Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Illbyåns avrinningsområde

Tidigare inträffade översvämningar

I Totalplanen för vattenanvändningen i Mellersta och Östra Nyland (1983) presenteras en ungefärlig karta över översvämningsområdena vid den stora vårfloden 1966, som omfattar i huvudsak Vanda å och vattenområden öster om den.

Om konsekvenserna av den största översvämningen som inträffat i området (vårfloden 1966) finns knappt någon information. I Totalplanen för vattenanvändningen har endast det ett par hundra meter långa åavsnittet mellan Munkby och Kvarnby antecknats som översvämningsområde. Från Illbyån är inga rapporterade skador på byggnader eller betydande objekt kända. Skador till följd av översvämningar torde endast ha drabbat jordbruket.

Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget

Illbyåns avrinningsområde domineras av jord- och skogsbruksmark (jordbruksområden, skogar, öppna moar och berggrund ca 90 % av totalytan). I närheten av huvudfåran och de viktigaste biflödena finns några tätorter. I avrinningsområdet har det bildats bebyggelse med bykaraktär, men den är inte särskilt tät. De största tätorterna ligger i Illbyåns södra del i närheten av byn Veckjärvi och i Illby. Dagvatten från de bebyggda områdena torde endast ha en relativt liten inverkan på översvämningarna i vattendraget.

Över en fjärdedel av avrinningsområdet består av jordbruksmark. Den stora arealen kan ha en viss inverkan på översvämningar. Dikningen av skogsmarker, liksom även avverkningen, minskar skogarnas naturliga vattenhållningsförmåga. Å andra sidan minskar effekterna på översvämningar, när trädmängden i skogen ökar och vattenföringskapaciteten i dikena försämras. Dikningarna torde i huvudsak vara av iståndsättningskaraktär. Höga halter av näringsämnen och fasta partiklar i vattendraget vid översvämningar ökar växtligheten i fårorna och gör fårorna grundare.

Från Illbyån är inga betydande översvämningsskador kända, inte heller till följd av de skyfall som inträffat under de senaste åren. Härmed kan det antas att förändringarna i markanvändningen inte har haft någon betydande inverkan på översvämningsförhållandena i vattendraget.

Klimatförändringens inverkan

Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.

Enligt prognosen kommer vårfloderna i vattendragen i Nyland i regel att minska och tidigareläggas, så även i Illbyån. De maximala snömängderna förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare. Särskilt under höstens köldperioder kan havet som ännu är isfritt orsaka rikligt snöfall i närheten av kusten. När luften blir varmare kan smältningen av färska snölager orsaka lokala översvämningar. Skyfallen sommartid kan öka och orsaka kortvariga översvämningar under växtperioden.

Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna

Befolkningsutvecklingen har inte bedömts på avrinningsområdets nivå, men kommunspecifika uppskattningar kan användas som riktgivande information. Enligt prognoser kommer det inte att ske några stora förändringar i folkmängden i kommunerna i Illbyånsavrinningsområde till 2040. Bebyggelsen kommer även i fortsättningen främst att koncentreras till områden nära tätorterna. I områden med fast bosättning är översvämningsriskerna antingen på den nuvarande nivån eller något större, om byggandet i strandområdena ökar. Att byggandet blivit mer tekniskt kan också öka översvämningsskadorna. Å andra sidan strävar man efter att placera nya byggnader utanför områdena med översvämningsrisk eller tillräckligt högt upp.

Det finns flera bytätorter som utvecklas.  I utkanten av avrinningsområdet finns också bostads-, arbetsplats- och industriområden som ansluter till Borgå centrumområde.

Befolkningsmängden i avrinningsområdet kan sannolikt öka något jämfört med nuläget. Pendlingsavståndet till Borgå centrum och huvudstadsregionen är rimligt. Bebyggelsen kommer sannolikt att behålla bykaraktären och det kommer knappt att bildas tätbebyggda tätortsområden, med undantag för byn Veckjärvis område. Översvämningarna kan bli något mer extrema till följd av de nya områdena som byggs. Det är svårt att bedöma de exakta konsekvenserna för översvämningsförhållandena i Illbyån. Sannolikt är konsekvenserna inte markanta.

Inga sådana projekt, funktioner eller utveckling av markanvändningen som kunde ha en särskild inverkan på uppkomsten av översvämningar eller ökningen av översvämningsrisker är kända i Illbyåns avrinningsområde. Strandområdena vid åmynningen kan vara belägna i påverkansområdet för en havsöversvämning, särskilt om havsnivån stiger till följd av klimatförändringen. Havsöversvämningar har granskats i en separat rapport.

På längre sikt kommer jordbruket att leda till att åkrarna i området komprimeras och eroderas. Också nyttoeffekten av de tidigare utförda skyddsåtgärderna mot översvämningar avtar med tiden. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Detta kan för egen del öka översvämningskänsligheten i området i framtiden.

Vattenföringen ökar kraftigt till följd av ökad skogsdikning, vilket kan leda till fler översvämningar. I Illbyåns avrinningsområde kommer iståndsättningsdikningar att göras även i framtiden, eftersom dikningar är nödvändiga för skogsbruket. En särskild ökning av torvutvinningen eller skogsbruket är inte att vänta. Skulle dessa öka jämfört med dagsläget, skulle dock även antalet nydikningar och iståndsättningsdikningar öka. Detta skulle i sin tur kunna öka översvämningsriskerna i området. Skogsdikningar orsakar också närings- och partikelbelastning samt försurning i vattendragen.

Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:

1. ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
2. långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
3. långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
4. långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
5. oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet

Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk

Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.

Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.

I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.

Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk

För Illbyåns avrinningsområde har inga kartor över översvämningshotade områden eller kartor över översvämningsrisker utarbetats.

Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.

Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.

Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor

Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.

Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:

Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)

Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.

Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker

Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.

Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå

En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.

Övriga utgångsdata

Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.

Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån

Illbyåns avrinningsområde ligger i östra Nyland, i området för städerna Borgå och Lovisa samt kommunerna Askola, Mörskom och Pukkila. Illbyån är cirka 37 km lång, avrinningsområdets yta är 308,85 km2 och andelen sjöar är 3,55 procent.

Åar, älvar och sjöar

Illbyån får sin början i Järvelänjärvi i Mörskom och mynnar ut i Finska viken i Lillpernåviken ungefär 8 km öster om Borgå centrum.

I Illbyåns avrinningsområde finns flera mindre sjöar. De viktigaste sjöarna är Vitsjön, Tiiläänjärvi, Veckjärvsträsket och Molnbyträsket. Illbyån har inga betydande biflöden.

Vattenföring och vattenstånd

Liksom de andra större åarna vid Nylands kust kännetecknas också Illbyån av stora flödesvariationer och översvämningskänslighet. Vattenföringen har vanligtvis varit som högst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i ån normalt låg, men ökar mot hösten.

Vattnens status

Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.

Illbyån ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes 2019 är statusen i Illbyåns hela huvudfåra måttlig. Statusen i det största biflödet, Popolanoja-Slotinoja, är otillfredsställande. Av de största sjöarna i avrinningsområdet är statusen i Tiiläänjärvi och Molnbyträsket måttlig, medan statusen i Veckjärvsträsket är god. För att uppnå en god ekologisk status i Illbyån och dess biflöden behövs bland annat restaurering av habitat och åtgärder som underlättar fiskvandringen.

Illbyåns fysikalisk-kemiska status varierar från måttlig till otillfredsställande. Statusen för Popolanoja-Slotinoja är otillfredsställande. Den fysikalisk-kemiska statusen i Tiiläänjärvi och Molnbyträsket är måttlig, den i Veckjärvsträsket god.

Nuvarande markanvändning

Största delen av Illbyåns avrinningsområde består av skogsmark. Ungefär en fjärdedel av arealen utgörs av jordbruksområden. Åkrarna är i huvudsak belägna i låglänta områden i närheten av fårorna. Vattenområdena utgör sammanlagt endast cirka 3 procent av ytan.

Det finns också relativt lite bebyggda områden. De största bebyggda områdena ligger väster om Veckjärvsträskets delavrinningsområde. Bebyggda områden finns också längre norrut i Illby, Särkijärvi och Juornaankylä. Dagvatten från de bebyggda områdena har endast en mycket liten inverkan på översvämningarna i vattendraget.

Planerad markanvändning

I Illbyåns avrinningsområde gäller Östra Nylands etapplandskapsplan. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplanläggningen.

Det generalplanerade området ligger i huvudsak i avrinningsområdets södra del runt Veckjärvsträsket och omfattas av delgeneralplanen för de centrala stadsområdena i Borgå. Ett litet område i den östra delen ingår i delgeneralplanen för kusten och skärgården. Området i avrinningsområdets norra hörn ingår i delgeneralplanen för Borgå ådal. Det finns endast små detaljplanerade områden i närheten av Borgå och Askola centrum.

Tätorterna ligger i huvudsak i Borgå centrum och Illby. I närheten av vattendragen finns rikligt med bebyggelse med bykaraktär, men landsbygdsbebyggelsen är ändå dominerande. De viktigaste vägförbindelserna är riksväg 7 (E18), den gamla vägen mellan Borgå och Lovisa samt vägförbindelsen mellan Borgå och Mörskom.

Skyddsområden och kulturarv

I Illbyåns avrinningsområde finns endast få naturskyddsobjekt. Kylänpäänjärvi och den innersta delen av Lillpernåviken, som också är ett Naturaområde, ingår i programmet för skydd av fågelrika sjöar och havsvikar. Skogen i området mellan Veckjärvsträsket och Tungträsket ingår skyddsprogrammet för gammal skog. Den gamla skogen vid Tungträsket är också ett Naturaområde. Ekbacka i Sannäs ingår i lundskyddsprogrammet. Avrinningsområdets norra hörn är en del av Borgå ådals landskapshelhet.

Byggda kulturmiljöobjekt vid Illbyån är Stora Strandvägen, by- och herrgårdslandskapet i Särkijärvi samt Postbacken i närheten av Illby. Postbacken ligger där Stora Strandvägen korsar Illbyån. De äldsta byggnaderna är från 1700-talet.

Översvämningsskydd

Illbyån har rensats vid Vävarsbacka, det vill säga i närheten av Illby. I den nedre delen av avsnittet som rensats finns en gammal regleringsdamm för att jämna ut variationerna i vattenstånd. Också Illbyåns mynning har rensats. Huvudsyftet med rensningen har varit att förbättra möjligheterna att använda vattendraget. I Illbyåns nedre del har det byggs en grunddamm i syfte att trygga råvattenuttaget för Borgå stads vattenverk.

Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget

Borgå Vatten reglerar Molnbyträsket för vattenuttagets behov. Regleringen är ganska obetydlig och har ingen stor betydelse med tanke på sänkning av högvattenstånd i Illbyån. Dammen vid Vävarsbacka används för att trygga lågvattenståndet och sänka högvattenstånd. Uppströms dammen i Illbyån finns just ingen regleringsvolym. Dammen har använts mycket litet. I Illbyån finns inga andra dammar som är i bruk och inte heller några vattenkraftverk som är i drift.