Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Nylands kustområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
På den här webbplatsen kan du bekanta dig med bakgrundsmaterialet till den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i små avrinningsområden och vid havskusten vid Nylands kust. För bedömningen har man granskat 29 små avrinningsområden som är belägna mellan Raseborg och Lovisa och som mynnar ut i Finska viken samt hela kustområdet mellan Hangö och Lovisa. Nylands kust betraktas som ett exceptionellt område på riksnivå. Två av Finlands största städer ligger vid kusten och det finns betydande ekonomisk verksamhet i området.
En havsöversvämning är omfattande och kan påverka hela kustområdet samtidigt. På översvämningskänsligheten i små avrinningsområden inverkar vanligtvis terrängens flackhet, markanvändningen, andelen sjöar och avrinningsområdets storlek. I synnerhet skyfall kan orsaka betydande lokala översvämningar.
Kusten
Från Nylands kust föreslås Helsingfors och Esbo kustområde som områden med betydande översvämningsrisk vid en havsöversvämning. I förslaget har man beaktat havsnivåhöjningen till följd av klimatförändringen, befolkningsprognoser och skadliga översvämningar som inträffat tidigare. Det föreslås att Lovisa kustområde tas bort som ett betydande översvämningsområde.
Motiveringarna till Helsingfors och Esbo kustområde är följande:
- ökad översvämningsrisk till följd av klimatförändringen
- tusentals invånare i ett område som skulle hamna under vatten vid en sällsynt översvämning
- flera svårevakuerade objekt
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster
- strömavbrott och avbrott i värmedistributionen
- avbrott i förbindelser för telefon- och datakommunikation
- avbrutna vägtrafikförbindelser
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön:
- flera konstruktioner för vattentjänsterna
- tidigare översvämningar med ur allmän synpunkt ogynnsamma följder
Små avrinningsområden
Bland de små avrinningsområdena vid Nylands kust föreslås inga områden med betydande översvämningsrisk enligt lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010). I avrinningsområdena som granskats har det inte inträffat sådana översvämningar som skulle ha kunnat orsaka sådana ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som avses i 8 § 1 mom. i lagen om hanteringen av översvämningsrisker. Man har inte heller bedömt att det i avrinningsområdena skulle föreligga risk för framtida översvämningar som skulle orsaka ovan nämnda ogynnsamma följder. I de små avrinningsområdena vid Nylands kust har man inte heller identifierat några andra områden med översvämningsrisk.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Kusten
Det föreslås att Lovisa kustområde tas bort som ett betydande översvämningsområde. Motiveringarna till att ta bort Lovisa kustområde som område med betydande översvämningsrisk är följande:
- Den gjorda karteringen av översvämningsriskerna i området, utifrån vilken bland annat de översvämningshotade byggnaderna för samhällsteknik är kända.
- I kända objekt med översvämningsrisk kan översvämningsskyddet skötas utan processen för en plan för hantering av riskerna.
- Det finns inga ytterligare förslag på nya realistiska åtgärder för att skydda riskobjekten i området.
- Beredskapen för Lovisa kärnkraftverk har förbättrats så att man vid normaldrift har förberett sig för mycket sällsynta översvämningar och nedkylningen av reaktorerna är säkerställd om havsvattenståndet stiger till nivån N2000+4,02 m.
- I planen för hantering av översvämningsrisker har man fastställt de instanser som ansvarar för de kontinuerliga åtgärderna.
- Det finns inget behov av arbete i översvämningsgruppen, eftersom myndigheterna och de organisationer som ansvarar för objekten redan arbetar med hanteringen av översvämningsriskerna i samband med sin övriga beredskap
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena vid Nylands kust har det sedan den föregående planeringsomgången inte inträffat några översvämningar som orsakat betydande skador. Det har inte heller skett några särskilda förändringar i markanvändningen. I och med planeringen av markanvändningen och byggandet som beaktar översvämningsriskerna kan det bedömas att antalet riskobjekt inte har ökat. I bedömningen av klimatförändringens inverkan har det inte framkommit några förändringar som ökar översvämningsrisken.
I Esbo å har översvämningsrisken minskat i och med höjningen av Åboleden (rv 1), översvämningsskydden i Kyrkträsket och restaureringen av huvudfåran. Även vattenföringskapaciteten i Lovisaåns huvudfåra har förbättrats genom ett omfattande restaureringsprojekt.
Från Rutiån har inga översvämningsskador rapporterats trots att det under de senaste åren förekommit lokala översvämningar orsakade av skyfall. Översvämningsområdet vid Rutiån beaktas när ny markanvändning och nytt byggande planeras.
På grund av åtgärderna som vidtagits som stöd för hanteringen av översvämningsrisker kan risken anses ha minskat så att Esbo å och Lovisaån inte längre anges som områden med översvämningsrisk av betydelse på riksnivå. Inte heller Rutiån anges som område med översvämningsrisk, vilket har att göra med det ökade kunskapsunderlaget och planeringen av markanvändningen där översvämningsrisken beaktas.
Huvudfårans och biflödenas restaureringsbehov kan ställvis ha ökat i och med igenslamningen och den ökade vattenvegetationen. Behovet av lokala restaureringsåtgärder kan behöva bedömas separat främst för att minska översvämningsriskerna för jordbruket.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
För Nylands kust har det utarbetats kartor över risken för havsöversvämning för hela granskningsområdet som sträcker sig från Hangö till Lovisa. På kusten har objekt med översvämningsrisk endast kartlagts i Helsingfors, Esbo, Lovisa och Borgå. Av de små avrinningsområdena på kusten har kartor över översvämningshotade områden utarbetats för Esbo å, Långträsk i Esbo och Lovisaån. I dessa områden har man dock inte kartlagt objekten med översvämningsrisk. På grund av det stora antalet avrinningsområden har det inte gjorts några andra bedömningar av översvämningsriskerna eller analyser av geodata.
Under de senaste åren har man vid placeringen av nya byggnader och funktioner beaktat tidigare översvämningar och rekommendationerna om lägsta grundläggningsnivåer. Således kan det bedömas att antalet riskobjekt inte har ökat efter den ovan nämnda tidigare översynen.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Föreslagna områden med översvämningsrisk
Ehdotettujen merkittävien tulvariskialueiden sekä tunnistettujen muiden tulvariskialueiden rajaukset.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Föreslagna områden med betydande översvämningsrisk
Ehdotetut merkittävät tulvariskialueet perusteineen tarkastellulta vesistö- tai rannikkoalueelta.
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Kusten
I området vid Nylands kust som påverkas av den översvämning som använts som kriterium för bedömningen bor tusentals människor, de flesta i Helsingfors och Esbo. I de övriga kommunerna i regionen är antalet invånare i översvämningsområdet betydligt mindre. Största delen av bostadsbyggnaderna som är belägna i översvämningsområdet finns i Helsingfors och Esbo.
I Helsingfors och Esbo finns bland objekten med översvämningsrisk också hälsovårdsbyggnader, daghem och läroanstalter. I Lovisa finns ett vårdhem i översvämningsområdet. I de övriga kommunerna finns det enligt granskningen inga svårevakuerade, översvämningshotade objekt.
Flera avloppspumpstationer i Helsingfors, Esbo och Lovisa är säkerställda riskobjekt, där översvämningsvatten kan tränga in. Vatten som bräddas från dessa påverkar dock vattenområdet, inte befolkningen direkt.
I Borgå är bebyggelsen utspridd längs kusten och tät bebyggelse finns endast i Borgå centrum, där en översvämning enligt beräkningen i skadebedömningen skulle drabba ungefär 800 invånare. Terrängmodellen som låg till grund för skadebedömningen är dock från 2020 och inte längre aktuell i området med det nyaste byggnadsbeståndet, till exempel området på västra sidan av Borgå å. Efter justering av skadebedömningen är antalet invånare som utsätts för översvämningar i Borgå centrum under 500. Borgås största avloppsreningsverk på Hermansö ligger långt ifrån bebyggelsekoncentrationerna och medför sannolikt ingen fara för människors hälsa.
I det område i Lovisa som för närvarande har betydande översvämningsrisk utsätts mindre än 300 invånare för den granskade översvämningen. I området finns en badstrand enligt EU:s badvattendirektiv, dit bräddat vatten från avloppspumpstationer skulle kunna hamna vid en översvämning.
Små avrinningsområden
På grund av det stora antalet objekt har man inte gjort en analys av geodata för bestämning av de låglänta områdena i de små avrinningsområdena på kusten. Därmed kan befolkningen eller byggnaderna som utsätts vid en översvämning inte presenteras.
Folkmängden är störst i de små avrinningsområdena som är belägna i huvudstadsregionen, det vill säga i Rutiåns, Esbo ås, Gräsaåns och Krabbäckens avrinningsområden. Också antalet byggnader och den totala arean är störst i ovan nämnda områden. Rutiåns och Gräsaåns avrinningsområden är de mest tätbefolkade.
Vid tidigare inträffade översvämningar har skador främst rapporterats för enskilda bostadshus och det har inte uppstått någon betydande översvämningsrisk för människors hälsa eller säkerhet.
Under de tidigare omgångarna av den preliminära bedömningen har inga översvämningsskador rapporterats för Rutiån, som utsetts till övrigt område med översvämningsrisk, trots att det under de senaste åren förekommit översvämningar orsakade av skyfall. Översvämningsområdet vid Rutiån beaktas när ny markanvändning och nytt byggande planeras.
I samband med tidigare översvämningar har inga betydande byggnadsskador rapporterats från svårevakuerade objekt. Utifrån granskningen av grundkartan kan det bedömas att inga svårevakuerade objekt är belägna i det omedelbara påverkansområdet för en översvämning i vattendraget. Generellt sett är kraven på beaktande av översvämningsrisker strängare för denna typ av byggnader än för vanlig bebyggelse.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
Kusten
I Helsingfors och Esbo samt Lovisa finns flera riskobjekt i anslutning till energiproduktion och -överföring, betydande trafikförbindelser, hamnar och avloppspumpstationer som kan påverkas av dimensioneringsöversvämningar. I Helsingfors och Esbo är dessutom datakommunikationsobjekt belägna i översvämningshotade områden.
I glesbebyggelsen i Borgå finns flera transformatorer som är objekt med översvämningsrisk. Vägförbindelser kan avbrytas också i Sibbo, Borgå, Ingå och Kyrkslätt. I Bärösund i Ingå finns en lokal avtalsbrandkår vars lokaler kan drabbas vid en översvämning.
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena på Nylands kust finns sammanlagt 17 grundvattentäkter, en ytvattentäkt (Meiko) och sju andra vattentäkter. Utifrån granskningen av grundkartan kan det bedömas att vattentäkterna i regel inte är utsatta för omedelbar översvämningsrisk.
Energiproduktionsbyggnaderna är placerade så att de inte påverkas av översvämningar. Enstaka transformatorstationer kan drabbas vid en stor översvämning och då kan lokala strömavbrott förekomma.
I de små avrinningsområdena på kusten är inga sådana betydande industrianläggningar, som kan vara belägna i områden med översvämningsrisk från vattendrag, kända.
Enligt de gjorda granskningarna förorsakas inga betydande avbrott i användningen av riksvägar och andra viktiga vägförbindelser.
Mer information
Kusten
Förbindelser
En sådan översvämning som använts i granskningen skulle orsaka betydande problem för vägtrafiken. I Helsingfors och Esbo kan vägförbindelserna avbrytas bland annat på Ring I vid Norra Hagalund och Otnäs, på Åboleden på gränsen mellan Helsingfors och Esbo samt på Björnholmsvägen i östra Helsingfors, där Björnholmen kan bli omringad av vatten. Dessutom kan flera interna förbindelser i städerna avbrytas i Hermanstad, Sörnäs, Mattby och Finno. I Kyrkslätt är Västerleden översvämningshotad i närheten av Hindersby.
I Lovisa kan Strömfors bli omringad av vatten vid en översvämning, liksom även Emsalö och Vessölandet utanför Borgå. I Ingå kan områden bli isolerade, om Bastubackavägen avbryts. I Sibbo kan förbindelserna till Söderkulla försämras. En översvämning kan påverka landsvägsfärjetrafiken till bland annat Pellinge i Borgå, Bärösund i Ingå och Skåldö i Raseborg till följd av översvämmade kajområden.
I Helsingfors finns flera tunnlar under havsnivån som kan fyllas på några dygn om havsvatten tränger in i dem. Helsingfors stad har insett dessa risker i sin egen verksamhet och har beredskap för dem.
Ekonomisk verksamhet
Av de byggnader som anknyter till den ekonomiska verksamheten i Nylands kustområde finns över 700 i översvämningsområdet. Av dessa byggnader är cirka 200 affärs- och kontorsbyggnader, 230 trafikbyggnader, 240 industri- och lagerbyggnader och cirka 60 jord- och skogsbruksbyggnader. Största delen av dessa är koncentrerade till huvudstadsregionen, Borgå, Raseborg och Lovisa.
Översvämningar orsakar också skador på mindre fartyg, båtar och båthamnar. Exempelvis kan det vid stigande vattennivåer uppstå skador på förankringarna på pontonbryggor och gångbroar samt båtar som är förtöjda vid fasta bryggor. Längs den nyländska kusten finns sammanlagt tiotusentals hem- och gästhamnsplatser varför kostnaderna för skadorna skulle bli stora.
Områden som är viktiga för det ekonomiska livet i översvämningsområdet är bland annat hamn- och strandområdena i Hangö, Ekenäs och Ingå centrumområden, stränderna vid Pickalaviken med industrianläggningar, Otnäs teknologikoncentration, Helsingfors centrum, Hagnäs med omgivning, Hertonäs industriområde, Tolkis, Borgå centrum och Lovisa strandområden.
De viktigaste handelssjöfarts- och passagerarhamnarna i Nyland är Hangö hamn, Nordsjö hamn, Västra hamnen, Södra hamnen och Skatudden i Helsingfors, Sköldviks hamn och Tolkis hamn i Borgå, Ingå Shipping och Fortums hamn i Ingå, Kantvik hamn i Kyrkslätt och Lovisa hamn. Vid en översvämning enligt granskningsnivån kan vattnet stiga upp på hamnfält och påverka hamnarnas verksamhet.
I Lovisa kan en översvämning också påverka spårvägstrafiken.
Energiproduktion
I kustområdet i Nyland finns betydande anläggningar för energiproduktion. I den omedelbara närheten av översvämningsområdet finns bland annat Lovisa kärnkraftverk och Sundholmens kraftverk. Dessutom finns det i översvämningsområdet flera transformatorer och kopplingsskåp.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
Kusten
Översvämningar orsakar många slags problem för avloppshanteringen. Havsvatten som kommer in i avloppsledningsnätet orsakar kapacitetsproblem, varvid en del av avloppsvattnet kan hamna orenat i naturen via bräddningsbrunnar/-platser i blandavloppsnätet. I samband med översvämningar kan bräddning även ske vid avloppspumpstationer.
På kusten vid Helsingfors och Esbo finns flera avloppspumpstationer som kan påverkas vid en dimensionerande översvämning. Avloppspumpstationer finns också i området med betydande översvämningsrisk i Lovisa. I Borgå kan en översvämning påverka verksamheten vid Hermansö avloppsreningsverk.
I Helsingfors, Esbo och Lovisa finns flera objekt med översvämningsrisk som kan orsaka förorening av miljön, såsom förorenade markområden, bränsle- eller kemikalielager och hamnar samt verksamheter i anslutning till avfallshanteringen.
Av områdets övriga kommuner finns det i Hangö, Borgå, Ingå och Kyrkslätt hamnar där en översvämning kan utbreda sig på hamnfälten.
En havsöversvämning orsakar inte oersättliga följder för naturskyddsområden eller Naturaområden i kustområdet och inte heller betydande skada för växtligheten, trädbeståndet, fiskbeståndet eller djurlivet.
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena i Nyland är inga betydande industrianläggningar, avloppsreningsverk eller andra funktioner som eventuellt ökar risken för förorening av vattendrag kända. Vid översvämningar försämras vattenkvaliteten framför allt till följd av diffus belastning från avrinningsområdet. Också lokala fastighetsspecifika avloppsvattensystem kan orsaka belastning om deras kapacitet överskrids.
I de små avrinningsområdena vid Nylands kust finns flera fiskeriekonomiskt värdefulla småvatten. Försämrat syretillstånd i vattnet försämrar levnadsförhållandena för fiskar och andra organismer och kan i värsta fall orsaka omfattande fiskdöd. Nedbrytningsprocesserna av växter som hamnar under vatten förbrukar syre och med översvämningsvattnet sköljs dessutom annat syreförbrukande material ut i vattendraget. Också eventuella utsläpp av orenat eller endast delvis renat avloppsvatten i ån ökar syreförbrukningen. Översvämningar kan avsevärt försämra syretillståndet i vattendraget främst under den varma tiden.
Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte har oersättliga ogynnsamma följder för naturskyddsobjekten.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
I närheten av kusten i Helsingfors och Esbo finns åtminstone 25 fornlämningar och i Lovisa finns två fornlämningar som är kända objekt med översvämningsrisk. I Borgå finns ett museum som är ett objekt med översvämningsrisk. I Borgå finns dessutom flera byggda kulturmiljöer av riksintresse inom översvämningens potentiella påverkansområde. I Hangö och Raseborg finns flera betydande byggda kulturmiljöer och arkeologiska objekt. Objekten ligger utspridda över kommunernas hela område och översvämningens inverkan på dessa har inte granskats i detalj.
I de små avrinningsområdena kan man utifrån en granskning av grundkartan bedöma att en översvämning inte innebär någon betydande risk för de historiska objekten eller kulturmiljöerna i vattendragets närområde. Kulturarvsobjekten ligger i huvudsak utanför det översvämningshotade området eller så kan de skyddas med tillfälliga skyddskonstruktioner.
Övriga översvämningsrisker
Vid en havsöversvämning kan vattnet stiga snabbt och påverka ett stort område. En havsöversvämning kan inte heller hanteras på samma sätt som översvämningar i vattendrag. Därför är det viktigt att invånarna och andra aktörer vid kusten själva har beredskap inför en översvämning och är medvetna om översvämningshotet. Klimatförändringen förutspås leda till högre högvattenstånd, vilket bör beaktas i planeringen av markanvändningen.
Baserat på erfarenhet vet man att översvämningar i åar och bäckar i de små avrinningsområdena på kusten främst orsakar skador på jord- och skogsbruksområden, lokala vägar och enskilda vägar samt enskilda byggnader. Veterligen har inga betydande översvämningar orsakade av isproppar eller issörja förekommit.
Mer information
Kusten
Havsöversvämningens karaktär och regionala förhållanden
Havsöversvämningar kan inte hanteras på samma sätt som översvämningar i vattendrag till exempel genom reglering, vattenkonstruktioner eller kvarhållande av vatten. Jämfört med översvämningar i vattendrag är havsöversvämningar korta och snabba, men de påverkar ett mycket stort område. Kännetecknande för Nylands kust är att det finns bosättning längs kusten, men de största befolkningskoncentrationerna samt samhällsfunktionerna och därmed de största riskerna är koncentrerade till några tätortscentrum.
De översvämningsrisker i Nyland som hänför sig till havsöversvämningar påverkas särskilt av den havsnivåhöjning som klimatförändringen orsakar samt av byggandet på stränderna i växande kommuner. Av de betydande översvämningsområdena i Helsingfors och Esbo förutspås översvämningsriskerna öka betydligt fram till år 2100, om inga åtgärder vidtas, medan risken i Lovisa förblir oförändrad eller till och med minskar. Enligt prognosen är befolkningsökningen kraftigast i Helsingfors, Esbo, Sibbo, Kyrkslätt och Borgå, vilket för sin del kan öka planläggningstrycket i närheten av kusten. I kommunerna längs Nylands kust har ökningen av översvämningsrisken dock i huvudsak beaktats på olika plannivåer och i byggnadsordningarna.
Kostnadseffektiviteten i planen för hantering av översvämningsrisker
I hanteringen av havsöversvämningar betonas styrning och planering av markanvändningen, beredskapsplanering och ökad medvetenhet samt skydd av kritiska objekt. NTM-centralen främjar beaktandet av översvämningsrisker i planeringen av markanvändningen och byggandet. Beredskapsplaneringen hör redan i dagsläget till både offentliga och privata organisationers normala verksamhet och det är väsentligt att dessa aktörer är medvetna om den översvämningsrisk som de utsätts för. Skyddet av enskilda objekt ordnas av objektens innehavare och är i hög grad beroende av de resurser som dessa har till sitt förfogande.
Nyttan med en plan för hantering av översvämningsriskerna blir synliga, om hanteringsåtgärderna och planeringen av dem förutsätter ett omfattande samarbete mellan flera olika sektorer och aktörer i samhället. I kustområdena vid Helsingfors och Esbo har man nytta av utarbetandet av en riskhanteringsplan, eftersom organisationerna i dessa kommuner är stora och beredskapsplaneringen förutsätter samarbete mellan flera aktörer. I andra kommuner vid Nylands kust där översvämningsrisker har identifierats kan dessa hanteras effektivare genom andra befintliga processer.
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena vid Nylands kust finns två större dammar: Dämmans vattenverksdamm i Mankån och Valsverksforsens damm i Fiskars å.
Den konstgjorda sjön Dämmans areal och volym är tämligen små. Omedelbart nedströms dammen finns ett större låglänt skogsområde. Utloppsfåran Gumböleån slingrar sig smal och meandrande genom skogiga områden och det finns mycket lite bebyggelse invid fåran. Byggnaderna är i huvudsak högt belägna. Vid ett eventuellt dammbrott är flodvågens påverkansområde jämförelsevis litet.
Valsverksforsens damm finns i Fiskars å vid Degersjöns utlopp. Dammkonstruktionen i betong är mycket smal, så vid ett dammbrott blir flodvågen inte särskilt massiv. De mindre dammkonstruktionerna nedströms kan dock förstora översvämningen lokalt. Då hotas i huvudsak byggnaderna vid Fiskars bruk. Översvämningsrisken kan dock inte bedömas vara betydande.
Den uppdämmande effekten av de mindre dammarna och grunddammströsklarna i avrinningsområdena minskar väsentligt när vattenföringen ökar och de kan inte bedömas ha någon avgörande inverkan på översvämningsriskerna.
Tidigare inträffade översvämningar
Under tidsperioden 2018–2022 har det inte förekommit några särskilda havsöversvämningar på Nylands kust, varvid stigande havsvatten skulle ha orsakat betydande skador. Den största översvämningen inträffade 2005, då havsnivån steg 1,51 m över medelvattenståndet. Andra havsöversvämningar har inträffat i Nyland åren 1967, 1975, 1984, 1986, 2001, 2003, 2006, 2007, 2011, 2015, 2018, 2020, 2021 och 2023.
Observationerna av vattenståndet i de små avrinningsområdena i Nylands kustområde omfattar inte de största översvämningarna. Den största observerade översvämningen i Nyland inträffade 1966. Återkomsttiden för denna översvämning har allmänt bedömts vara ungefär 200–500 år beroende på platsen. Svåra vårfloder har förekommit åren 1984 och 1999. Även vid översvämningen sommaren 2004, som orsakades av skyfall, var vattenståndet exceptionellt högt i hela södra Finland. Snösmältningen och skyfall har orsakat fler nära ögat-situationer på 2000-talet.
Allmänt taget drabbar översvämningarna jord- och skogsbruksområdena i de små avrinningsområdena på kusten, och dessutom har enskilda byggnader varit belägna i översvämningens påverkansområde. Även vägförbindelser och broar har lidit översvämningsskador. Den större bebyggelsen och industrin är i regel tillräckligt högt placerad.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Tidigare inträffade översvämningar
Uppgifter om tidigare inträffade översvämningar i området som granskats, vilka registrerats i översvämningsdatasystemet. I tabellen anges översvämningens tidpunkt, typ, ogynnsamma följder samt eventuella uppgifter om övriga egenskaper, såsom sannolikhet och omfattning.
Mer information
Kusten
Räddningsväsendets uppgifter efter den föregående planeringsperioden
Sedan 2018 har räddningsverket haft uppskattningsvis cirka 150 skadebekämpningsuppdrag vid kusten. Största delen av dessa har varit i Helsingfors (över 50 st.) och Esbo (ca 40 st.). Utöver detta har man haft uppskattningsvis 30 uppdrag i Raseborg och cirka tio uppdrag i Borgå. I de övriga kustkommunerna har man endast haft enstaka uppgifter. (PRONTO)
Havsöversvämningen 2005
Den största havsöversvämningen vid Nylands kust inträffade i januari 2005, då vattnet steg som högst 1,51 m ovanför medelvattenståndet, vilket motsvarar 1,72 m i N2000-systemet.
I Helsingfors steg vattnet till bland annat till Salutorget, Kompasstorget i Brunnsparken och fastigheters källare. Trafiken på Norra stranden och Norra Esplanaden avbröts och bland annat färjetrafiken till Sveaborg hindrades. Man förhindrade inträngandet av vatten i källare i centrum genom att pumpa vatten från avloppen ut i havet. I Sörnäs hamn drabbades flera nya importfordon av vattenskador. I huvudstadsregionen var Ring I avstängd vid Otnäs och korsningsområdet vid Ring III och Österleden delvis avstängd på grund av vattnet.
I Lovisa hotade översvämningen även Lovisa kärnkraftverk där beredskapen höjdes. Dessutom höjdes den 170 cm höga översvämningsdammen i Nedre staden i Lovisa och man utförde pumpningar. I Borgå omringades rekreationsoasen på Svinö och stationsområdet delvis av vatten, varvid områdets invånare evakuerades med båtar.
I Nyland och Egentliga Finland förekom det trafikstörningar och avbrott i sammanlagt cirka 40 vägobjekt, vilket pågick i 1–2 dagar. Vattnet spolade över vägar och hindrade trafiken, då vattendjupet var över 0,15 m. Efter översvämningen reparerades erosionsskador, ras på slänter och väganläggningar.
Havsöversvämningen 2005 har uppskattats ha orsakat skador till ett värde om sammanlagt cirka 12 miljoner €. Översvämningen förstörde strandkonstruktioner, bland annat fritidsbostäder, bryggor, båthus och bojar, i nästan alla kuststäder i Nyland. Vattnet trängde in i källare i strandnära byggnader på olika håll i landskapet Nyland. I Sveaborg orsakade översvämningen stranderosion och lokala ras. (NTM-centralen i Nyland 2010)
Andra inträffade havsöversvämningar
Oktober 1967
Enligt uppgifter i tidningar var havsvattenståndet på sydkusten högre än på 30 år: I Helsingfors 1,24 m och i Lovisa 1,35 m över medelvattenståndet. I Borgå omringades bland annat stadshuset av vatten. I Helsingfors spolade havsvatten över Salutorget och vägavsnittet mellan Helsingfors och Borgå.
September 1975
En sydvästlig storm höjde havsvattenståndet vid kusten till över en meter över det normala. I Helsingfors fylldes båtar med vatten och de slets från sina förtöjningar.
December 1984
De sydvästliga strömningarna i Bottenhavet och Östersjön som fortsatte under de första dagarna i januari höjde bland annat i Helsingfors havsnivån till som högst 1,33 m över medelvattenståndet.
December 1986
En havsöversvämning orsakade betydande skador i Lovisa när vattnet steg från Lovisaviken in i byggnader och stängde av trafiken på Strandvägen. Dessutom spolades flera båtar från vinterförvaringsplatsen på Sågudden ut till havs. En orsak till skadorna var att översvämningsvallarna brustit.
November 2001
En kraftig storm höjde havsnivån i Helsingfors 1,28 m över medelvattenståndet.
December 2003
I december steg havsvattnet i Helsingfors som högst 1,17 m ovanför medelvattenståndet och Salutorget hotades svämmas över. Översvämningen bröt också trafiken på landsväg 170 i Östersundom i Sibbo, vid avtaget till Björnsö. I Borgå och Lovisa steg vattnet 1,70 m över medelvattenståndet och orsakade trafikproblem i Borgå samt översvämningar i hamnområdet och källare.
Januari 2007
Havsvattenståndet i Helsingfors var som högst 1,23 m och i Hangö 1,02 m över medelvattenståndet.
December 2011
Havsvattenståndet steg i Lovisa ungefär 1,3 m och i Borgå ungefär 1,2 m över medelvattenståndet vid stormarna Tapani och Hannu.
December 2015
Havsvattenståndet steg i Helsingfors som högst 1,1 m över medelvattenståndet, till följd av vilket åtminstone strandpromenader och områden i Hagnäs svämmade över. I Borgå avbröts trafiken på Strandgatan på grund av översvämningen.
September 2018
Under höststormen Kuisma torsdagen 27.9.2018 uppmättes höga havsvattenstånd jämfört med medelvattenståndet: i Helsingfors (92 cm), Borgå (98 cm) och Fredrikshamn 123 (cm).
Februari 2020
Havsvattnet steg upp på gatorna på Brunnsparkens strand 22–23.2.2020 men orsakade inga utryckningar för räddningsverket.
Oktober 2021
22.10.2021 steg havsvattenståndet över medelvattenståndet 145 cm i Fredrikshamn och 94 cm i Helsingfors och exempelvis parkområden i Arabiastranden hamnade under vatten.
Oktober 2023
15.10.2023 hamnade gator och parkområden under havsvatten åtminstone i Drumsö och Brändö. I Borgå inträffade översvämningar. De högsta uppmätta havsvattenstånden var i Helsingfors 105 cm och i Borgå 112 cm över medelvattenståndet (HS 2023).
Översvämningsbeskrivningarna har sammanställts från portalen Myrskyvaroitus.com.
Små avrinningsområden
I Esbo å orsakade översvämmande vatten trafikstörningar på rv 1 i december 2011, våren 2016 och i oktober 2017. Också de offentliga byggnaderna i Kyrkträsks område var hotade. För att förhindra översvämningsskador byggdes tillfälliga skyddskonstruktioner och effektiviserades magasineringen av vatten i Bodom träsk.
Den långvariga översvämningsperioden i slutet av 2017 och början av 2018 i Lovisa å hotade vid flera tillfällen byggnader vid åns mellersta del, bland annat i Hommansby.
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
Rapporten presenterar tidigare översvämningstoppar i avrinningsområdet baserat på en rad hydrologiska observationer. Observationsperiodens lägsta (NW), medelvattenstånd (MW) och högsta (HW) vattenstånd samt år för förekomst av högsta vattenstånd har beräknats för rapporten. Stapeldiagrammet visar de årliga maximi- och minimivärdena för vattennivån. Du kan själv justera skalningen på stapeldiagrammet.
Högvattenföring
Rapporten presenterar tidigare översvämningstoppar i avrinningsområdet baserat på en rad hydrologiska observationer. Observationsperiodens lägsta (NQ), genomsnittliga (MQ) och högsta (HQ) flödet och det år då det högsta flödet inträffade har beräknats för rapporten. Årliga maxima och minima för flöde visas i stapeldiagrammet. Du kan själv justera skalningen på stapeldiagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Kusten
I januari 2005 var högvattnet +1,51 m över medelvattenståndet, vilket i N2000-systemet motsvarar nivån N2000+1,72 m baserat på omvandlingen för 2023. Detta motsvarar översvämningar med en återkomsttid på 1/20a–/50a. Med dessa återkomsttider har skadorna på kusten vid Helsingfors och Esbo uppskattats till 16,5–21,9 miljoner euro baserat på byggnadsuppgifter från 2016–2017 och översvämningskartor. På kusten vid Lovisa är det uppskattade skadevärdet 5,0–6,9 miljoner euro. I den uppskattade summan ingår bland annat de totala byggnadsskadorna samt kostnaderna för trafiken och räddningsväsendet. (Parjanne 2018)
På den nyländska kusten bor i området för en motsvarande översvämning cirka 1 000–1 600 invånare, varav största delen i Esbo, Helsingfors och Borgå. I översvämningsområdet finns cirka 200–350 bostadsbyggnader.
Små avrinningsområden
Översvämningarna under de senaste åren, som främst orsakats av skyfall, har orsakat lokala skador i de små avrinningsområdena vid Nylands kust. Dock har även traditionella vårfloder inträffat till exempel i Esbo å och Lovisaån. Skadorna har främst drabbat enskilda byggnader och trafikförbindelser och särskilt betydande översvämningsskador har inte rapporterats.
I Esbo å kan översvämningsrisken anses ha minskat väsentligt i och med höjningen av Åboleden (rv 1), översvämningsskyddet av Kungsvägens simhall, gymnasiet och domkapitlet samt restaureringen av huvudfåran. Restaureringen av Lovisaån har förbättrat fårans vattenföringskapacitet.
Strandbyggandet placeras med hjälp av planläggning och tillståndsförfaranden utanför områden med översvämningsrisk, även om byggnadstrycket i tätbebyggda områden i närheten av vattendraget har ökat. Broar och brotrummor samt vägar som ligger i översvämningsområden hamnar på många ställen under vatten. Vattendränkningen av vägkonstruktioner och strömmande vatten kan försämra vägens bärighet och orsaka risk för ras. Med tanke på planeringen av räddningsarbetet är det viktigt att veta vilka körförbindelser som inte är tillgängliga vid en översvämning. Hög vattenföring kan också skada brokonstruktioner och orsaka risk för ras. Förutom materiella skador försvårar avbrott i trafikförbindelserna människornas dagliga liv.
För vattentjänsterna är den värsta situationen vid en översvämning att grundvatten som används som råvatten förorenas när ytvatten kommer in i vattentäktssystemen. Översvämningsvatten kan också hamna i avloppsnätet och orsaka överbelastning. Då kan behandlingen av avloppsvattnet störas när reningsverkens eller ledningsnätets kapacitet överskrids, vilket kan leda till att avloppsvatten släpps ut i vattendraget endast delvis renat eller helt orenat. Vid överbelastning av ledningsnätet kan avloppsvatten också rinna ut i byggnadernas källare och orsaka betydande skador. Även verksamheten vid avloppspumpstationerna som är belägna intill vattendraget kan störas om översvämningsvattnet stiger till pumpstationen.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Kusten
Enligt de genomsnittliga scenarierna kommer havsnivån i havsområdet utan Nyland att stiga med 20–30 cm till slutet av århundradet. Enligt de högsta scenarierna kan havsnivån i västra Finska viken stiga upp till 80–90 cm från den nuvarande nivån till slutet av århundradet. Sannolikheten för höga havsvattenstånd i Finska viken bedöms öka i framtiden. Även om uppskattningarna är förknippade med osäkerheter kan ökningen vara tydlig i slutet av århundradet. Allmänt taget kommer den årliga skadan till följd av översvämningar att öka, även med beaktande av befolkningstillväxten och den ekonomiska tillväxten, om inga åtgärder eller anpassningsåtgärder vidtas. (Parjanne 2018, Parjanne 2020, Gregrow 2021)
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena vid Nylands kust förutspås vårfloderna i regel minska och tidigareläggas. De maximala snömängderna förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare. Särskilt under höstens köldperioder kan havet som ännu är isfritt orsaka rikligt snöfall i närheten av kusten. När luften blir varmare kan smältningen av färska snölager orsaka lokala översvämningar. Skyfallen sommartid förutspås öka, vilket kan orsaka fler översvämningar under växtperioden.
Mer information
Tabellen nedan visar sannolikheten för årsmaximum för havsvattenståndet på mareograferna i Nyland (Parjanne 2020)
| Havsvattenstånd (cm, N2000) | |||||||||
| Översvämningens återkomsttid | 1/20a | 1/50a | 1/100a | ||||||
| År | 2010 | 2050 | 2100 | 2010 | 2050 | 2100 | 2010 | 2050 | 2100 |
| Hangö | 134 | 142 | 200 | 146 | 154 | 217 | 155 | 163 | 229 |
| Helsingfors | 159 | 168 | 225 | 174 | 183 | 243 | 185 | 194 | 256 |
| Fredrikshamn | 194 | 204 | 258 | 212 | 222 | 278 | 225 | 236 | 293 |
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartor över havsöversvämningar i kustområdet 2020 (nuläget), 2050 och 2100 enligt olika utsläppsscenarier och vid översvämningar av olika omfattning.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Befolkningsutvecklingen har inte bedömts på avrinningsområdenas eller separat på kustområdets nivå, men de kommunspecifika uppskattningarna kan användas som riktgivande information. Befolkningsprognoserna för kommunerna i landskapet Nyland varierar stort beroende på kommun.
Kusten
Av kustkommunerna förutspås befolkningsökningen till 2024 vara cirka 71 000 invånare i Helsingfors, cirka 57 000 invånare i Esbo, cirka 5 000 invånare i Sibbo och Kyrkslätt, cirka 1 500 invånare i Borgå och cirka 150 invånare i Sjundeå. I de övriga kustkommunerna förutspås befolkningen minska. (Nylands förbund 2023)
De senaste åren har det särskilt i huvudstadsregionen och dess närhet, men även på andra orter i Nylands tillväxtcentra, förekommit starkt tryck att bygga i närheten av vattendrag samt vid kustområden. Detta har i synnerhet berott på att samhällsstrukturen har blivit tätare och att områden som lämpar sig väl för byggande har minskat. Dessutom upplevs närheten till vatten som ett positivt och lockande element i boendemiljön. Bebyggelsen kommer också i framtiden att i första hand koncentreras till områden nära städerna och tätorterna och till områden längs ån.
I planeringen av områdesanvändningen har man huvudsakligen iakttagit rekommendationerna om lägsta grundläggningsnivå, inklusive vågmarginalen som beror på lokala förhållanden. Den rekommenderade höjden på kustområden grundar sig på Meteorologiska institutets uppdaterade bedömningar från år 2014. Som måttstock har man använt en översvämningssituation som kan komma att ske år 2100 och vars genomsnittliga återkomsttid är 250 år (årlig sannolikhet 0,4 %). På kustområdena har man alltså beredskap för tillräckligt sällsynta översvämningssituationer samt även den uppskattade stigning av medelvattenståndet och de vågeffekter som klimatförändringarna bedöms orsaka.
Som utgångspunkt är det inte tillåtet att genomföra nybyggen eller placera verksamheter bakom översvämningsskyddet utan att ta hänsyn till tillräcklig grundläggningsnivå. Skyddsvallar och andra skyddsåtgärder har genomförts för att skydda mot den befintliga skadepotentialen och det finns ingen anledning att öka återstående risker genom att tillåta nya byggnationer. Översvämningsrisken både har uppmärksammats och kommer att fortsätta uppmärksammas i planeringen av områdesanvändningen i närheten av kusten och vattendrag.
Om inga åtgärder vidtas, kan översvämningsrisken som helhet dock bedömas öka på grund av havsnivåhöjningen till följd av klimatförändringen, planläggningstrycket och befolkningstillväxten i de största kommunerna.
Små avrinningsområden
Enligt prognoser kommer det inte att ske några stora förändringar i folkmängden i kommunerna i de små avrinningsområdena vid Nylands kust till 2040, med undantag för huvudstadsregionen. Bebyggelsen kommer även i fortsättningen främst att koncentreras till områden nära tätorterna. I områden med fast bosättning är översvämningsriskerna antingen på den nuvarande nivån eller något större, om byggandet i strandområdena ökar. Att byggandet blivit mer tekniskt kan också öka översvämningsskadorna. Å andra sidan strävar man efter att placera nya byggnader utanför områdena med översvämningsrisk eller tillräckligt högt upp.
I framtiden kommer bostadsområdena att breda ut sig inte bara i huvudstadsregionen utan också särskilt i kranskommunerna. Med allt fler bebyggda och belagda områden kommer översvämningarna att bli mer extrema jämfört med nuläget. I jordbruksområdena torde befolkningsökningen vara måttlig. Den sammanlagda folkmängden i de små avrinningsområdena på kusten i närheten av huvudstadsregionen kommer dock att fortsätta öka. För att undvika allt mer extrema översvämningar beaktas i byggbestämmelserna och planläggningen av nya områden möjligheterna att hålla kvar översvämningsvatten och metoderna för detta.
Inga sådana projekt eller funktioner som kan ha en särskild inverkan på uppkomsten av översvämningar eller ökningen av översvämningsrisker är kända i de små avrinningsområdena på kusten. Med stora bebyggda och belagda områden ökar sannolikt också de mer extrema översvämningarna särskilt i huvudstadsregionen. Strandområdena vid åmynningarna kan vara belägna i påverkansområdet för en havsöversvämning, särskilt om havsnivån stiger till följd av klimatförändringen. Havsöversvämningar har granskats i en separat rapport.
På längre sikt kommer jordbruket att leda till att åkrarna i avrinningsområdena komprimeras och eroderas. Också nyttoeffekten av de tidigare utförda skyddsåtgärderna mot översvämningar avtar med tiden. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Detta kan för egen del öka översvämningskänsligheten i framtiden.
Vattenföringen ökar kraftigt till följd av ökad skogsdikning, vilket kan leda till fler översvämningar. I de små avrinningsområdena på kusten kommer iståndsättningsdikningar att göras även i framtiden, eftersom dikningar är nödvändiga för skogsbruket. En särskild ökning av torvutvinningen eller skogsbruket är inte att vänta. Skulle dessa öka jämfört med dagsläget, skulle dock även antalet nydikningar och iståndsättningsdikningar öka. Detta skulle i sin tur kunna öka översvämningsriskerna i området. Skogsdikningar orsakar också närings- och partikelbelastning samt försurning i vattendragen.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Nylands kustområde har man utnyttjat de kartor över översvämningshotade områden respektive områden med översvämningsrisk som tidigare utarbetats för området. I Nylands kustområde finns kartor över översvämningshotade områden respektive områden med översvämningsrisk för tre områden, som bildar ett sammanhängande område mellan Hangö och Lovisa: Kartan över havsöversvämningar i Nyland, kartan över riskerna för havsöversvämningar i Helsingfors och Esbo och kartan över riskena för havsöversvämningar i Lovisa. Dessutom har man utarbetat kartor över havsöversvämningar för hela Finlands kustområde. I dessa har man beaktat den havsnivåhöjning som klimatförändringen orsakar.
Av de små avrinningsområdena har kartor över översvämningshotade områden utarbetats för Esbo å, Långträsk i Esbo och Lovisaån. Objekt med översvämningsrisk har inte kartlagts i de små avrinningsområdena.
Som kriterium för den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna vid Nylands kust används vid granskning av utsläppsscenariot på medelnivån hägvattenståndet år 2100 vid en mycket sällsynt översvämning med en återkomsttid på 250 år. Vid Nylands kust är högvattenståndet 2,57 m i Hangö, 2,8 m i Helsingfors och 3,19 m i Fredrikshamn i höjdsystemet N2000. (Pellikka 2023) Detta högvattenstånd motsvarar i stort sett de lägsta rekommenderade grundläggningsnivåerna i tabellen nedan.
| Lägsta rekommenderade grundläggningsnivå N2000+m | Högvattennivå vid en översvämning med återkomsttiden 1/250a enligt klimatscenariot på medelnivån N2000+m | |
| Hangö | 2,5 | 2,57 |
| Helsingfors | 2,8 | 2,8 |
| Fredrikshamn | 3,2 | 3,19 |
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Områden i det granskade avrinningsområdet, för vilka man gjort översvämningskartering. På kartan visas områden som hamnar under vatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter om bland annat vattendjup och riskobjekt, finns i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningshotade områden vid havet i det nuvarande klimatet
Tarkastellulla alueella sijaitsevat meritulvien tulvakartoitetut alueet. Kartalla on esitetty kolmen suuruisen (yleinen, harvinaisen ja erittäin harvinaisen) tulvan peittämät alueet. Tarkemmat tulvakartat, jotka sisältävät mm. tiedot vesisyvyyksistä ja riskikohteista löydät tulvakarttapalvelusta.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningshotade områden vid havet i det nuvarande klimatet
Tarkastellulla alueella sijaitsevat meritulvien tulvakartoitetut alueet. Kartalla on esitetty kolmen suuruisen (yleinen, harvinaisen ja erittäin harvinaisen) tulvan peittämät alueet. Tarkemmat tulvakartat, jotka sisältävät mm. tiedot vesisyvyyksistä ja riskikohteista löydät tulvakarttapalvelusta.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Skadebedömningarna har preciserats och granskats för hand i de områden där man kommit väldigt nära till att uppfylla kriterierna för en betydande översvämningsrisk. Detta har gjorts till exempel för Borgå centrum och för vissa potentiella riskobjekt såsom svårevakuerade objekt. I översynen har man utnyttjat översvämningsriskrutor, kartstudier, kommunernas karttjänster och planläggningsinformation.
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
Statistik över invånare, byggnader och vägar i områden för vilka man gjort översvämningskartering. Statistiken har beräknats för flera återkomsttider (en gång/1–2 år – en gång/1 000 år).
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område vid havet
Statistik över invånare, byggnader och vägar i områden för vilka man gjort översvämningskartering. Statistiken har beräknats för flera återkomsttider (en gång/1–2 år – en gång/1 000 år).
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
Tulvariskikartoitettujen alueiden riskikohteet tyypeittäin. Riskikohteiden määrät vaihtelevat valitun skenaarion mukaan. Taulukossa on esitetty tulvariskien alustavan arvioinnin kannalta olennaisimmat skenaariot, kuten kerran 100, 250 ja 1000 vuodessa toistuvat tulvat.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
Valuma-aluetasoisen tulvakartan tulvan peittämät alueet ja vesisyvyys.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga utgångsdata
För den preliminära bedömningen av översvämningsrisker har utgångsdata om Nylands kust också samlats in från tidigare planer för hantering av översvämningsrisker, kommunernas byggnadsordningar, befolkningsprognoser och enkäter riktade till kustkommunerna. Man har även utnyttjat Museiverkets samrådsmaterial för arkeologiska objekt av riksintresse (VARK) och kommunernas karttjänster.
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Havsområdet utanför Nyland ligger längs kustremsan mellan Hangö udd och Lovisa i södra Finland. Städer och kommuner i området, sett västerifrån, är Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Esbo, Helsingfors, Sibbo, Borgå och Lovisa. Dessutom ingår stadsdelarna Västerkulla och Västersundom i Vanda i granskningsområdet.
De små avrinningsområdena på Finska vikens kust (81.) är belägna i städerna Lovisa, Borgå, Vanda, Helsingfors, Esbo, Grankulla, Lojo och Raseborg samt Lappträsk, Sibbo, Vichtis, Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå kommuner. De små avrinningsområdena i Skärgårdshavets kustområde (82.), i området för NTM-centralen i Nyland, är belägna inom Raseborgs stads område. De västligaste små avrinningsområdena ligger delvis inom Salo stadsområde i verksamhetsområdet för NTM-centralen i Egentliga Finland.
I denna granskning ingår 29 små avrinningsområden i kustområdet. I varje avrinningsområde finns en huvudfåra som mynnar ut i Finska viken.
Mer information
Kusten
Till sin ytform sluttar Nyland från inlandet mot Finska viken, även om det kan förekomma stora variationer i mindre skala. Jordmånen i Nyland består huvudsakligen av urberg. Största delen av kustens ytjord består av lera eller klippblottningar, med undantag för Hangö udd, där största delen av ytjorden består av grovkorniga jordarter. I strandområden kan en havsöversvämning orsaka ras. (Nylands förbund 2021)
Beroende på ort är landhöjningen vid Finlands kust 30–90 cm på 100 år, vilket för sin del minskar den stigning av havsnivån som klimatförändringen orsakar. Till exempel i Helsingfors är landhöjningen cirka 37 cm per 100 år. (Meteorologiska institutet. 2024b)
Små avrinningsområden
I östra delen av Nyland är huvudfårorna i avrinningsområdena relativt korta, med undantag för Lovisaån, och området avgränsas till närheten av kusten. I synnerhet i Långänsbäcken och Storängsbäcken är höjdnivån mycket låg och längdlutningen i fåran liten. I sådana avrinningsområden kan det bedömas att översvämningsriskerna i huvudsak orsakas av stigande havsvatten. Å andra sidan är till exempel Lovisaåns avrinningsområde avlångt och höjdvariationen är större än de övriga områdena, cirka 0–80 meter.
I den västra delen är höjdvariationerna störst i Mankån och Fiskars å, där de högsta områdena i avrinningsområdet ligger +100 meter över havet.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
Vesistöalueen osavaluma-alueiden pinta-alat (km2) sekä järvien osuus pinta-aloista (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
Alueen korkeussuhteet
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
Alueen maaperäkartta
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Havsområdet ingår i östra Finska vikens kustområde. Området består till största delen av relativt grund skärgård där vattendjupet varierar i huvudsak mellan 10 och 20 meter med undantag för strandområdena. En djupzon på över 20 meter börjar egentligen först i den yttre skärgården. I Nylands kustområde mynnar åar ut i havet, varav de viktigaste är Vanda å, Borgå å samt Karisån och Svartån.
De delområden som har de största avrinningsområdena är Mankån, Ingarskila å, Esbo å, Fiskars å och Lovisaån. Vitträsk och Fiskars å har störst andel sjöar.
De största sjöarna är Määrjärvi och Degersjön i Fiskars ås avrinningsområde, Lappträsket vid Lovisaån, Vitträsk, Humaljärvi i Estbyån samt Bodom träsk i källområdet för Esbo ås avrinningsområde.
Av avrinningsområdena är de minsta och sjöfattigaste mest utsatta för översvämningar och variationerna i vattenföringen är stora. I de minsta områdena kan skyfall höja vattnet i fåran till översvämningsnivåer på en mycket kort tid, vilket gör det svårt att förutspå översvämningen. Å andra sidan finns det till exempel i Fiskars ås avrinningsområde ett stort antal sjöar som jämnar ut vattenföringen, varvid översvämningsflödena är måttligare.
Vattenföring och vattenstånd
Vattenståndet vid Nylands kust påverkas mest av vattenmängden i Östersjön, vindstyrkan, lufttrycket, strömmarna genom de danska sunden samt isläget. Lågtryck som rör sig snabbt skapar svängningar i havsvattenståndet, som lokalt kan vara både snabba och kraftiga. I grunda vikar kan variationerna i havsvattenståndet vara betydligt större än vid mätstationerna. I Finland har man observerat att havsvattenståndet som mest sjunkit eller stigit med över en halv meter på en timme. Vid lågtryck och till följd av den sammanlagda effekten av hög vindstyrka och stående vågor (s.k. seiche) orsaka en stor höjning av havsnivån. Om vattenståndet i Östersjön redan är högt sedan innan, är det möjligt att det då uppstår översvämningar. (Meteorologiska institutet 2024a)
De små fårorna vid Nylands kust kännetecknas av stora flödesvariationer och översvämningskänslighet. Vattenföringen har vanligtvis varit som högst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i fårorna normalt låg, men ökar mot hösten.
Sommartid kan skyfall orsaka plötsliga och kraftiga översvämningar särskilt i små och sjöfattiga avrinningsområden.
Mer information
Havsvattenståndet vid Finlands kust mäts vid Meteorologiska institutets 14 mareografstationer, av vilka fyra stycken är belägna i området som sträcker sig från Nyland till Finska vikens innersta del. Observationer gjorts sedan år 1904 på stationen i Helsingfors, sedan år 1887 på stationen i Hangö, sedan år 1928 på stationen i Fredrikshamn och sedan år 1999 i Borgå. Snabbare svängningar i havsvattenståndet kan inte mätas med en mareograf eftersom den är konstruerad för att filtrera bort de snabbaste svängningarna såsom vågor. (Meteorologiska institutet 2024a)
Vid Finska vikens kust varierar vattenståndet mellan cirka -120 cm och +200 cm från medelvattenståndet. De högsta uppmätta havsvattenstånden (HW) på kustområdet har uppmätts i januari 2005 i samband med vinterstormen Gudrun. Vattenståndets extrem- och medelvärden på mareograferna i Hangö, Helsingfors och Fredrikshamn enligt observationerna 1991–2020 presenteras på bilden nedan. De finns också tillgängliga på Meteorologiska institutets webbplats. På grund av den korta observationsserien har motsvarande nyckeltal inte beräknats för Borgå station. (Meteorologiska institutet 2024b)
Under observationsperioden har de högsta vattenstånden i förhållande till medelvattnet varit 1,51 m i Helsingfors (N2000+1,72 m), 1,32 m i Hangö (N2000+1,50 m) och 1,97 m i Fredrikshamn (N2000+2,16 m). Medelhögvattenståndet (MHW) som återkommer i genomsnitt en gång per år i förhållande till medelvattnet har under observationsperioden varit 0,98 m (N2000+1,17 m) i Helsingfors, 0,81 m (N2000+0,98 m) i Hangö och 1,26 m (N2000+1,45 m) i Fredrikshamn. (Meteorologiska institutet 2024c)
Vattenståndet i de små avrinningsområdena observeras kontinuerligt på nio observationsplatser. Vattenföringen observeras i Lovisaån, Esbo å och Ingarskila å.
Vattenstånd
Observationsstationerna för vattenståndet i området samt årsminimum (NW), medelvärden av årsminimum (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden av årsmaximum (MHW) och maximivärden (HW) som beräknats för dessa.
Vattnens status
Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
Kusten
Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes 2020 är den ekologiska statusen i Finska vikens kustvatten till största delen måttlig eller otillfredsställande, vilket är en förbättring jämfört med den föregående klassificeringsperioden. Den stora näringsbelastningen orsakar dock algblomning, eutrofiering och syrebrist på bottnen. (Mäntykoski 2023)
I den kemiska klassificeringen delas ytvattnen in i två klasser: god status eller sämre än god status. Den kemiska statusen är god om miljökvalitetsnormerna för ämnen inte överskrids. Statusen är sämre än god i kustvattnen i Helsingfors och Borgå på grund av förhöjda halter av tributyltenn (TBT). (Mäntykoski 2023)
Små avrinningsområden
De små avrinningsområdena vid Nylands kust ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes 2019 är statusen i de fem längsta fårorna följande: Ingaskila å god, Lovisaån måttlig, Estbyån-Kvarnbyån måttlig, Mankån-Gumböle å otillfredsställande och Raseborgsån otillfredsställande. Av de största sjöarna i avrinningsområdena har Määrjärvi-Orijärvi måttlig status, Degersjön god status och Lappträsket otillfredsställande status. För att uppnå en god ekologisk status i de små avrinningsområdena behövs bland annat restaurering av habitat, åtgärder som underlättar fiskvandringen och utveckling av regleringspraxis.
Åarnas fysikalisk-kemiska status är följande: Ingaskila å, Lovisaån och Estbyån-Kvarnbyån måttlig, Mankån-Gumböle å god/måttlig och Raseborgsån otillfredsställande. Den fysikalisk-kemiska statusen är måttlig i Määrjärvi-Orijärvi, god i Degersjön och otillfredsställande i Lappträsket.
Statusklassning av ytvatten
Ytvattnens ekologiska och/eller kemiska status. Ytvattnen indelas i fem statusklasser på basis av deras ekologiska och kemiska egenskaper.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Nuvarande markanvändning
I Nylands kustområde finns de största bebyggda områdena i Helsingfors och Esbo, i Kyrkslätt, Ingå och Hangö centralorter, i Raseborg i Ekenäs och Karis tätorter, i Sibbo i Nickby och Söderkulla tätorter, i Lovisa i centraltätorten och Valkom samt i Borgå i centraltätorten och Sköldvik.
Största delen av de små avrinningsområdena vid Nylands kust består av skog och öppna moar. Undantag är Rutiåns och Gräsaåns avrinningsområden, som i huvudsak består av bebyggda områdena i Helsingfors och Esbo. Också av Krabbäckens avrinningsområde är över en tredjedel bebyggt.
I Vitträsks och Fiskars ås avrinningsområden finns relativt sett mest vattenområden. Mest jordbruksområden finns i västra Nyland i Storängsbäckens samt Ingå ås och Ingarskila ås avrinningsområden. Jordbruksområdena är i allmänhet koncentrerade längs med fårorna. Det finns bara lite våtmarker och öppna myrar, vilket är karakteristiskt för Nyland.
Mer information
I de västra och östra delarna av Nylands kust domineras avrinningsområdena av landsbygdsbebyggelse. Byarna ligger invid fårorna och i huvudsak vid deras nedre lopp. Antalet tätortsområden ökar ju närmare huvudstadsregionen man kommer så att i praktiken är till exempel hela området vid Rutiån tätortsområde.
Den ställvis stora åkerarealen i avrinningsområdet kan ha viss inverkan på översvämningar. Åkerbruket har dock inte förändrats väsentligt, så till denna del kan översvämningsrisken inte bedömas ha ökat väsentligt. Dikningen av skogsmarker, liksom även avverkningen, minskar skogarnas naturliga vattenhållningsförmåga. Å andra sidan minskar effekterna på översvämningar, när trädmängden i skogen ökar och vattenföringskapaciteten i dikena försämras.
Den nuvarande markanvändningen
Arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av områdets totala areal. Beräkningen av arealerna grundar sig på Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
Områdets markanvändningsmaterial indelat på tio olika klasser.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I Nyland gäller flera landskapsplaner som tillsammans bildar en helhet. Till dessa hör Nylandsplanen 2050, landskapsplanen för Östersundom och vindkraftslösningen i etapplandskapsplan 4. Nylandsplanen 2050 består av etapplandskapsplanerna för Helsingforsregionen, östra Nyland och västra Nyland. I dessa landskapsplaner ingår en planeringsbestämmelse enligt vilken man ska förbereda sig på extrema väderfenomen i den detaljerade planeringen. (Nylands förbund 2024)
Befolkningstillväxten och förändringarna i näringslivet har kraftigt förändrat markanvändningen i huvudstadsregionen. Den stora befolkningstätheten ökar för sin del trycket på att bygga allt närmare vattendragen i närheten av naturliga översvämningsområden.
Mer information
Landskapsplan
I beskrivningen av Nylandsplanen konstateras att ”man bereder sig på extrema väderförhållanden och översvämningar genom planens allmänna planbestämmelse och genom en planbestämmelse som hänför sig till beteckningen för utvecklingszoner för tätortsfunktioner.” I planbeteckningarna och -bestämmelserna i de etapplandskapsplaner som ingår i Nylandsplanen anges dessutom följande för området för centrumfunktioner, utvecklingszonen för tätortsfunktioner, depån för tung spårtrafik samt utvecklingsområdet för produktion och logistikfunktioner: ”I den mera detaljerade planeringen ska man fästa uppmärksamhet vid hanteringen av dagvatten och förbereda sig på extrema väderfenomen.” Detsamma gäller landskapsplanen för Östersundom i fråga om området för tätortsfunktioner, området för centrumfunktioner, arbetsplatsområden och industriområden. I etapplandskapsplan 4 för Nyland anges samma bestämmelse för industriområden, logistikområden och områden för tätortsfunktioner.
Generalplanering och detaljplanering
En del av kommunerna, såsom Helsingfors och Sibbo, har nyligen färdigställda generalplaner som omfattar hela kommunen. Andra kommuner kan ha flera gällande generalplaner eller delgeneralplaner. Helsingfors har också en underjordisk generalplan som fastställer den lägsta riktgivande höjdnivån för trafikförbindelser som leder upp till marknivå. Det detaljplanerade området i granskningsområdet visas på bilden nedan.
Detaljplanerade områden i landskapet Nyland. Källa: SYKE, NTM-centralerna
Kommunernas byggnadsordningar
Kommunerna i regionen styr byggandet förutom genom planläggningen också genom byggnadsordningar, som till exempel kan innehålla anvisningar om avståndet mellan byggnader eller byggnadernas höjdläge i förhållande till vattendragets strandlinje. I byggnadsordningarna för kustkommunerna föreskrivs följande om byggnadens höjdläge i förhållande till medelvattenståndet eller N2000-systemet. Inom parentes anges året för godkännande eller ikraftträdande av byggnadsordningen.
- Hangö (2001): En bostads lägsta golvnivå skall vara minst 0,5 meter högre än högvattenståndet. Om högvattenståndet inte är känt skall den lägsta golvnivån vara minst 1,5 meter högre än medelvattenståndet. Enligt uppgift från kommunen har byggnadstillsynen dock angett N2000+3 m som den lägsta bygghöjden.
- Raseborg (2018): Den lägsta byggnadshöjden bör vid havskusten vara minst N2000+2,6 m + en vågreservation som fastställs skilt för varje byggplats.
- Ingå (2001): Vid byggande på havsstrand skall en bostads- och bastubyggnads lägsta golvyta vara minst 1 meter över högvattenståndet eller 2,5 meter över medelvattenståndet.
- Sjundeå (2019): Vid havskuster ska den lägsta bygghöjden vara minst +2,7 meter byggplatsspecifikt separat fastställd marginal för vågsvall (enligt höjdsystemet N2000).
- Kyrkslätt (2020): Vid havskuster ska den lägsta bygghöjden vara minst +2,7 meter byggplatsspecifikt separat fastställd marginal för vågsvall (enligt höjdsystemet N2000).
- Esbo (2012): Den lägsta golvytan i en byggnad som byggs vid havsstranden ska vara minst 3,0 m över medelvattenståndet.
- Helsingfors (2023): Den som påbörjar ett byggprojekt inom ett strandområde ska beakta variationerna i vattenståndet med tillräckligt stor säkerhet.
- Sibbo (2020): Vid byggande i närheten av kusten ska man beakta det lägsta rekommenderade höjdläget, under vilken konstruktioner som skadas eller orsakar skada om de blir våta inte ska placeras. Det rekommenderade höjdläget i närheten av kusten är N2000 +3,1 meter.
- Borgå (2008): Vid en havsstrand skall golvnivån för andra byggnader än båthus vara minst 3 m över medelvattenståndet.
- Lovisa (2022): I ett bostadshus och i en semesterbyggnad ska de byggnadsdelar som är utsatta för fukt ligga minst +2,8 meter från havsmedelvattenståndet.
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
Alueen ajantasainen maakuntakaava niiltä osin kuin tulvariskien hallinnalle on oleellista.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
Kusten
På Nylands kust ligger sammanlagt 16 Natura 2000-objekt som listas nedan:
- Ekenäs och Hangö skärgårds samt Pojovikens havsskyddsområde
- Tulluddens fågelskyddsområde
- Ingå skärgård
- Medvastö–Stormossen
- Fågelområdena på Saltfjärden och Tavastfjärden
- Fågelområdena i Bredviken
- Fågelområdena i Gammelstadsfjärden
- Lunden på Svarta backen och fågelområdena i Östersundom
- Borgå åmynning och Stensböle
- Söderskärs och Långörens skärgård
- Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde
- Fågelområdena på Kullafjärden
- Sjundeå å
- Kyrkslätts skärgård
- Abborforsviken
- Sandnäsfjärden–Tysfjärden
I översvämningsområdet vid Nylands kust är dessutom följande naturskyddsprogramområden belägna.
- Program för skydd av åsar, 6 st.
- Lundskyddsprogram, 17 st.
- Program för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar 17 st.
- Landskapshelheter 8 st.
- Strandskyddsprogram 3 st.
- Skyddsprogram för gamla skogar 3 st.
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena vid Nylands kust finns sammanlagt 21 Natura 2000-objekt. Övriga skyddsområden är:
- Program för skydd av åsar, 3 st.
- Lundskyddsprogram, 11 st.
- Program för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar 10 st.
- Landskapshelheter 4 st.
- Strandskyddsprogram 4 st.
- Program för skydd av myrar 10 st.
- Skyddsprogram för gamla skogar 9 st.
- På privat mark finns nästan 200 skyddsobjekt.
Naturskyddsområden
Alueella sijaitsevat luontodirektiivin (92/43/ETY) ja lintudirektiivin (79/409/ETY) mukaiset keskeiset suojelualueet eli ne Natura 2000 -alueet, jotka ovat merkittäviä vedestä riippuvaisten elinympäristöjen ja lajien suojelulle.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
I översvämningsområdet vid Nylands kust finns flera skyddade objekt. En kommunspecifik sammanställning av objekt vid kusten, som eventuellt ligger i området för en havsöversvämning presenteras nedan. Fasta fornlämningar inte tagits med i de arkeologiska objekten. (Museiverket 2017)
| Kommun | arkelogiska object | betydande byggda kulturmiljöer | skyddade byggnader |
| Esbo | 4 | 7 | |
| Hangö | 37 | 9 | |
| Helsingfors | 12 | 52 | 1 |
| Ingå | 3 | 4 | |
| Kyrkslätt | 11 | 1 | |
| Lovisa | 12 | 20 | |
| Borgå | 15 | 24 | 14 |
| Raseborg | 17 | 24 | 2 |
| Sibbo | 5 | 3 | |
| Sjundeå | 4 | 2 |
I Nyland finns 78 historiska arkeologiska objekt av riksintresse som inte ligger under vatten (Museiverket 2023). Det enda världsarvsobjektet är Sveaborg.
I de små avrinningsområdena på den nyländska kusten finns sammanlagt 30 betydande kulturhistoriska områdesobjekt av riksintresse samt två linjeformiga objekt (Stora Strandvägen och Kabanovs kanonväg).
Kulturmiljöer
Alueella sijaitsevat valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt (RKY).
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Kusten
I huvudstadsregionen har det genomförts eller pågår flera projekt för översvämningsskydd. I Helsingfors genomfördes under den föregående planeringsperioden ett projekt för översvämningsskydd i Gammelledsparken i samband med saneringen av det regionala dagvattensystemet samt ett omfattande översvämningsskydd med hjälp av en skyddsvall i Botbyviken. Skyddsvallar med pumpstationer har även byggts i Marudd, Hålvik i Degerö och området Fladabågen-Jollas. (NMT-centralen i Nyland 2021a)
I Esbo har man genomfört åtgärder för översvämningsskydd enligt planen för hantering av översvämningsriskerna i Notudden och på Mattbäcksgränden. Dessutom har en lång skyddsvall byggts på Björnvikens östra strand, som skyddar Hagalunds centrum mot översvämningsrisker (NMT-centralen i Nyland 2021a). Byggandet av översvämningsskydd i Stensvik i Esbo pågår.
Skyddsvallen i Lovisa centrum höjdes delvis 2017 i samband med saneringen av vattenförsörjningen på Strandvägen och samtidigt installerades två nya dagvattenpumpstationer för att effektivisera dräneringen av området bakom vallen. (NTM-centralen i Nyland 2021b)
Utifrån de uppgifter som begärts av de övriga kommunerna vid kusten är det inte känt att nya projekt för översvämningsskydd skulle ha genomförts i Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Kyrkslätt, Sibbo eller Borgå.
Små avrinningsområden
I de små avrinningsområdena vid Nylands kust har man genomfört några omfattande projekt som stöder översvämningsskyddet.
I Lappträsket hade vattenytan sänkts tidigare, men höjdes 1982–1983 med cirka 90 cm i enlighet med Helsingfors vattendistrikts planer. I samband med projektet höjdes dammen i Lappträsk å, byggdes vallar och pumpstationer på sjöns strandområden samt grävdes dikessystemen om.
Esbo ås huvudfåra har rensats för att förebygga översvämningsskador på Åboleden som byggdes på 1950-talet. Till följd av projektet torkade Kyrkträsket ut nästan helt och hållet. Det senaste restaureringsprojektet i Esbo å genomfördes 2021, då huvudfårans vattenföringskapacitet förbättrades på avsnittet mellan Åboleden och Fantsby. Samtidigt genomfördes fiskeriekonomiska restaureringar och byggdes våtmarker.
Översvämningsskyddet vid Mellersta Esbos simhall, Kungsvägens gymnasium och idrottshall samt den längre söderut belägna domkapitelbyggnaden genomfördes 2020–2021 genom att höja gång- och cykelleden som går i området. Dräneringen av området bakom vallen sköts med en nybyggd pumpstation och delvis med tillfälliga pumpningsarrangemang.
I Esbo höjdes Åboleden (rv 1) till en översvämningssäker nivå i ett projekt som färdigställdes 2018. Samtidigt byggdes ytterligare körfält och installerades betongvallar som tilläggsskydd för körfälten.
Restaureringsplanen för Gräsanoja som rinner i Esbo färdigställdes 2020 och arbetet inleddes hösten 2023. Projektets mål är att förbättra fårans vattenförringskapacitet och bland annat öka mångfalden i vattennaturen.
Rensningar har gjorts på 1960-talet också i Mankån uppåt från Esbogårdsforsen och i Kvarnbäcken i Noux.
I Lovisa å har man under årens lopp genomfört flera omfattande restaureringsprojekt, senast förbättrades huvudfårans vattenförringskapacitet 2020–21.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
Enligt informationssystemet för vattenverksamhet (VESTY) som upprätthålls av Finlands miljöcentral finns det sammanlagt 42 dammar i de små avrinningsområdena vid Nylands kust. De mest betydande dammarna är Dämmans vattenverksdamm i Mankån och Valsverksforsens damm i Fiskars å. De övriga dammarna används i huvudsak för att reglera vattenståndet uppströms och har ingen betydande inverkan på uppkomsten av översvämningsrisker.
I de små avrinningsområdena vid Nylands kust finns inga kända kraftverk som är i drift. I praktiken finns potential endast i Mankån, Lovisa å och Fiskars å. I avrinningsområdet för den sist nämnda finns ett verksamt kraftverk (Valsverksforsens vattenkraftverk, Raseborg).
I kustområdets små avrinningsområden finns tolv regleringsprojekt, och regleringsvolymerna är störst i Bodom träsk och Grundträsket samt Långträsk i Noux.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Reglerade vattendrag
Alueella sijaitsevat säännöstellyt vesistöt. Valitsemalla taulukosta säännöstelyn tai järven, saat kohdistettua kartan kyseiselle alueelle. Valinnan saa poistettua klikkaamalla valittua järveä uudestaan.
Referenser
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF