Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Sibbo ås avrinningsområde

Tidigare inträffade översvämningar

Om följderna av den största översvämningen som inträffat i södra Finland, vårfloden 1966, finns knappt någon information. I Totalplanen för vattenanvändningen har inga översvämningsområden i Sibbo ås avrinningsområde angetts.

Vid översvämningen sommaren 2004 rapporterades från Sibbo ett fåtal skador, främst på enskilda vägar eller broar. I avrinningsområdets norra ända rapporterades en byggnadsskada som uppenbarligen var orsakad av översvämning av det lokala diket. Borgnäsvägen norr om Nickby har ofta varit avbruten på grund av översvämningar. Vägen har höjts och för närvarande är översvämningsriskerna under kontroll.

Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget

Vårfloden 1966 är den största översvämningen i södra Finland om vilken det finns närmare uppgifter. Vattenstånd och vattenföringar under denna översvämning har rapporterats och översvämningens utbredningsområden är i huvudsak kända. Uppgifterna om översvämningen har utnyttjats i planeringen av markanvändningen så att inget nytt byggnadsbestånd har placerats i översvämningsområdet. Vid de tidigare översvämningarna i Sibbo å har inga skador på byggnader rapporterats. Byggandet har styrts utanför områdena med översvämningsrisk. Inga sådana byggnader eller funktioner som skulle lida betydande skador eller olägenheter vid en översvämning är kända.

Man försöker alltid när det är möjligt placera strandbyggandet utanför områden med översvämningsrisk. Vid en stor översvämning torde skadorna fortfarande huvudsakligen drabba jordbruket. I låglänta områden kan gårdsvägar och andra enskilda vägar hamna under vatten, vilket försvårar människors dagliga rörlighet samt skötseln av djurgårdar och kan möjligtvis orsaka en säkerhetsrisk. Översvämningarna kan påverka funktionen av fastighetsspecifika avloppsvattensystem och därigenom öka risken för förorening av vattendrag. Information om vattenförsörjningssystemens funktion vid översvämningar saknas.

Klimatförändringens inverkan

Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.

Enligt prognosen kommer vårfloderna i vattendragen i Nyland i regel att minska och tidigareläggas, så även i Sibbo å. De maximala snömängderna förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare. Särskilt under höstens köldperioder kan havet som ännu är isfritt orsaka rikligt snöfall i närheten av kusten. När luften blir varmare kan smältningen av färska snölager orsaka lokala översvämningar. Skyfallen sommartid förutspås öka, vilket kan orsaka fler översvämningar under växtperioden.

Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna

Befolkningsutvecklingen har inte bedömts på avrinningsområdets nivå, men kommunspecifika uppskattningar kan användas som riktgivande information. Enligt prognoser kommer det inte att ske några stora förändringar i folkmängden i kommunerna i Sibbo ås till 2040. Bebyggelsen kommer även i fortsättningen främst att koncentreras till områden nära tätorterna. I områden med fast bosättning är översvämningsriskerna antingen på den nuvarande nivån eller något större, om byggandet i strandområdena ökar. Att byggandet blivit mer tekniskt kan också öka översvämningsskadorna. Å andra sidan strävar man efter att placera nya byggnader utanför områdena med översvämningsrisk eller tillräckligt högt upp.

I Sibbo ås avrinningsområde finns flera bytätorter som utvecklas, bland annat Nickby i Sibbo.  På avrinningsområdets västra kant finns också bostads-, arbetsplats- och industriområden i Kervo.

Befolkningsmängden i avrinningsområdet kan sannolikt öka något jämfört med nuläget. Pendlingsavstånden till huvudstadsregionen är rimliga. Bebyggelsen kommer sannolikt att behålla bykaraktären och det kommer knappt att bildas några tätbebyggda tätortsområden, med undantag för Nickby och Söderkulla. Översvämningarna kan bli något mer extrema till följd av de nya områdena som byggs. Det är svårt att bedöma de exakta konsekvenserna för översvämningsförhållandena i Sibbo å. Sannolikt är konsekvenserna inte markanta.

Inga sådana projekt, funktioner eller utveckling av markanvändningen som kunde ha en särskild inverkan på uppkomsten av översvämningar eller ökningen av översvämningsrisker är kända i Sibbo ås avrinningsområde. Strandområdena vid åmynningen kan vara belägna i påverkansområdet för en havsöversvämning, särskilt om havsnivån stiger till följd av klimatförändringen. Havsöversvämningar har granskats i en separat rapport.

På längre sikt kommer jordbruket att leda till att åkrarna i området komprimeras och eroderas. Också nyttoeffekten av de tidigare utförda skyddsåtgärderna mot översvämningar avtar med tiden. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Detta kan för egen del öka översvämningskänsligheten i området i framtiden.

Vattenföringen ökar kraftigt till följd av ökad skogsdikning, vilket kan leda till fler översvämningar. I Sibbo ås avrinningsområde kommer iståndsättningsdikningar att göras även i framtiden, eftersom dikningar är nödvändiga för skogsbruket. En särskild ökning av torvutvinningen eller skogsbruket är inte att vänta. Skulle dessa öka jämfört med dagsläget, skulle dock även antalet nydikningar och iståndsättningsdikningar öka. Detta skulle i sin tur kunna öka översvämningsriskerna i området. Skogsdikningar orsakar också närings- och partikelbelastning samt försurning i vattendragen.

Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:

1. ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
2. långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
3. långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
4. långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
5. oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet

Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.

Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.

I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.

Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk

För Sibbo ås avrinningsområde har inga kartor över översvämningshotade områden eller kartor över översvämningsrisker utarbetats.

Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.

Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.

Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor

Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.

Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:

Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)

Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.

Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker

Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.

Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå

En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.

Övriga utgångsdata

Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.

Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån

Sibbo ås avrinningsområde ligger huvudsakligen i östra Nyland i Sibbo kommuns område. I avrinningsområdets utkanter sträcker sig avrinningsområdet också till Nyland, och städerna Helsingfors, Vanda och Kervo samt Mäntsälä och Borgnäs kommuner. Sibbo ås huvudfåra är cirka 37 km lång, avrinningsområdets yta är 220,47 km2 och andelen sjöar är 0,58 procent.

Åar, älvar och sjöar

Sibbo å har sin början på åkrarna i Tikkaro i Mäntsälä och mynnar ut i Sibboviken i Finska viken söder om Söderkulla.

I Sibbo ås avrinningsområde finns endast få sjöar och de ligger i huvudsak i avrinningsområdets nedre del. De viktigaste sjöarna är Fiskträsk, Mjödträsk, Molnträsket, Byträsk och Storträsk. Sibbo ås viktigaste biflöde är Byabäcken.

Vattenföring och vattenstånd

Liksom de andra större åarna vid Nylands kust kännetecknas också Sibbo å av stora flödesvariationer och översvämningskänslighet. Vattenföringen har vanligtvis varit som högst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i ån normalt låg, men ökar mot hösten.

I Sibbo ås avrinningsområde finns inga sjöar som jämnar ut vattenföringen, så variationerna i vattenföringen är stora. Avrinningsområdet är relativt litet, så redan vid lokala skyfall kan vattenståndet i ån närma sig högvattennivåer.

Vattnens status

Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.

Sibbo å ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Enligt den ekologiska klassificeringen 2019 är statusen i den nedre och mellersta delen av Sibbo ås huvudfåra otillfredsställande. I den övre delen, som är känd under namnet Parkoja är statusen däremot dålig. Av biflödena har Byabäcken-Hälsängsbäcken måttlig status och i Furunäsbäcken otillfredsställande status. Molnträskets ekologiska status är god. För att uppnå en god ekologisk status i Sibbo å och dess biflöden behövs bland annat restaurering av habitat och åtgärder som underlättar fiskvandringen.

Sibbo ås fysikalisk-kemiska status varierar från otillfredsställande till dålig, biflödenas status från måttlig till dålig. Molnträskets fysikalisk-kemiska status är dock utmärkt.

Nuvarande markanvändning

Största delen av Sibbo ås avrinningsområde består av skog. Vid Sibbo å finns också mycket åkermark och jordbruket är en viktig näring. Åkrarna ligger huvudsakligen längs åar och bäckar. Andelen vattendrag samt våtmarker och myrar är liten och i avrinningsområdet finns i praktiken inga sjöar, med undantag för dess nedre del. Avrinningsområdet ligger nära huvudstadsregionen, så det finns ganska många bebyggda områden. De viktigaste områdena med tätbebyggelse är Söderkulla, Sibbo, Kervos östra delar, Paipis och Norra Paipis.

Planerad markanvändning

I Sibbo ås avrinningsområde gäller Helsingforsregionens etapplandskapsplan, i avrinningsområdets södra del etapplandskapsplan 2 för Nyland, Östersundomområdet.

De detaljplanerade områdena ligger i södra delen av avrinningsområdet i Söderkulla, Massby och Kallbäck samt i och nordväst om Sibbo centrum. Generalplanen för Sibbo omfattar nästan hela avrinningsområdet.

I landskapsplanen finns områdesreserveringar för tätortsfunktioner längs Immersbybäcken samt i Nickby i Sibbo. Områden för centrumfunktioner finns i Söderkulla och Sibbo centrum. I Byabäckens avrinningsområde finns stora naturskyddsområden. Huvudvägen Nickby–Broböle-huvudvägen samt utstakningen av den nya huvudbanan i avrinningsområdets nedre del är betecknade som trafikobjekt i landskapsplanen.

Tätorterna är koncentrerade till detaljplanerade och tätare bebyggda områden. För Sibbo ås avrinningsområde är även vidsträckta byområden typiska. Det finns relativt lite landsbygdsbebyggelse jämfört med övriga Nyland. Den viktigaste vägförbindelsen genom avrinningsområdet är riksväg 7 i södra delen av området. Dessutom går järnvägsavsnittet Kervo–Sköldvik genom området.

Skyddsområden och kulturarv

I Sibbo ås avrinningsområde finns lundskyddsprogrammet Hindsby lundar samt tre separata objekt som ingår i skyddsprogrammet för gamla skogar. I avrinningsområdet finns fem områdesliknande Natura 2000-objekt. Dessutom har Sibbo å markerats som ett linjeformigt Naturaobjekt. Det finns 20 skyddsområden på privat mark.

Det enda området i närheten av Sibbo ås huvudfåra som ingår i ett naturskyddsprogram är Harsbackenområdet som ingår i skyddsprogrammet för gamla skogar. En översvämning orsakar inga skadliga konsekvenser för området. Det viktigaste Natura 2000-området är Sibbo storskog i avrinningsområdets södra del. Sibbo storskog är också en nationalpark.

Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte har oersättliga ogynnsamma följder för naturskyddsobjekten.

Alla betydande byggda kulturmiljöobjekt är belägna i avrinningsområdets nedre del. Det viktigaste objektet torde vara den medeltida borgön Sibbesborg och odlingslandskapet i Sibbo ådal som ligger vid Sibbo ås nedre lopp. Vid en stor översvämning hamnar de låglänta åkermarkerna under vatten, men fästningsbyggnaderna ligger tillräckligt högt upp.

I Sibbo ås avrinningsområde finns flera objekt som är införda i fornlämningsregistret. Objekten och i synnerhet byggnaderna i anslutning till dem ligger i huvudsak utanför översvämningens påverkansområde.

Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte innebär någon betydande risk för de historiska objekten eller kulturmiljöerna i vattendragets närområde.

Översvämningsskydd

I Sibbo ås avrinningsområde har veterligen inga större projekt för översvämningsskydd genomförts. De mindre rensningarna och muddringarna har närmast varit av restaureringsnatur.

I huvudfåran har ån rensats åtminstone i den övre delen, där fåran är känd under namnet Parkoja. Rensningsområdet sträckte sig ända till Myllykoski. Det enda kända översvämningsskyddsprojektet var i anslutning till projektet PURO, där man sökte naturliga metoder för dräneringen av jordbruksområden. I samband med projektet genomfördes en naturenlig rensning och översvämningsterrass i biflödet Ritobäcken i Byabäcken vårvintern 2010.

Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget

I Sibbo ås vattendrag finns ingen betydande driftverksamhet. Den enda betydande dammen ligger i byn Broböle. Dammen i Broböle är av betong och saknar regleringsmöjlighet. Dammen har en gång i tiden använts för sågverkets och elproduktionens behov. Dammen har restaurerats och dess vattenföringskapacitet har förbättrats något.

I Sibbo ås avrinningsområde finns inga kraftverk eller fungerande regleringar.