Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Sjundeå ås avrinningsområde

Tidigare inträffade översvämningar

Om konsekvenserna av den största översvämningen som inträffat i området (vårfloden 1966) finns knappt någon information. Från Sjundeå å är inga rapporterade skador på byggnader eller betydande objekt kända. Skador till följd av översvämningar torde endast ha drabbat jordbruket.

Vid översvämningen sommaren 2004 rapporterades endast en skada på enskild väg och en skada på trädgårds- eller åkerväxter. Vårfloderna 2010, 2013 och 2020 i Palojärvenkoski har varit större än den under 2004. Den största i nedre loppet av Tjusträsk 2023 på 2000-talet

Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget

Den erfarenhetsbaserade informationen om översvämningen har utnyttjats i planeringen av markanvändningen så att inget nytt byggnadsbestånd har placerats i översvämningsområdet. Inga sådana byggnader eller funktioner som skulle lida betydande skador eller olägenheter vid en översvämning är kända i Sjundeå ås avrinningsområde.

Man försöker alltid när det är möjligt placera strandbyggandet utanför områden med översvämningsrisk. Vid en stor översvämning torde skadorna fortfarande huvudsakligen drabba jordbruket. I låglänta områden kan gårdsvägar och andra enskilda vägar hamna under vatten, vilket försvårar människors dagliga rörlighet samt skötseln av djurgårdar och kan möjligtvis orsaka en säkerhetsrisk. Översvämningarna kan påverka funktionen av fastighetsspecifika avloppsvattensystem och därigenom öka risken för förorening av vattendrag. Information om vattenförsörjningssystemens funktion vid översvämningar saknas.

Klimatförändringens inverkan

Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.

Enligt prognosen kommer vårfloderna i vattendragen i Nyland i regel att minska och tidigareläggas, så även i Sjundeå å. De maximala snömängderna förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare. Särskilt under höstens köldperioder kan havet som ännu är isfritt orsaka rikligt snöfall i närheten av kusten. När luften blir varmare kan smältningen av färska snölager orsaka lokala översvämningar. Skyfallen sommartid förutspås öka, vilket kan orsaka fler översvämningar under växtperioden.

Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna

Befolkningsutvecklingen har inte bedömts på avrinningsområdets nivå, men kommunspecifika uppskattningar kan användas som riktgivande information. Enligt prognoser kommer det inte att ske några stora förändringar i folkmängden i kommunerna i Sjundeå ås avrinningsområde till 2040. Bebyggelsen kommer även i fortsättningen främst att koncentreras till områden nära tätorterna. I områden med fast bosättning är översvämningsriskerna antingen på den nuvarande nivån eller något större, om byggandet i strandområdena ökar. Att byggandet blivit mer tekniskt kan också öka översvämningsskadorna. Å andra sidan strävar man efter att placera nya byggnader utanför områdena med översvämningsrisk eller tillräckligt högt upp.

Tätortsområden som är stadda i utveckling är åtminstone Lojo, Nummela och Ojakkala på Lojoåsen samt Sjundeå kyrkby och området vid Sjundeå station. Avrinningsområdets hela nedre del är generalplanerat område. På jordbruksområdena och i de mindre byarna ökar folkmängden sannolikt inte kännbart. Det sammanlagda antalet invånare i Sjundeå ås område kan öka, men bebyggelsen torde koncentreras till de största tätorterna. De nya områdena som byggs kommer att vara små och inga särskilda verkningar som orsakar extrema översvämningar är att vänta.

Inga sådana projekt, funktioner eller utveckling av markanvändningen som kunde ha en särskild inverkan på uppkomsten av översvämningar eller ökningen av översvämningsrisker är kända i Sjundeå ås avrinningsområde. Strandområdena vid åmynningen är belägna i påverkansområdet för en havsöversvämning, särskilt om havsnivån stiger till följd av klimatförändringen. Havsöversvämningar har granskats i en separat rapport.

På längre sikt kommer jordbruket att leda till att åkrarna i området komprimeras och eroderas. Också nyttoeffekten av de tidigare utförda skyddsåtgärderna mot översvämningar avtar med tiden. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Detta kan för egen del öka översvämningskänsligheten i området i framtiden.

Vattenföringen ökar kraftigt till följd av ökad skogsdikning, vilket kan leda till fler översvämningar. I Sjundeå ås avrinningsområde kommer iståndsättningsdikningar att göras även i framtiden, eftersom dikningar är nödvändiga för skogsbruket. En särskild ökning av torvutvinningen eller skogsbruket är inte att vänta. Skulle dessa öka jämfört med dagsläget, skulle dock även antalet nydikningar och iståndsättningsdikningar öka. Detta skulle i sin tur kunna öka översvämningsriskerna i området. Skogsdikningar orsakar också närings- och partikelbelastning samt försurning i vattendragen.

Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:

1. ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
2. långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
3. långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
4. långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
5. oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet

Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.

Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.

I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.

Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk

För Sjundeå ås avrinningsområde har inga kartor över översvämningshotade områden eller kartor över översvämningsrisker utarbetats.

Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.

Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.

Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor

Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.

Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:

Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)

Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.

Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker

Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.

Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå

En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.

Övriga utgångsdata

Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.

Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån

Sjundeå ås avrinningsområde ligger i västra Nyland, i Lojo stad samt i Sjundeå, Ingå, Kyrkslätt och Vichtis kommuner. Sjundeå å är cirka 48 km lång, avrinningsområdets yta är 482,94 km2 och andelen sjöar är 5,23 procent.

Åar, älvar och sjöar

Sjundeå å får sin början i Enäjärvi i Vichtis och mynnar ut i Finska viken i Pickalaviken ungefär 7 km sydväst om Kyrkslätts centrum.

De viktigaste sjöarna i Sjundeå ås avrinningsområde är Enäjärvi, Poikkipuoliainen, Palojärvi, Bakträsk, Björnträsk, Tjusträsk och Vikträsk. Sjundeå ås viktigaste sidoarm är Kyrkån. I avrinningsområdets övre del delar sig Sjundeå å i Palojoki och Risubackaån.

Vattenföring och vattenstånd

Liksom de andra större åarna vid Nylands kust kännetecknas också Sjundeå å av stora flödesvariationer och översvämningskänslighet. Vattenföringen har vanligtvis varit som högst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i ån normalt låg, men ökar mot hösten.

Vattnens status

Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.

Sjundeå å ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes 2019 är statusen i Sjundeå ås huvudfåra måttlig. Av biflödena har Bölebäcken-Lappträskbäcken, Rudbäcken och Kvarnbyn god status, de övriga måttlig. Av de största sjöarna i avrinningsområdet har Enäjärvi, Björnträsk och Poikkipuoliainen statusen otillfredsställande och Bakträsket statusen måttlig. För att uppnå en god ekologisk status i Sjundeå å och dess biflöden behövs bland annat restaurering av habitat.

Den fysikalisk-kemiska statusen i Sjundeå å är måttlig, och statusen i biflödena varierar från otillfredsställande till utmärkt (Kvarnbybäcken). Den fysikalisk-kemiska statusen i Enäjärvi är dålig, i Bakträsket måttlig och i Björnträsk och Poikkipuoliainen otillfredsställande.

Nuvarande markanvändning

Över hälften av Sjundeå ås avrinningsområde är skogsmark. En fjärdedel av arealen utgörs av jordbruksområden. Åkrarna är belägna i låglänta områden nära fåror och sjöar, särskilt i Kyrkåns avrinningsområde. Vattenområdet är nästan 5 procent. De tämligen stora bebyggda områdena förklaras med det stora byggnadsbeståndet på framför allt Lojoåsen. I övrigt finns det endast få sammanhängande bebyggda områden.

Planerad markanvändning

Sjundeå ås avrinningsområde är indelad på områdena för Västra Nylands och Helsingforsregionens etapplandskapsplaner.

Detaljplanerade områden finns på Lojoåsen i Lojo, Nummela och Ojakkala samt i Sjundeå kyrkby och vid Sjundeå station. Största delen av avrinningsområdet är generalplanerat.

I landskapsplanen är de största områdena med tätortsfunktioner belägna i anslutning till de detaljplanerade områdena samt på den nordvästra stranden av Pickalaviken. Områdena vid Lappträsket samt Noux är angivna som skyddsområden.

Tätorterna ligger huvudsakligen i kanten av avrinningsområdet på Lojoåsen och i Sjundeå. I närheten av vattendragen finns rikligt med bebyggelse med bykaraktär, men landsbygdsbebyggelsen är ändå dominerande. De viktigaste vägförbindelserna är motorvägen Helsingfors–Åbo (1) samt den vägförbindelse från Lojo mot nordväst som bildas av Svidjavägen (116) och Sjundeåvägen (115).

Skyddsområden och kulturarv

I Sjundeå ås avrinningsområde finns två objekt som ingår i programmet för skydd av åsar, sex objekt som ingår i lundskyddsprogrammet, ett objekt som ingår i programmet för skydd av fågelrika sjöar och havsvikar, en landskapshelhet, ett objekt som ingår i strandskyddsprogrammet, tre objekt som ingår i programmet för myrskydd och fyra objekt som ingår i skyddsprogrammet för gamla skogar. Det finns sammanlagt sex Natura 2000-områden och dessutom är Sjundeå ås nedre del jämte de viktigaste sidoarmarna angiven som ett linjeformigt Naturaobjekt. På privat mark finns tiotals skyddsområden.

Det till arealen största naturskyddsprogramområdet är Degerbys-Pickalaåns-Palojokis kulturlandskap, som omfattar en stor del av avrinningsområdets nedre del. Sjöområdet Meiko-Lappträsket ingår i strandskyddsprogrammet och är ett Natura 2000-område. Naturaområdet i Noux sträcker sig till de norra delarna av Sjundeå ås avrinningsområde.

Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte har oersättliga ogynnsamma följder för naturskyddsobjekten.

Stora Strandvägen, som korsar avrinningsområdets södra del, är vid sidan av Tavastländska Oxvägen Finlands viktigaste historiska landsvägsförbindelse. Andra betydande objekt är Svidja gård och Sjundeå kyrka samt Sjundby gård i avrinningsområdets nedre del. Framför allt i Sjundeå finns många fornlämningar, varav största delen är punktformiga bo- eller gravplatser.

Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte innebär någon betydande risk för de historiska objekten eller kulturmiljöerna i vattendragets närområde.

Översvämningsskydd

I Sjundeå ås avrinningsområde finns enligt SYKEs informationssystem för vattenverksamhet tre projekt för översvämningsskydd; rensningarna av Bölebäcken, Kyrkån i Sjundeå samt Sjundeå å och Harvsån. Dessutom har Rävbacken mellan Kynnarträsk och Tjusträsk rensats.

Sjundeå å anses vara en av de åar i Nyland som bevarats bäst i naturligt tillstånd.

Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget

Sågarsfors kraftverksdamm, som tidigare var klassificerad enligt dammsäkerhetslagen, har rivits och forsavsnittet har restaurerats för att möjliggöra fiskvandring. Till följd av restaureringsarbetet regleras inte avtappningen med dammen och den har i praktiken ingen inverkan på översvämningsriskerna. Uppströms kraftverket finns en fast grunddamm som byggts i samband med rensningsprojektet i Sjundeå å för att hålla vattenståndet i Björnträsk på önskad nivå.

Mindre dammar som delvis tagits ur bruk är vattenverksdammarna vid bland annat Hiiskankoski, Kurkisån, Munksforsen, Palokoski, Passilanjoki och Sjundbyforsen. Vid utloppen från flera sjöar i den övre delen av Sjundeå ås avrinningsområde finns grunddammar, men de saknar regleringsmöjligheter. Dammen i Sjundbyfors har ett fungerande småvattenkraftverk.

I Sjundeå ås avrinningsområde finns ett fungerande regleringsprojekt, Vikträsk och Pickalaån. Regleringen inleddes 1960 och tillståndshavare är Prysmian Cables and Systems Oy.