Översvämningen 2004 (återkomsttid ca 1/50 a) orsakade skador på över en miljon euro. Ytvatten steg upp i brunnen vid Herajoki vattentäkt och avloppsreningsverkets renings- och dimensioneringskapacitet överskreds.
I området som hamnar under vatten vid en översvämning finns 21 transformatorstationer. Transformatorstationerna förser endast några hus med el, så ett omfattande elavbrott kräver en mycket sällsynt översvämning. Transformatorstationernas situation har undersökts på plats tillsammans med en representant för Caruna. Eldistributionsbolaget har utarbetat en beredskapsplan för översvämningar.
Vid en sällsynt och mycket sällsynt översvämning måste Uusi Karhintie stängas av vid tågbanans underfartsbro, eftersom det samlas farligt stora mängder vatten där. Omvägen kan genomföras på annat sätt. Vid mycket sällsynta översvämningar är man tvungen att stänga av eller begränsa trafiken i korsningen mellan Hj. Elomaan katu, V. I. Oksasen katu, Uusi Karhintie och Uhkolankatu. Vid mycket sällsynta översvämningar kan man också bli tvungen att stänga av andra gator, eftersom dimensioneringen av flera trummor endast räcker till för vattenmängden vid en översvämning med en återkomsttid på 1/50a.
Flödesmodellen och översvämningskartorna kommer att uppdateras nästa gång efter att fåran i Jokikylä flyttats.
En översvämning som inträffar vid en dålig tidpunkt orsakar skada för produktionen av spannmål och växter och minskar skörden samt förhindrar användningen av områden som behövs för näringsverksamheten. Vid en stor översvämning kan vägförbindelserna till vissa gårdar brytas om bro-, trum- eller vägkonstruktioner skadas eller om lederna överspolas av högt översvämningsvatten.
Riksvägarna, broarna och de viktigaste trafikförbindelserna är i regel dimensionerade så att det inte uppstår betydande avbrott i trafikförbindelserna. Vid en stor översvämning finns det risk för att Tavastehusleden som korsar Luhtabacka å inte är farbar. Redan under översvämningen sommaren 2004 låg vattnet jäms med vägbanken och det var nära att vattnet skulle ha spolat över vägen. Även riksvägen väster om motorvägen löper risk att brytas. Höjdnivån för Ring I vid järnvägsbron i Bocksbacka är mycket låg, men om dräneringssystemen fungerar finns ingen direkt förbindelse till något vattendrag. Av de mindre vägarna är bland annat Perttulantie och Jokipellontie ofta inte trafikabla under översvämningssäsongen.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
De större industriområdena i Vanda ås avrinningsområde ligger utanför det ungefärliga översvämningsområdet. Inga större industrianläggningar har rapporterat om översvämningsskador eller betydande utsläpp till följd av översvämningar. Vid placeringen av nya anläggningar samt produktions- och lagerområden som kan orsaka miljöskador förbereder man sig på mycket sällsynta översvämningar med en återkomsttid på 250–1 000 år.
I Uhkolansuo, som ligger i området med översvämningsrisk i Riihimäki, finns en nedlagd avstjälpningsplats. I en jordmånsundersökning som gjordes 2014 konstaterades att marken på tomten måste saneras och det föreslogs att förorenade jordmassor ska avlägsnas. I rapporten konstateras också att den nuvarande användningen av området som anvisats som förorenat dock inte orsakar omedelbar fara för människor eller organismer. I fortsättningen måste det utredas om en översvämning kan leda till spridning av skadliga ämnen och därmed orsaka fara för yt- och grundvattnet. I översvämningsområdet finns också en nedlagd bensinstation, där bränslecisternerna fortfarande är på plats. De har dock tömts, gasbefriats och besiktigats i samband med att verksamheten avvecklades. Eftersom man 2012 mätte förhöjda halter av oljekolväten vid en kontrollpunkt vid bensinstationen, bör förändringar i halterna observeras även i fortsättningen. Bedömningen av eventuella skador orsakade av översvämningar har i huvudsak gjorts utifrån uppgifter från tidigare inträffade översvämningar och karteringen av översvämningsrisker.
Under översvämningen sommaren 2004 var man tvungen att släppa ut stora mängder orenat eller endast delvis renat avloppsvatten i vattendrag från avloppsreningsverken och -pumpstationerna. Det avloppsvatten som släpptes förbi reningsverken var dock utspätt med regnvatten. Under översvämningen släppte avloppsreningsverken i Riihimäki, Hyvinge och Nurmijärvi ut sammanlagt 25 000 m3 avloppsvatten utspätt med regnvatten i Vanda ås vattensystem och genom bräddning kom cirka 320 000 m3 vatten ut direkt från nätet. Från Helsingfors leddes dessutom cirka 50 000 m3 renat och 410 000 m3 renat avloppsvatten ut i Gammelstadsviken.
Försämrat syretillstånd i vattnet försämrar levnadsförhållandena för fiskar och andra organismer och kan i värsta fall orsaka omfattande fiskdöd. Nedbrytningsprocesserna av växter som hamnar under vatten förbrukar syre och med översvämningsvattnet sköljs dessutom annat syreförbrukande material ut i vattendraget. Också eventuella utsläpp av orenat eller endast delvis renat avloppsvatten i ån ökar syreförbrukningen. Översvämningar kan avsevärt försämra syretillståndet i vattendraget främst under den varma tiden.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Kulturarvsobjekten vid Vanda å ligger i huvudsak utanför översvämningshotade områden. Dammruiner och motsvarande historiska konstruktioner kan lida små skador vid exceptionella översvämningar.
Övriga översvämningsrisker
Baserat på erfarenhet vet man att översvämningar i Vanda å främst har orsakat skador förutom på centrumområdet i Riihimäki, på jord- och skogsbruksområden, lokala vägar och enskilda vägar samt enskilda byggnader. Isproppar kan höja högvattenståndet lokalt. Veterligen har inga betydande översvämningar orsakade av kravisproppar förekommit.
I Vanda ås avrinningsområde finns två större dammar: Sillböle bassäng och Pirttiranta skyddsvall. Sillböle bassäng har byggts för vattenförsörjningen och vattenreningen i huvudstadsregionen, och den ligger på Vanda stads område i omedelbar närhet av Vanda å. Sillböle bassäng är en viktig del av vattenförsörjningen i huvudstadsregionen och den används som reservkälla för dricksvatten och som tryckutjämnare för det råvatten som pumpas via Päijännetunneln. I undantagsfall har bassängen använts som mellanmagasin för vatten som pumpas från Vanda å.
Sillböle bassäng har inte något annat avrinningsområde utöver det egna öppna vattenområdet. Bassängens vattenareal är 50 ha och volymen är 5,3 miljoner m3. Inflödet till bassängen och dess konstruktioner består i praktiken helt och hållet av vatten som leds från Päijännetunneln via slusscentralen i Övitsböle. Den största vattenföring som skulle fås med fritt fall från Päijänne till tunneln är cirka 10 m3/s, men i genomsnitt tas endast 3,1 m3/s (Huvudstadsregionens Vatten Ab, 2010). Avbördningskapaciteten hos den överfallströskel som finns i samband med Sillböle bassäng är 9 m3/s vid det dimensionerade högvattenståndet. När vattenintagssystemet fungerar normalt är tömningsflödet till anläggningen i Långforsen dessutom ca 15 m3/s.
Dammkonstruktionen är en så kallad zonerade damm, med en tätande kärna av lera eller morän i olika dammavsnitt. Tätkärnan är genomgående byggd på injekterad bergyta. Dammkrönet är 4 m brett och den största höjden är 24 m.
Enligt internationell dammbrottsstatistik är sannolikheten för att dammen brister 0,1 promille. En betydande del av dammbrotten har berott på störningar i användningen av dammkonstruktionerna eller på dimensioneringsfel. Dimensioneringen av och stabiliteten hos Sillböle bassäng motsvarar kraven i dammsäkerhetsanvisningarna. Uppföljningen av dammens skick har visat att dammen fungerar på planerat sätt och restaureringsbehovet har varit mycket litet. Hos dammen har inga sådana problem konstaterats som skulle äventyra dess säkerhet. Dammens säkerhetsarrangemang motsvarar dessutom kraven i dammsäkerhetsanvisningarna. Risken för att dammen ska skadas är ytterst liten.
Bostadsområdet Övitsböle öster om Sillböle bassäng har expanderat kraftigt och enligt byggnads- och lägenhetsregistret finns i hela området nästan 4 500 fast bosatta. En eventuell dammbrottvåg skulle dock påverka endast en del av dem. Också i Grönkulla väster om bassängen samt Lerstrand på södra sidan finns mycket bebyggelse. I området finns dessutom flera industribyggnader. Vid ett dammbrott skulle brottvågens inverkan beroende på brottstället sträcka sig från Vandaforsen ända till Gammelstadsforsen.
En utredning om risken för skador på Sillböle bassäng har gjorts 1986. Utredningen uppdaterades i slutet av 2010-talet till att motsvara dagens läge.
Skyddsvallen i Pirttiranta skyddar Pirttiranta fritidshusområde. Utloppsrutten i anslutning till vallen kan stängas och invallningsområdet hållas torrt genom pumpning. I området innanför vallarna kan 50–100 personer vistas beroende på årstiden.
För Mariefors kraftverksdamm i Kervo å gjordes en riskutredning 2006. Ett brott på dammen medför ingen uppenbar fara för människors liv eller hälsa eller någon uppenbar betydande fara för miljön eller egendom. Uppströms Mariefors damm har det byggts en grunddamm, vilket gjort att vattentrycket på den gamla dammen har minskat väsentligt. Grunddammen kan inte regleras.
Ett eventuellt brott på dammen vid Ylä-Suolijärvi utjämnas av de nedanförliggande sjöarna Ala-Suolijärvi och Kytäjärvi. Nedanför Kytäjärvi rinner dessutom Kytäjoki i huvudsak genom vidsträckta åkerområden, så ett brott skulle i huvudsak endast orsaka skador för jordbruket beroende på årstiden. Underfallskanalen från grunddammen i Gammelstadsforsens västra arm rinner ut direkt i havsviken, och enligt förhandsbedömningen orsakar ett dammbrott inga betydande skador.
Tidigare inträffade översvämningar
Den överlägset största översvämningen i Vanda ås avrinningsområde inträffade våren 1966. Översvämningen uppstod till följd av den snörika vintern och den sena våren. Vattenföringen vid observationsstationen i Åggelby var som störst 317 m3/s, vilket motsvarar en vattenföring med en återkomsttid på över 250 år.
Översvämningsområdet våren 1966 var cirka 1 860 ha stort. De största översvämningsområdena i avrinningsområdet bildades vid Vanda ås huvudfåra i åavsnittet mellan Ring III och Ripuby (ca 1 050 ha) samt i Kervo å vid Matarforsen ungefär vid Kervo fängelse (ca 250 ha). Översvämningsområden fanns även invid Luhtajoki, Lepsämänjoki, Kytäjoki samt Tusby å. Ett av de största skadeobjekten var Pirttiranta fritidshusområde invid Vanda å. Skadorna var omfattande även i koloniträdgården i Åggelby, som är anlagd 1940.
Den största översvämningen sommartid i Vanda å inträffade i månadsskiftet juli–augusti 2004. I slutet av juli lade sig ett kraftigt lågtryck över södra Finland, men utifrån väderprognoserna förstod man inte förbereda sig på att skyfall som håll i sig i flera dygn. Till följd av en regnperiod som börjat efter midsommaren var jordmånen redan färdigt våt.
Högvattenföringen i Vanda å var 175 m3/s vid Åggelby. Jämfört med de största vårfloderna var vattenföringen inte exceptionellt hög, utan motsvarar ett flöde som återkommer i genomsnitt en gång per sju år. Å andra sidan var vattenföringen i Kervo å till exempel vid Hanala 48 m3/s, vilket motsvarar ett flöde som återkommer i genomsnitt en gång på 22 år. Jämfört med vattenföringen sommartid (1.6–31.8) under tidigare år var översvämningen sommaren 2004 dock exceptionell.
Sommaren 2004 steg vattenståndet i åarna på avrinningsområdet 2–3 meter över det medelvattenståndet i juli. Översvämningsskadorna ökade särskilt till följd av att avloppssystemens kapacitet överskreds, vilket ledde till inträngande av vatten i källare. För de skador som översvämningen sommaren 2004 orsakade i Vanda ås avrinningsområde betalades ersättningar enligt lagen om ersättande av skador som förorsakats av exceptionella översvämningar (284/1983) till ett belopp om ungefär 650 000 €. Vidare betalades med stöd av samma ungefär 150 000 € i ersättningar för översvämningsskador på jordbruket.
Skadorna var störst i stadsdelen Peltosaari i Riihimäki. I Riihimäki betalades ersättningar enligt lagen (284/1983) till ett belopp om 420 000 €. Dessutom blev försäkringsbolagen och staden skyldiga att ersätta vissa skador. Enligt Riihimäki stads beräkningar orsakade översvämningen sommaren 2004 skador för över 1 000 000 €. De sammanlagda kostnaderna ökade på grund av kostnaderna för räddningsväsendet samt ytvatten som trängt in i vattentäkten vid Herajoki och förorenat grundvattnet. Man var tvungen att tillsätta klor i vattnet och hushållen var tvungna att koka sitt bruksvatten. Vattenkvaliteten i grundvattenbrunnarna normaliserades först tre månader efter översvämningen.
Utöver de stora översvämningarna 1966 och 2004 har det även förekommit andra betydande översvämningar. I Åggelby var högvattenföringen under vårfloden 1984 som störst 204 m3/s, och våren 1999 var den 166 m3/s. Den senaste större översvämningssituationen inträffade våren 2010, då den maximala vattenföringen i Åggelby var 143 m3/s. Veterligen har inga byggnadsskador rapporterats i samband med dessa översvämningar.
Våren 2013 spolade översvämningsvattnet från Vanda å över stora åkerområden och avbröt trafiken på flera lokalvägar.
Riihimäki centrum har inte drabbats av betydande översvämningsskador efter 2004. I området med betydande översvämningsrisk vid Vanda å i Riihimäki inträffade våren 2022 en liten översvämning och vattnet steg tillfälligt cirka 10 cm över översvämningsgränsen (N60 +87,35) enligt elbolaget Paloheimos skala. Lyckligtvis orsakade vårfloden inga skador. I Riihimäki händer det ofta att vattnet i Vanda å stiger nästan till översvämningsgränsen. Numera kan en översvämning inträffa under vilken årstid som helst. Enligt bedömning kommer skyfallen och sannolikheten för översvämningar vintertid att öka till följd av klimatförändringen.
På byggarbetsplatsen för rörbron i Riihimäki inträffade en liten översvämning till följd av skyfall i augusti 2021, då vattnet tillfälligt steg mycket högt upp vid brobyggplatsen på Puistokatu i stadsdelen Kulmala.
I juli 2018 orsakade skyfall en översvämning i Riihimäki. Regnvatten pumpades från K-market på Peltosaarenkatu och källaren i ett bostadshus blev våt. Större skador kunde lyckligtvis undvikas.
I september 2017 inträffade en liten översvämning, då vattnet steg till nivån N60 +87,31 enligt elbolaget Paloheimos skala. Den genomsnittliga återkomsttiden var 10 år. Enligt maximiprognosen hade de kraftiga regnen under veckoslutet kunnat orsaka ett högre vattenstånd än vid översvämningen 2004. Fåran var nästan full och brotrummorna började dämma upp. Vatten pumpades från källaren i två höghus.
Våren 2011 inträffade en farlig situation på grund av den exceptionella istjockleken. Isens tjocklek i området med betydande översvämningsrisk vid Vanda å var cirka 70 cm. Om isarna hade börjat röra på sig skulle trummorna ha täppts till. Man beslöt att lyfta bort isen från fåran och undkom skador.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Tidigare inträffade översvämningar
Tiedot Tulvatietojärjestelmään tallennetuista esiintyneistä tulvista alueella. Taulukosta löytyy tieto tulvan ajankohdasta, tyypistä, vahingollisista seurauksista sekä mahdollinen tieto muista ominaisuuksista, kuten todennäköisyydestä ja laajuudesta.
Mer information
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
Rapporten presenterar tidigare översvämningstoppar i avrinningsområdet baserat på en rad hydrologiska observationer. Observationsperiodens lägsta (NW), medelvattenstånd (MW) och högsta (HW) vattenstånd samt år för förekomst av högsta vattenstånd har beräknats för rapporten. Stapeldiagrammet visar de årliga maximi- och minimivärdena för vattennivån. Du kan själv justera skalningen på stapeldiagrammet.
Högvattenföring
Rapporten presenterar tidigare översvämningstoppar i avrinningsområdet baserat på en rad hydrologiska observationer. Observationsperiodens lägsta (NQ), genomsnittliga (MQ) och högsta (HQ) flödet och det år då det högsta flödet inträffade har beräknats för rapporten. Årliga maxima och minima för flöde visas i stapeldiagrammet. Du kan själv justera skalningen på stapeldiagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Förändringarna i markanvändningen i Vanda ås avrinningsområde har gjort vattendraget mera känsligt för översvämningar, eftersom vattnet rinner snabbare ut i vattendraget från vidsträckta effektivt bebyggda eller dikade områden än från motsvarande område i naturtillstånd. Flödestoppen är då högre och varar en kortare tid. Risken för mer extrema översvämningar framhävs framför allt i avrinningsområdets mindre fåror, där vattenföringsförmågan når sin kulmen snabbare än i större fåror. Det är svårt att närmare bedöma inverkan på översvämningsförhållandena i hela avrinningsområdet.
Under de senaste åren har man strävat efter att kompensera extrema vattenföringar till följd av förändringar i markanvändningen genom att infiltrera dagvatten i den omedelbara närheten av byggda områden i marken eller genom att fördröja vattnet innan det leds ut i dagvattenavlopp eller vattendrag. Målet är att fastställa principerna för behandling och avledning av dagvatten redan i detaljplaneringsskedet.
Den stora åkerarealen i avrinningsområdet kan ha viss inverkan på översvämningarna. Åkerbruket har dock inte förändrats väsentligt, så till denna del kan översvämningsrisken inte bedömas ha ökat väsentligt. Dikningen av skogsmarker, liksom även avverkningen, minskar skogarnas naturliga vattenhållningsförmåga. Å andra sidan minskar effekterna på översvämningar, när trädmängden i skogen ökar och vattenföringskapaciteten i dikena försämras.
Mer information
Vårfloden 1966 är den största översvämningen i Vanda ås avrinningsområde om vilken det finns närmare uppgifter. Vattenstånd och vattenföringar under översvämningen har rapporterats och översvämningens utbredningsområden är välkända. Uppgifterna om översvämningen har utnyttjats i planeringen av markanvändningen så att inget nytt byggnadsbestånd har placerats i översvämningsområdet. Ett undantag från detta är bostadsområdet Lerstrand vid Vanda ås nedre lopp, som dock är skyddat mot översvämningar genom invallningar.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer vårfloderna i vattendragen i Nyland i regel att minska och tidigareläggas, så även i Vanda å. De maximala snömängderna förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare. Särskilt under höstens köldperioder kan havet som ännu är isfritt orsaka rikligt snöfall i närheten av kusten. När luften blir varmare kan smältningen av färska snölager orsaka lokala översvämningar. Skyfallen sommartid förutspås öka, vilket kan orsaka fler översvämningar under växtperioden.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartor över havsöversvämningar i kustområdet 2020 (nuläget), 2050 och 2100 enligt olika utsläppsscenarier och vid översvämningar av olika omfattning.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Befolkningsutvecklingen har inte bedömts på avrinningsområdets nivå, men kommunspecifika uppskattningar kan användas som riktgivande information. Folkmängden i kommunerna i Vanda ås avrinningsområde kommer att öka stadigt under de närmaste åren. Bebyggelsen och industrin kommer även i fortsättningen främst att koncentreras till områden nära städer och kommuncentra. I områden med fast bosättning är översvämningsriskerna antingen på den nuvarande nivån eller något större, om byggandet i strandområdena ökar. Att byggandet blivit mer tekniskt kan också öka översvämningsskadorna. Å andra sidan placeras nya byggnader i princip utanför områdena med översvämningsrisk eller tillräckligt högt upp.
Det finns stora bebyggda områden. I avrinningsområdets nedre del ligger den största sammanhängande koncentrationen av bebyggda områden, som bildas av bostads- och affärsverksamhetsområdena i Helsingfors, Vanda, Kervo och Tusby. Andra separata koncentrationer är de bebyggda områdena i Klövskog, Träskända, Hyvinge och Riihimäki. Vattenarealen är liten.
I framtiden kommer bostadsområdena att breda ut sig inte bara i huvudstadsregionen utan också särskilt i kranskommunerna och i Hyvinges och Riihimäkis område. Med allt fler bebyggda och belagda områden kommer översvämningarna att bli mer extrema jämfört med nuläget. I jordbruksområdena torde befolkningsökningen vara måttlig. Den sammanlagda folkmängden i Vanda ås avrinningsområde kommer dock att fortsätta öka. För att hindra att översvämningarna blir mer extrema bör man i byggbestämmelserna för nya områden beakta möjligheterna för kvarhållande av översvämningsvatten.
Byggandet styrs bland annat genom planläggning. Med hjälp av styrsystemet för markanvändningen ser man till att inte placera några nya verksamheter som kan lida skada, bland annat bosättning, till översvämningshotade områden. Byggandet i närheten av vattendrag styrs bland annat genom rekommendationer om lägsta grundläggningsnivå. Översvämningsområden och översvämningsnivåer har i allmänhet beaktats i kommunernas byggnadsordningar.
Inga sådana projekt, funktioner eller utveckling av markanvändningen som kunde ha en särskild inverkan på uppkomsten av översvämningar eller ökningen av översvämningsrisker är kända i Vanda ås avrinningsområde. Strandområdena vid åmynningen kan vara belägna i påverkansområdet för en havsöversvämning, särskilt om havsnivån stiger till följd av klimatförändringen. Havsöversvämningar har granskats i en separat rapport.
På längre sikt kommer jordbruket att leda till att åkrarna i området komprimeras och eroderas. Också nyttoeffekten av de tidigare utförda skyddsåtgärderna mot översvämningar avtar med tiden. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Detta kan för egen del öka översvämningskänsligheten i området i framtiden.
Vattenföringen ökar kraftigt till följd av ökad skogsdikning, vilket kan leda till fler översvämningar. I Vanda ås avrinningsområde kommer iståndsättningsdikningar att göras även i framtiden, eftersom dikningar är nödvändiga för skogsbruket. En särskild ökning av torvutvinningen eller skogsbruket är inte att vänta. Skulle dessa öka jämfört med dagsläget, skulle dock även antalet nydikningar och iståndsättningsdikningar öka. Detta skulle i sin tur kunna öka översvämningsriskerna i området. Skogsdikningar orsakar också närings- och partikelbelastning samt försurning i vattendragen.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
För Vanda ås avrinningsområde har det utarbetats detaljerade kartor över översvämningshotade områden för huvudfårans del från Gammelstadsforsen i Helsingfors fram till Myllykoski i Hyvinge och vidare från Arolampi till Pohjankorpi i Riihimäki. Översvämningsriskerna har kartlagts för Riihimäki centrum och dess närområde.
Av biflödena omfattar kartan över översvämningshotade områden för Kervo å området mellan Vanda å och Imppalanmäki i Kervo. Kartor över översvämningshotade områden har också utarbetats för Kytäjoki och Keihäsjoki samt Tusby träsk.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Områden i det granskade avrinningsområdet, för vilka man gjort översvämningskartering. På kartan visas områden som hamnar under vatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter om bland annat vattendjup och riskobjekt, finns i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
Taulukossa on esitetty tilastot asukkaista, rakennuksista ja teistä tulvavaarakartoitetuilla alueilla. Tilastot on laskettu useille tulvan toistuvuuksille (kerran vuodessa – tuhannessa vuodessa).
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
Tulvariskikartoitettujen alueiden riskikohteet tyypeittäin. Riskikohteiden määrät vaihtelevat valitun skenaarion mukaan. Taulukossa on esitetty tulvariskien alustavan arvioinnin kannalta olennaisimmat skenaariot, kuten kerran 100, 250 ja 1000 vuodessa toistuvat tulvat.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Vanda ås avrinningsområde ligger i huvudsak i Nyland, i området för städerna Helsingfors, Vanda, Esbo, Kervo, Träskända och Hyvinge samt i kommunerna Tusby, Nurmijärvi, Vichtis och Mäntsälä. I avrinningsområdets östra del sträcker sig avrinningsområdet till Sibbo kommuns område i Östra Nyland. Avrinningsområdets övre del ligger i området för NTM-centralen i Tavastland i Riihimäki stad samt i kommunerna Loppis och Hausjärvi.
Mer information
Höjdnivån för Vanda ås avrinningsområde sjunker i huvudsak jämnt ju längre söderut man kommer. Vid Hyvinge kan man se ett tydligare vattendelarområde som går från nordost mot sydväst. Över hälften av avrinningsområdet ligger under +80 m ö.h. Områdets högsta delar är vid avrinningsområdets källsjöar, som ligger över +140 meter över havet.
Ett särdrag för jordmånen i närheten av kusten är sura sulfatjordar som har uppstått under Litorinatiden för över 4 000 år sedan. I de undre skikten av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Då de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. Typiskt för dessa jordar är som namnet antyder surhet och högre svavelhalter än normalt.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
Vesistöalueen osavaluma-alueiden pinta-alat (km2) sekä järvien osuus pinta-aloista (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
Alueen korkeussuhteet
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
Alueen maaperäkartta
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Vanda ås huvudfåra är cirka 101 km lång, avrinningsområdets yta (F) är 1 685,92 km2 och andelen sjöar (L) är 2,25 procent. Vanda å får sin början i Erkylänjärvi i Hausjärvi och mynnar ut i Finska viken i Gammelstadsviken nordost om Helsingfors centrum.
De viktigaste sjöarna i Vanda ås avrinningsområde är Hirvijärvi, Suolijärvi, Sykäri, Ridasjärvi, Kytäjärvi, Salmijärvi, Vällskog Långträsk, Rusutjärvi, Tusby träsk och Valkjärvi. Vanda ås viktigaste biflöden är Kervo å, Tusby å, Luhtabacka å, Palojoki och Kytäjoki.
Vattenföring och vattenstånd
Liksom de andra större åarna vid Nylands kust kännetecknas också Vanda å av stora flödesvariationer och översvämningskänslighet. Vattenföringen har vanligtvis varit som högst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i ån normalt låg, men ökar mot hösten.
Vattendragets översvämningskänslighet ökar på grund av det ringa antalet sjöar som jämnar ut översvämningar. Det högsta flödet i den nedre delen av huvudfåran kan vara över 500 gånger större än vattenföringen under torra perioder.
Mer information
Vattenståndet i Vanda ås vattendrag observeras på 27 observationsplatser i huvudfåran och biflöden samt i de största sjöarna. För att få vattenföringsobservationerna har en utloppskurva fastställts för 14 observationsplatser för vattenståndet.
Vattenstånd
Observationsstationerna för vattenståndet i området samt årsminimum (NW), medelvärden av årsminimum (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden av årsmaximum (MHW) och maximivärden (HW) som beräknats för dessa.
Vattnens status
Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
Vanda å ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes 2019 är statusen i Vanda ås hela huvudfåra måttlig. Av biflödena har Kervo ås nedre lopp statusen måttlig och den övre loppet statusen god, medan största delen av de övriga biflödena har statusen måttlig. Av de största sjöarna i avrinningsområdet är den ekologiska statusen otillfredsställande i Tusby träsk och måttlig i sjöarna Ridasjärvi och Kytäjärvi. För att uppnå en god ekologisk status i Vanda å och dess biflöden behövs bland annat restaurering av habitat, utveckling av regleringspraxis samt minskning av belastningen från avrinningsområdet.
Vanda ås fysikalisk-kemiska status är i huvudsak måttlig, men vissa källområden till biflöden har fått statusen god. Sjöarnas status varierar från måttlig till utmärkt.
Den dåliga vattenkvaliteten beror på omfattande diffus belastning och punktbelastning, och de låga vattenföringarna under lågvatten försämrar situationen ytterligare. Vattenkvaliteten i Kervo ås övre lopp har kunnat förbättras genom att sommartid avtappa extra vatten från Päijänne-tunneln till Ridasjärvi.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Ytvattnens ekologiska och/eller kemiska status. Ytvattnen indelas i fem statusklasser på basis av deras ekologiska och kemiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Nästan en femtedel av Vanda ås avrinningsområde är bebyggda områden. I avrinningsområdets nedre del ligger den största sammanhängande koncentrationen av bebyggda områden, som bildas av bostads- och affärsverksamhetsområdena i Helsingfors, Vanda, Kervo och Tusby. Andra separata koncentrationer är de bebyggda områdena i Klövskog, Träskända, Hyvinge och Riihimäki. Vattenarealen är liten.
Mer information
Över hälften av avrinningsområdet är skog och en fjärdedel jordbruksmarker. Åkrarna ligger huvudsakligen längs åar och bäckar. De största åkermarkerna finns i Nurmijärvi och Tusby.
I Vanda ås avrinningsområde bor drygt en halv miljon människor och det sträcker sig över 14 kommuner. Befolkningstillväxten och förändringarna i näringslivet har kraftigt förändrat markanvändningen. Den stora befolkningstätheten ökar för sin del trycket på att bygga allt närmare vattendragen i närheten av naturliga översvämningsområden.
Den nuvarande markanvändningen
Arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av områdets totala areal. Beräkningen av arealerna grundar sig på Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
Områdets markanvändningsmaterial indelat på tio olika klasser.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I Vanda ås avrinningsområde gäller Helsingforsregionenens etapplandskapsplan. I avrinningsområdets övre del gäller dessutom landskapsplanen för Egentliga Tavastland. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplanläggningen.
Generalplanerade områden finns i huvudsak i områdena för tätortsfunktioner och i närheten av dem. De största generalplanerade områdena som expanderar är områdena i delgeneralplanen för Palopuro-Ridasjärvi, delgeneralplanen för Kytäjä, delgeneralplanen för Ruskela-Gammelby-Ridasjärvi samt delgeneralplanen för Nackskog-Siippoo-Rusutjärvi.
I Riihimäki finns en generalplan som omfattar hela kommunen och som utarbetas enligt principen om kontinuerlig planering. Av Riihimäkis areal är cirka 2 400 ha, det vill säga 19 procent, detaljplanerat område och sammanlagt cirka 230 ha stranddetaljplanerat område.
Med allt fler bebyggda områden ökar också de hårdgjorda ytorna, vilket bidrar till mer extrema vattenföringar. När dagvattnet transporteras till fårorna snabbare uppnås högsta flödestoppar snabbare särskilt i de mindre fårorna. Å andra sidan kan också olägenheterna till följd av torka öka när vattnet inte absorberas i marken på samma sätt som tidigare. Extrema vattenföringar kan förebyggas genom att infiltrera och fördröja dagvattnet.
Riihimäki stads dagvattenprogram och anvisningar för olika typer av fastigheter finns på Riihimäki stads webbplats.
Mer information
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
Alueen ajantasainen maakuntakaava niiltä osin kuin tulvariskien hallinnalle on oleellista.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
I avrinningsområdet finns fem objekt som ingår i programmet för skydd av åsar, tio objekt som ingår i lundskyddsprogrammet, två objekt som ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar, åtta objekt som ingår i programmet för skydd av myrar, fem objekt som ingår i skyddsprogrammet för gamla skogar, ett objekt som ingår i strandskyddsprogrammet och en landskapshelhet. Det finns sammanlagt 17 Natura 2000-områden och dessutom är största delen av Vanda ås huvudfåra angiven som ett linjeformigt Naturaobjekt. Det finns sammanlagt 102 skyddsobjekt på privat mark.
Det till arealen största naturskyddsprogramområdet är Vanda ådals landskapshelhet. De viktigaste Natura 2000-områdena är skogsområdet Kytäjä-Usmi, Järvisuo–Ridasjärvi samt Noux nationalpark i avrinningsområdets sydvästra utkant. Järvisuo-Ritassaarensuo ingår i programmet för myrskydd, Ridasjärvi i programmet för skydd av fågelrika sjöar och havsvikar och Noux i strandskyddsprogrammet för sjöområdena i Esbo.
Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte har oersättliga ogynnsamma följder för naturskyddsobjekten.
Naturskyddsområden
Alueella sijaitsevat luontodirektiivin (92/43/ETY) ja lintudirektiivin (79/409/ETY) mukaiset keskeiset suojelualueet eli ne Natura 2000 -alueet, jotka ovat merkittäviä vedestä riippuvaisten elinympäristöjen ja lajien suojelulle.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
I Vanda ås avrinningsområde finns 35 områdesobjekt och ett linjeformigt objekt (Stora Strandvägen) som räknas till den byggda kulturmiljön. De viktigaste objekten är Tusby Strandvägs kulturlandskap på östra sidan av Tusby träsk, Erkylä gård i Riihimäki samt Stora Strandvägen i södra delen av avrinningsområdet. Stora Strandvägen, som vid sidan av Tavastländska Oxvägen är Finlands viktigaste historiska landsvägsförbindelse, korsar Vanda ås huvudfåra vid Vandaforsen.
De viktigaste fornlämningarna är Helsinge kyrkoby samt Gammelstaden vid Vanda ås nedre del. Dessutom finns det ett flertal befästningar från första världskriget i området.
Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte innebär någon betydande risk för de historiska objekten eller kulturmiljöerna i vattendragets närområde.
Kulturmiljöer
Alueella sijaitsevat valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt (RKY).
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Riihimäki centrum, som ligger i Vanda ås avrinningsområde, utsågs under den första och andra omgången till ett område med betydande översvämningsrisk. För Vanda å utarbetades en plan för hantering av översvämningsrisker 2015 och planen uppdaterades 2021 (Vantaanjoen tulvariskien hallintasuunnitelma 2021).
Av åtgärderna i riskhanteringsplanen har ombyggnationen av trummorna i Riihimäki centrum till rörbroar (4 st.) slutförts. Åtgärden minskar betydligt översvämningsrisken i Riihimäki centrum och förbättrar dessutom förutsättningarna för fiskvandringen.
Vidare har man slutfört utvecklingen av vattendragsprognoserna och varningstjänsten (timmodelleringen togs i bruk 2018), utvecklingen av beredskapen (översvämningsberedskapsövning 2017 och fastighetens översvämningshandbok 2016), kontrollen och underhållet av åfåran, saneringen av avloppsreningsverket 2014, utredningen av potentiella kvarhållningsområden för vatten 2016 samt efterbehandlingsåtgärderna (Riihimäki stads beredskapsplan har uppdaterats utifrån beredskapsövningen 2017). Tillsammans med Caruna har man kartlagt transformatorstationernas placeringar och höjdnivåer samt flyttat ett dataskåp med riskabel placering. Flödesmodelleringarna uppdaterades 2016.
I utvecklingen av vattendragsprognoserna och varningstjänsten samt i utvecklingen av beredskapen har man gått vidare till den allmänna utvecklings- och underhållsfasen, vilket är ett fortlöpande arbete. Fortlöpande åtgärder är också planeringen av markanvändningen, slopandet av blandavlopp och underhållet av Vanda ås fåra. Separata fasta skyddsvallar eller andra tekniska lösningar som behövs har inte genomförts, eftersom behovet av dessa upphör då trummorna byggs om till rörbroar.
En av de viktigaste åtgärderna i hanteringen av översvämningsriskerna i hela Vanda ås avrinningsområde är beaktandet av översvämningar i planeringen av markanvändningen. Med hjälp av de erfarenheter som fåtts från tidigare inträffade översvämningar och de preciserande karteringarna av översvämningshotade områden kan man effektivt anvisa de områden där översvämningsrisken ska tas med särskilt stort allvar. Dessa riskområden ska beaktas på alla nivåer i planläggningen, från landskapsplanerna till detaljplanerna. Förutom i planläggningen ska högvattenstånden också beaktas vid beviljandet av enskilda bygglov. Vid byggande i närheten av vattendrag beaktas alltid översvämningshotet i enlighet med markanvändnings- och bygglagen samt kommunens byggnadsordning. Vid behov fastställer NTM-centralen den lägsta rekommenderade grundläggningsnivån för ett område eller en enskild byggnad.
Efter att man färdigställt rörbroarna i Riihimäki centrum och flyttat fåran vid Jokikylä i Riihimäki måste flödesmodelleringen och översvämningskartorna uppdateras. Fåran vid Jokikylä kommer att flyttas 2024 och i området kommer det att byggas bostadshus. Flyttning av Vantaanjoki älvbädd i Jokikylä börjar med rör- och trådöverföringar. Till stadsdelen Peltosaari planeras dessutom en ny skola och social- och hälsocentral. Vid byggandet beaktas översvämningsriskerna och de lägsta grundläggningsnivåerna.
I Riihimäki centrum berör riskerna endast ett begränsat område. Åtgärderna som ingår i den fortlöpande verksamheten kan planeras tillsammans med översvämningsarbetsgruppen under den innevarande riskhanteringsplaneperioden (före utgången av 2027) så att man enkelt kan fortsätta arbetet i området, även om det inte utsetts till ett område med betydande översvämningsrisk. I fortsättningen behövs inte längre arbetet i den egentliga översvämningsarbetsgruppen. Under giltighetstiden för den nuvarande riskhanteringsplanen kommer man att förnya flödesmodellen och översvämningskartorna samt fastställs ansvarsfördelningen för de fortlöpande åtgärderna mellan medlemmarna i översvämningsgruppen.
Eftersom översvämningsrisken i Riihimäki centrum har minskat betydligt i och med genomförandet av åtgärderna i riskhanteringsplanen, föreslås att man för den tredje perioden utser Riihimäki centrum till ett övrigt område med översvämningsrisk.
Bostadsområdet Lerstrand vid Vanda ås nedre lopp har invallats på 1980-talet. Invallningen höjdes hösten 2009 till nivån +9,0 m, så områdets översvämningsskydd är tillräckligt. För att skydda koloniträdgården i Åggelby på andra sidan ån byggdes en tillfällig skyddsvall i samband med vårfloden 2010. En ny permanent skyddsvall byggdes i skogsområdet mellan trädgården och ån sommaren 2016.
Skyddsvallen som skyddar Pirttiranta fritidshusområde i Vanda byggdes våren 2012. Vallen som omger området skyddar byggnader och förbindelser mot översvämningar med en återkomsttid på 100 år.
Dammen i Dickursbyforsen revs 2019 på en cirka 20 meter lång sträcka, vilket möjliggjorde fiskvandring och restaurering av forsområdet uppströms dammen.
Restaureringen av Tusby å blev klar hösten 2009. Projektet grundade sig på ett tillstånd från Västra Finlands miljötillståndsverk (80/2002/1) som beviljades 27.12.2002. Avsikten var att i samband med detta projekt lämna bort regleringen av Tusby träsk, men tillståndet avslogs genom Vasa förvaltningsdomstols beslut 16.10.2003.
Restaureringen av ån grundade sig på olika typer av rensningar som var tillräckliga med tanke på översvämningsskyddet och på forsliknande grunddammströsklar för att säkerställa att medelvattenståndet i stort sett förblev oförändrat. I projektet ingick dessutom byggande av landskapsbassänger och iståndsättning av badstränder samt restaurering och reparation av underminerade och raserade stränder.
Syftet med översvämningsskyddsprojektet i Kervo å var att undanröja olägenheterna till följd av översvämningar för bostadsområdena samt att förbättra Kervo ås rekreationsvärde. Rensningen planerades så att den skulle vara så skonsam som möjligt och passa in i landskapet och som dimensionerande översvämning användes en översvämning med en genomsnittlig återkomsttid på 100 år. För att förbättra rekreationsmöjligheterna dämdes åns vattenyta upp så att den är så hög som möjligt sommartid, men så att uppdämningen inte skulle medföra några betydande olägenheter för den övriga användningen av vattendraget eller för jord- och skogsbruket. Översvämningsskyddsprojektet påverkade översvämningsområdet från Matarforsen uppåt ända till Kervo ungdomsfängelse. Målet var att vattnet, med små undantag, ska hållas i åfåran vid den dimensionerande översvämningen. Projektet genomfördes i början av 1990-talet.
Kytäjoki, som går samman med Vanda å, samt dess sidoarm Keihäsjoki har rensats på 1930-talet. I samma projekt ingick också rensningen av Nuckarsfors.
Invid Luhtajoki har omfattande dräneringsåtgärder vidtagits. I Nurmijärvi finns sjöarna Nurmijärvi (nyttoområde ca 255 ha), Alhonjärvi (det s.k. invallningsområdet vid Kyläjoki, nyttoområde ca 130 ha) och Kuhajärvi (nyttoområde ca 135 ha)som torrlades i slutet av 1940-talet. Nurmijärvi och Alhonjärvi är invallade och hålls torra genom pumpning. Kuhajärvi har torrlagts genom att rensa Luhtajoki och Kuhakoski.
Vanda ås övre lopp har rensats i slutet av 1950-talet. Rensningen sträckte sig från Hyvinge ända till Riihimäki centrum. Planen utarbetades av Jordbruksförvaltningens ingenjörsbyrås Helsingforsdistrikt. Dessutom har rensningen av Vanda ås källarmar slutförts i under 1960-talets senare hälft. Restaureringen omfattade källarmarna ovanför Riihimäki centrum och i Hausjärvi. Planen utarbetades av Jordbruksstyrelsens ingenjörsavdelnings Helsingfors lantbruksingenjörsdistrikt.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
I Vanda ås avrinningsområde är nästan inga fåror i helt naturligt tillstånd. Vattendraget har modifierats dels genom rensning, dels genom att bygga dammar, grunddammar samt kvarnkonstruktioner och andra konstruktioner. De flesta konstruktionerna har dock tagits ur bruk eller är så låga att de inte har någon stor betydelse med tanke på bekämpning av översvämningar.
De viktigaste dammarna är Mariefors kraftverksdamm i Kervo å och grunddammen som anlagts uppströms regleringsdammen, regleringsdammen i Ylä-Suolijärvi, grunddammen i Gammelstadsforsens västra arm och dammen i Dickursbyforsen, som revs delvis 2019. Alla ovan nämnda dammar berörs av dammsäkerhetslagen (494/2009). Mindre dammar finns bland annat i i Haarajoki vid Kervo å samt vid Kaukas och Koskenmaa.
I Vanda ås avrinningsområde finns inga stora kraftverk. Mindre omfattande elproduktion har förekommit vid dammen i Mariefors i Kervo å. I Haarajoki och i Gammelstadsforsen i Vanda å har ingen elproduktion bedrivits under de senaste åren.
De största sjöarna i avrinningsområdet reglerades ursprungligen för att betjäna Helsingfors vattenförsörjning. När Päijännetunneln färdigställdes 1982 förändrades dock situationen och sjöarna blev delvis en reservkälla för vattentillgången. Råvattnet till Vanda ås avrinningsområde kommer i huvudsak just via Päijännetunneln. Vid behov fås vatten också via en tunnel från Hiidenvesi. Dessutom har HRM Vatten reservvattentäkter i Vanda ås huvudfåra vid Långforsen och Gammelstaden.
Numera betjänar regleringen av sjöarna i huvudsak rekreationen. Reglerade sjöar är Tusby träsk, Hirvijärvi, Ylä-Suolijärvi och Ala-Suolijärvi, Kytäjärvi och Valkjärvi. Regleringen av källsjöarna har en betydande inverkan lokalt i olika översvämningssituationer. Vid en stor översvämning är vattenmängden som magasineras i sjöarna dock relativt liten jämfört med högvattenflödet i Vanda ås nedre del. Under översvämningen sommaren 2004 magasinerades sammanlagt ungefär 10,5 miljoner m3 vatten i de reglerade sjöarna och därmed lyckades man minska den totala vattenföringen i Vanda å med i genomsnitt ungefär 24 m3/s.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Reglerade vattendrag
Alueella sijaitsevat säännöstellyt vesistöt. Valitsemalla taulukosta säännöstelyn tai järven, saat kohdistettua kartan kyseiselle alueelle. Valinnan saa poistettua klikkaamalla valittua järveä uudestaan.
Referenser
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF