Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Svartsåns avrinningsområde

Tidigare inträffade översvämningar

I Totalplanen för vattenanvändningen i Mellersta och Östra Nyland presenteras en ungefärlig karta över översvämningsområdena vid den stora vårfloden 1966. I avrinningsområdets nedre del fanns de mest vidsträckta översvämningsområdena på åkrarna i Söderveckoski och Rantala. Längre norrut är i praktiken hela området nära Hirvihaaranjoki angivet som översvämningsområde. Områdena som översvämmades var i huvudsak åker- och skogsbruksområden. Också flera vägförbindelser bröts på grund av översvämningen. Det finns ingen information om skadorna på byggnader till följd av översvämningen.

I och med regleringsprojektet i Hirvihaaranjoki har översvämningsriskerna minskat väsentligt.

Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget

Vårfloden 1966 är den största översvämningen i södra Finland om vilken det finns närmare uppgifter. Vattenstånd och vattenföringar under denna översvämning har rapporterats och översvämningens utbredningsområden är i huvudsak kända. Uppgifterna om översvämningen har utnyttjats i planeringen av markanvändningen så att inget nytt byggnadsbestånd har placerats i översvämningsområdet. Inga sådana byggnader eller funktioner som skulle lida betydande skador eller olägenheter vid en översvämning är kända i Svartsåns avrinningsområde. Inga skador har heller rapporterats från byggnaderna i centrala Mäntsälä vid Mäntsälänjoki.

Man har strävat efter att placera strandbyggandet utanför områdena med översvämningsrisk. Vid en stor översvämning torde skadorna fortfarande huvudsakligen drabba jordbruket. I låglänta områden kan gårdsvägar och andra enskilda vägar hamna under vatten, vilket försvårar människors dagliga rörlighet samt skötseln av djurgårdar och kan möjligtvis orsaka en säkerhetsrisk. Översvämningarna kan påverka funktionen av fastighetsspecifika avloppsvattensystem och därigenom öka risken för förorening av vattendrag. Information om vattenförsörjningssystemens funktion vid översvämningar saknas.

Klimatförändringens inverkan

Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.

Enligt prognosen kommer vårfloderna i vattendragen i Nyland i regel att minska och tidigareläggas, så även i Svartsån. De maximala snömängderna förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare. Särskilt under höstens köldperioder kan havet som ännu är isfritt orsaka rikligt snöfall i närheten av kusten. När luften blir varmare kan smältningen av färska snölager orsaka lokala översvämningar. Skyfallen sommartid förutspås öka, vilket kan orsaka fler översvämningar under växtperioden.

Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna

Befolkningsutvecklingen har inte bedömts på avrinningsområdets nivå, men kommunspecifika uppskattningar kan användas som riktgivande information. Enligt prognoser kommer det inte att ske några stora förändringar i folkmängden i kommunerna i Svartsåns avrinningsområde till 2040. Bebyggelsen kommer även i fortsättningen främst att koncentreras till områden nära tätorterna. I områden med fast bosättning är översvämningsriskerna antingen på den nuvarande nivån eller något större, om byggandet i strandområdena ökar. Att byggandet blivit mer tekniskt kan också öka översvämningsskadorna. Å andra sidan strävar man efter att placera nya byggnader utanför områdena med översvämningsrisk eller tillräckligt högt upp.

I Svartsåns avrinningsområde kommer bostadsområdena sannolikt att växa åtminstone utanför centrala Mäntsälä. Med allt fler bebyggda och belagda områden kommer översvämningarna att bli mer extrema jämfört med nuläget. I jordbruksområdena torde befolkningsökningen vara måttlig. För att hindra att översvämningarna blir mer extrema bör man i byggbestämmelserna för nya områden beakta möjligheterna för kvarhållande av översvämningsvatten.

Inga sådana projekt, funktioner eller utveckling av markanvändningen som kunde ha en särskild inverkan på uppkomsten av översvämningar eller ökningen av översvämningsrisker är kända i Svartsåns avrinningsområde. Strandområdena vid åmynningen är belägna i påverkansområdet för en havsöversvämning, särskilt om havsnivån stiger till följd av klimatförändringen. Havsöversvämningar har granskats i en separat rapport.

På längre sikt kommer jordbruket att leda till att åkrarna i området komprimeras och eroderas. Också nyttoeffekten av de tidigare utförda skyddsåtgärderna mot översvämningar avtar med tiden. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Detta kan för egen del öka översvämningskänsligheten i området i framtiden.

Vattenföringen ökar kraftigt till följd av ökad skogsdikning, vilket kan leda till fler översvämningar. I Svartsåns avrinningsområde kommer iståndsättningsdikningar att göras även i framtiden, eftersom dikningar är nödvändiga för skogsbruket. En särskild ökning av torvutvinningen eller skogsbruket är inte att vänta. Skulle dessa öka jämfört med dagsläget, skulle dock även antalet nydikningar och iståndsättningsdikningar öka. Detta skulle i sin tur kunna öka översvämningsriskerna i området. Skogsdikningar orsakar också närings- och partikelbelastning samt försurning i vattendragen.

Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:

1. ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
2. långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
3. långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
4. långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
5. oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet

Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.

Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.

I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.

Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk

För Svartsåns avrinningsområde har inga kartor över översvämningshotade områden eller kartor över översvämningsrisker utarbetats.

Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.

Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.

Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor

Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.

Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:

Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)

Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.

Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker

Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.

Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå

En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.

Övriga utgångsdata

Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.

Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån

Svartsåns avrinningsområde ligger i östra Nyland huvudsakligen i Borgå stad samt i Sibbo, Borgnäs och Mäntsälä kommuner. Avrinningsområdets övre del ligger i området för ELY-centralen i Tavastland i kommunerna Hausjärvi och Kärkölä. Svartsåns längd från havet till Sulkavanjärvi är 78 km, avrinningsområdets storlek är 783,21 km2 och andelen sjöar är 1,49 procent.

Åar, älvar och sjöar

Svartsån har sin början i Hunttijärvi i Mäntsälä och mynnar ut i Finska viken i Sköldvik ungefär 10 km sydväst om Borgå centrum.

De viktigaste sjöarna vid Svartsån är Suojärvi, Sulkavanjärvi, Kilpijärvi, Hunttijärvi och Kotojärvi. Svartsåns viktigaste källflöden är Mäntsälänjoki och Hirvihaaranjoki.

Vattenföring och vattenstånd

Liksom de andra större åarna vid Nylands kust kännetecknas också Svartsån av stora flödesvariationer och översvämningskänslighet. Vattenföringen har vanligtvis varit som högst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i ån normalt låg, men ökar mot hösten.

Vattnens status

Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.

Svartsån ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Enligt den ekologiska klassificeringen 2019 varierar statusen i Svartsåns huvudfåra och dess källflöden, Hirvihaaranjoki och Mäntsälänjoki, från måttlig till otillfredsställande. Biflödenas status är i huvudsak måttlig. Av de största sjöarna i avrinningsområdet är den ekologiska statusen för Kilpijärvi dålig och Hunttijärvi och Kotojärvi nöjaktig. För att uppnå en god ekologisk status i Svartsån och dess biflöden behövs bland annat restaurering av habitat, åtgärder som underlättar fiskvandringen och utveckling av regleringspraxis.

Svartsåns fysikalisk-kemiska status är otillfredsställande och Hirvihaaranjokis måttlig. Biflödenas status är i huvudsak måttlig. Kilpijärvis fysikalisk-kemiska status är dålig, Hunttijärvis och Kotojärvis måttlig.

Nuvarande markanvändning

Största delen av Svartsåns avrinningsområde består av skog och en knapp tredjedel av jordbruksområde. Åkrarna ligger huvudsakligen längs åar och bäckar. Det finns endast få vatten- och myrområden. Det finns också ganska få bebyggda områden. De största bebyggda områdena finns i Mäntsälä samt i avrinningsområdets nedre del i Borgnäs, Åbacka och Hindhår.

Planerad markanvändning

I Svartsåns avrinningsområde gäller Östra Nylands etapplandskapsplan. Största delen av avrinningsområdet ligger i området för Helsingforsregionens etapplandskapsplan. Avrinningsområdets källområde ligger dels i området för landskapsplanen för Päijänne-Tavastland, dels i området för landskapsplanen för Egentliga Tavastland.

De största detaljplanerade områdena finns i Mäntsälä, Borgnäs och Kotojärvis område söder om Borgnäs samt i Hindhår.

Området vid Svartsåns mynning är generalplanerat område. Ett annat stort område med generalplan sträcker sig från Lövkoski och Borgby ända till norra delen av Mäntsälä.

Den största sammanhängande områdesreserveringen i landskapsplanerna är området för tätortsfunktioner i Mäntsälä med omgivning. Reserveringar för tätortsfunktioner har angetts även till området runt Borgnäs. På västra sidan av Kotojärvi finns en vidsträckt reservering för ett rekreationsområde.

Utöver Halkis ligger de flesta tätorterna i detaljplanerade områden. Mer omfattande bybebyggelse finns framför allt längs de större fårorna. I den största delen av Svartsåns avrinningsområde, framför allt i den övre delen, har bebyggelsen landsbygdskaraktär. De viktigaste trafikförbindelserna är riksväg 7 mellan Helsingfors och Kotka, riksväg 4 mellan Helsingfors och Lahtis samt järnvägarna från Kervo och Lahtis, Sköldvik och Borgå.

Skyddsområden och kulturarv

I Svartsåns avrinningsområde finns ett objekt som ingår i programmet för skydd av åsar, ett objekt som ingår i programmet för skydd av fågelrika sjöar och havsvikar, fem objekt som ingår i programmet för myrskydd samt tre objekt som ingår i skyddsprogrammet för gammal skog. I avrinningsområdet finns tio Natura 2000-områden och 17 skyddsobjekt på privat mark.

De största områdena som ingår i naturskyddsprogram är myrskyddsområdena Kilpisuo och Isosuo-Kotojärvi. Dessa myrar är också Natura 2000-områden.

Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte har oersättliga ogynnsamma följder för naturskyddsobjekten.

De viktigaste byggda kulturmiljöobjekten är Drägsby gård vid Svartsåns nedre lopp samt Frugårds herrgård och odlingslandskap i avrinningsområdets mellersta del. Stora Strandvägen, som korsar avrinningsområdets södra del, är vid sidan av Tavastländska Oxvägen Finlands viktigaste historiska landsvägsförbindelse.

Längs ån finns ett flertal objekt som är införda i registret över fornlämningar. De flesta av dem är stenåldersboplatser och bykoncentrationer som funnits invid ån.

Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte innebär någon betydande risk för de historiska objekten eller kulturmiljöerna i vattendragets närområde.

Översvämningsskydd

I Svartsåns avrinningsområde har rensningar genomförts redan på 1930-talet. Rensningarna har i huvudsak varit av iståndsättningskaraktär och målet har varit att förbättra grundtorrläggningen på åkrarna.

Det viktigaste projektet för översvämningsskydd som genomförts i Svartsåns avrinningsområde är regleringen av Hirvihaaranjoki. Syftet med projektet var att minska översvämningsskadorna på de åkerområden som angränsar till huvudfåran och de största biflödena. Arbetet genomfördes som statligt arbete av Helsingfors vattendistrikt i huvudsak 1969–1978, varefter man återställde ras. Arbetet färdigställdes 1979–1982.

Dräneringsområde K1 omfattade reglering av Svartsåns nedre lopp mellan Tjusterbyforsen och Veckoski. På detta 6,5 km långa avsnitt rensades 2,2 km. Dessutom rensades 1,2 km sidodiken. Regleringens nyttoområde var 300 ha, varav 280 ha åkermark. I samband med regleringsarbetet byggdes två grunddammar för att trygga tillräckligt vattenstånd vid lågvatten.

När det gäller dräneringsområdena K2 och K12 vid Hirvihaaranjoki rensades ån på en sträcka av sammanlagt 23,2 km mellan Hirvihaara och Sulkava. Dessutom rensades sidodiken på en sträcka av 1,9 km. De uppgrävda massorna uppgick till sammanlagt cirka 620 000 m3. Regleringens nyttoområde var 610 ha, varav 570 ha åkermark. Det byggdes sju grunddammar. Dessutom byggdes eller restaurerades sammanlagt 14 broar.

Regleringen av Sulkavanjärvi genomfördes av Helsingfors vatten- och miljödistrikt 1985–1986. Genom regleringen krymptes de stora årliga variationerna i vattenståndet i Sulkavanjärvi och förhindrades de översvämningsskador som dessa medfört på odlingsområdena runt sjön. Sulkavanjoki rensades på sammanlagt 36 000 m3 på en sträcka av 2,6 km. Dessutom byggdes en regleringsdamm i Sulkavanjärvi samt två grunddammar.

I Mäntsälänjoki har man genomfört ett dräneringsprojekt i samband med vilket ån har rensats på en flera kilometer lång sträcka för att förbättra torrläggningen av åkrarna ovanför Mäntsälä centrum. Översvämningsskyddet i Mäntsälänjoki har förbättrats i samband med restaureringen av ån 2018–2019.

Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget

De forsliknande grunddammarna som byggdes i samband med regleringsprojektet i Hirvihaaranjoki och som har restaurerats senare har i princip inga regleringsmöjligheter.

Enligt dammdatasystemet finns det i Svartsåns avrinningsområde inte längre några dammar som är klassificerade enligt dammsäkerhetslagen.

Svartså vattenverksdamm finns i Borgå i Svartsåns huvudfåra i närheten av kusten. Regleringsdammen består av en betongdel och en jorddammsdel. Dammen i Tjusterby ägs av Svartsåns regleringsbolag. Intill regleringsprojektets damm har det byggts ett nytt kraftverk med sidoöverfall. Lövkoski kraftverksdamm finns vid Åbacka i Borgnäs kommun. Kraftverkets övre magasin består av en ungefär 2,7 km lång del av Svartsån. Dammen bildas av en ungefär 36 m lång överfallströskel av betong som saknar regleringsluckor. Mindre dammar finns bland annat i Lahankoski, Halkisforsen, Nummisten koski och Hirvihaarankoski. Vid Lahankoski och Halkisforsen finns verksamma vattenkraftverk.

I Svartsåns avrinningsområde finns ett fungerande regleringsprojekt. Kilpijärvi i avrinningsområdets övre del började regleras 1987, och regleringsvolymen är ungefär 1,5 Mm3. Regleringstillståndet innehas av Mäntsälä kommun. Regleringen av Kilpijärvi har ingen praktisk betydelse för bekämpningen av översvämningar.