Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Forsby ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
Forsby å är en å i östra Nyland med sedvanliga översvämningsförhållanden. Avrinningsområdet börjar på Stängselåsens ryggar och ån mynnar ut i Pernåviken i Finska viken vid Forsby. På översvämningskänsligheten inverkar bland annat terrängens flackhet och markanvändningen. På den här webbplatsen kan du bekanta dig med bakgrundsmaterialet till den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna i Forsby å.
Från Forsby ås avrinningsområde föreslås inga områden med betydande översvämningsrisk enligt lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010). I avrinningsområdet har det inte inträffat några sådana översvämningar som skulle ha kunnat orsaka sådana ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som avses i 8 § 1 mom. i lagen om hanteringen av översvämningsrisker. Man har inte heller bedömt att det i avrinningsområdet skulle föreligga risk för framtida översvämningar som skulle orsaka ovan nämnda ogynnsamma följder. I Forsby ås avrinningsområde har man inte heller identifierat några andra områden med översvämningsrisk.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
I Forsby å har det sedan den föregående planeringsomgången inte inträffat några översvämningar som orsakat betydande skador. Det har inte heller skett några särskilda förändringar i markanvändningen. I och med planeringen av markanvändningen och byggandet som beaktar översvämningsriskerna kan det bedömas att antalet riskobjekt inte har ökat. I bedömningen av klimatförändringens inverkan har det inte framkommit några förändringar som ökar översvämningsrisken i Forsby ås område.
Huvudfårans och biflödenas restaureringsbehov kan ställvis ha ökat i och med igenslamningen och den ökade vattenvegetationen. Behovet av lokala restaureringsåtgärder kan behöva bedömas separat främst för att minska översvämningsriskerna för jordbruket.
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
För Forsby ås avrinningsområde har inga detaljerade kartor över översvämningshotade områden eller kartor över översvämningsrisker utarbetats. Under den första omgången av den preliminära bedömningen i anslutning till planeringen av hanteringen av översvämningsrisker (2010) användes för riskbedömningen ett så kallad ungefärligt översvämningsområde som baserar sig på en analys av geodata. Det kalkylmässiga översvämningsområdet motsvarade en översvämning med en genomsnittlig återkomsttid på 1 000 år. På grund av bristfälliga och delvis inexakta utgångsuppgifter är resultaten från analysen av riskobjekt endast riktgivande.
Under de senaste åren har man vid placeringen av nya byggnader och funktioner beaktat tidigare översvämningar och rekommendationerna om lägsta grundläggningsnivåer. Således kan det bedömas att antalet riskobjekt inte har ökat efter den ovan nämnda tidigare översynen.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
I Forsby ås hela avrinningsområde, i det ungefärliga översvämningsområdet, finns 130–150 invånare och 60–80 bostadshus. Riskobjekten är utspridda över hela avrinningsområdet och det går inte att avgränsa sammanhängande områden som skulle drabbas av särskilt skadliga följder.
Enligt analysen av geodata är vårdhemmet Syväpuros byggnader belägna i det översvämningshotade området Mickelspiltom i Lovisa. På gården finns ett vårdhem för personer med missbruksproblem. Vid en stor översvämning kan byggnaderna översvämmas, men eftersom vägförbindelserna består kan vårdhemmet evakueras.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
En översvämning som inträffar vid en dålig tidpunkt orsakar skada för produktionen av spannmål och växter och minskar skörden samt förhindrar användningen av områden som behövs för näringsverksamheten. Vid en stor översvämning kan vägförbindelserna till vissa gårdar brytas om bro-, trum- eller vägkonstruktioner skadas eller om lederna överspolas av högt översvämningsvatten.
Längs Forsby å finns inga särskilda industrianläggningar. Avloppsreningsverken i Porlom och Liljendal ligger utanför det ungefärliga översvämningsområdet.
Baserat på översvämningskarteringen ligger grundvattentäkten i Mörskom på kanten av översvämningsområdet. Vattentäktens översvämningsskydd är vid behov enkel att genomföra.
Bland konstruktionerna för överföring och distribution av energi finns inga kända riskobjekt i översvämningshotade områden.
Enligt granskningen orsakas inga driftsavbrott för användningen av riksvägar och andra betydande vägförbindelser.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
I närheten av de översvämningshotade områdena vid Forsby å finns inga betydande industrianläggningar, avloppsreningsverk eller andra funktioner som eventuellt ökar risken för förorening av vattendraget. Vid översvämningar försämras vattenkvaliteten till följd av diffus belastning från avrinningsområdet.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Kulturarvsobjekten vid Forsby å ligger i huvudsak utanför översvämningshotade områden. Dammruiner och motsvarande historiska konstruktioner kan lida små skador vid exceptionella översvämningar.
Övriga översvämningsrisker
Baserat på erfarenhet vet man att översvämningar i Forsby å främst orsakar skador på jord- och skogsbruksområden, lokala vägar och enskilda vägar samt enskilda byggnader. Veterligen har inga betydande översvämningar orsakade av isproppar förekommit. I forsnackarna i Hammarfors bildas lätt kravisproppar.
Vattenkonstruktionerna i Forsby å är i huvudsak gamla dammruiner eller grunddammar utan regleringsmöjlighet. Luckorna och regleringsmekanismerna på de gamla dammruinerna har avlägsnats. Vid större översvämningar försvinner grunddammarnas uppdämningseffekt nästan helt. Eventuella skador på dammarna ökar inte antalet översvämningar eller översvämningsrisken.
Dammen vid kraftverket i Kuskosk kan vid en störningssituation orsaka högre vattenstånd i fåran uppströms dammen. Detta orsakar översvämningsrisk huvudsakligen för enskilda byggnader samt för jord- och skogsbruket. Om dammen skadas vid en översvämning kan detta leda till en flödestopp nedströms dammen. Fåran uppströms dammen är dock trång och begränsar en plötslig ökning av vattenföringen.
I och med regleringsprojekten i Forsby å och Mörskom å har översvämningsriskerna i området minskat betydligt, och även vid stora översvämningar drabbas i huvudsak endast jord- och skogsbruksområden och enskilda fastigheter.
Tidigare inträffade översvämningar
I Totalplanen för vattenanvändningen i Mellersta och Östra Nyland (1983) presenteras en ungefärlig karta över översvämningsområdena vid den stora vårfloden 1966, som omfattar i huvudsak Vanda å och vattenområden öster om den.
Det största översvämningsområdet sträckte sig från den norra kanten av Liljendals tätort till närheten av Österby. Området som följde fåran var omkring 12 km långt och som mest ungefär 2 km brett. Ett annat större, ungefär 2 km långt översvämningsområde bildades mellan Eskilom och Mickelspiltom. Även några mindre åavsnitt svämmade över. Områdena som översvämmades var i huvudsak åker- och skogsbruksområden. Också flera vägförbindelser bröts på grund av översvämningen. Det finns ingen information om skadorna på byggnader till följd av översvämningen.
I och med regleringsprojekten för Forsby å och Mörskom å har översvämningsriskerna minskat väsentligt i hela avrinningsområdet.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
Rapporten presenterar tidigare översvämningstoppar i avrinningsområdet baserat på en rad hydrologiska observationer. Observationsperiodens lägsta (NW), medelvattenstånd (MW) och högsta (HW) vattenstånd samt år för förekomst av högsta vattenstånd har beräknats för rapporten. Stapeldiagrammet visar de årliga maximi- och minimivärdena för vattennivån. Du kan själv justera skalningen på stapeldiagrammet.
Högvattenföring
Rapporten presenterar tidigare översvämningstoppar i avrinningsområdet baserat på en rad hydrologiska observationer. Observationsperiodens lägsta (NQ), genomsnittliga (MQ) och högsta (HQ) flödet och det år då det högsta flödet inträffade har beräknats för rapporten. Årliga maxima och minima för flöde visas i stapeldiagrammet. Du kan själv justera skalningen på stapeldiagrammet.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Vid de tidigare översvämningarna i Forsby å har inga särskilda skador på byggnader eller industrin rapporterats. Byggnadstrycket på områdena med översvämningsrisk har hittills varit relativt litet. Efter genomförandet av regleringsprojektet för Forsby å och Tessjöån har högvattenståndet sjunkit väsentligt och inga större översvämningar har förekommit. Vid skyfall kan vattnet stiga upp på åkrarna längs biflöden och orsaka skador. För huvudfårans del har olägenheterna på grund av översvämningar under växtperioden minskat väsentligt.
Man försöker alltid när det är möjligt placera strandbyggandet utanför områden med översvämningsrisk. Vid en stor översvämning torde skadorna fortfarande huvudsakligen drabba jordbruket. I låglänta områden kan gårdsvägar och andra enskilda vägar hamna under vatten, vilket försvårar människors dagliga rörlighet samt skötseln av djurgårdar och kan möjligtvis orsaka en säkerhetsrisk. Översvämningarna kan påverka funktionen av fastighetsspecifika avloppsvattensystem och därigenom öka risken för förorening av vattendrag. I Forsby ås avrinningsområde finns flera grundvattentäkter, där översvämmande ytvatten kan orsaka förorening av grundvattnet.
Ovanför Käkikoski fors finns ett försumpat och gräsbevuxet område i ån, som breddas till träsket Valkeapäänlampi. Väster om träsket ligger Porlom avloppsreningsverk. Liljendals avloppsreningsverk ligger norr om tätorten intill Mejeribacken.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer vårfloderna i vattendragen i Nyland i regel att minska och tidigareläggas, så även i Forsby å. De maximala snömängderna förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare. Särskilt under höstens köldperioder kan havet som ännu är isfritt orsaka rikligt snöfall i närheten av kusten. När luften blir varmare kan smältningen av färska snölager orsaka lokala översvämningar. Skyfallen sommartid förutspås öka, vilket kan orsaka fler översvämningar under växtperioden.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartor över havsöversvämningar i kustområdet 2020 (nuläget), 2050 och 2100 enligt olika utsläppsscenarier och vid översvämningar av olika omfattning.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Befolkningsutvecklingen har inte bedömts på avrinningsområdets nivå, men kommunspecifika uppskattningar kan användas som riktgivande information. Enligt prognoser kommer det inte att ske några stora förändringar i folkmängden i kommunerna i Forsby ås avrinningsområde till 2040. Bebyggelsen kommer även i fortsättningen främst att koncentreras till områden nära tätorterna. I områden med fast bosättning är översvämningsriskerna antingen på den nuvarande nivån eller något större, om byggandet i strandområdena ökar. Att byggandet blivit mer tekniskt kan också öka översvämningsskadorna. Å andra sidan strävar man efter att placera nya byggnader utanför områdena med översvämningsrisk eller tillräckligt högt upp.
Bytätorter som utvecklas är åtminstone Mörskom, Forsby, Porlom, Liljendal, Artsjö, Storby, Niinikoski, Labbom och Övitsböle. I några centralorter finns mer omfattande bebyggelse. I jordbruksområdena och småbyarna kommer befolkningsmängden sannolikt inte att öka jämfört med nuläget. Det sammanlagda antalet invånare i Forsby ås avrinningsområde kan öka, men bebyggelsen koncentreras till några tätorter. De nya områdena som byggs kommer att vara små och inga sådana verkningar som orsakar extrema översvämningar är att vänta.
I Forsby ås avrinningsområde känner man inte till några sådana projekt, funktioner eller utveckling av markanvändningen som kunde ha en särskild inverkan på uppkomsten av översvämningar eller ökningen av översvämningsrisker. Strandområdena vid åmynningen kan vara belägna i påverkansområdet för en havsöversvämning, särskilt om havsnivån stiger till följd av klimatförändringen. Havsöversvämningar har granskats i en separat rapport.
På längre sikt kommer jordbruket att leda till att åkrarna i området komprimeras och eroderas. Också nyttoeffekten av de tidigare utförda skyddsåtgärderna mot översvämningar avtar med tiden. Vallarna sjunker och fårorna slammas igen. Detta kan för egen del öka översvämningskänsligheten i området i framtiden.
Vattenföringen ökar kraftigt till följd av ökad skogsdikning, vilket kan leda till fler översvämningar. I Forsby ås avrinningsområde kommer iståndsättningsdikningar att göras även i framtiden, eftersom dikningar är nödvändiga för skogsbruket. En särskild ökning av torvutvinningen eller skogsbruket är inte att vänta. Skulle dessa öka jämfört med dagsläget, skulle dock även antalet nydikningar och iståndsättningsdikningar öka. Detta skulle i sin tur kunna öka översvämningsriskerna i området. Skogsdikningar orsakar också närings- och partikelbelastning samt försurning i vattendragen.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
För Forsby ås avrinningsområde har inga kartor över översvämningshotade områden eller kartor över översvämningsrisker utarbetats.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Översvämningshotade områden i avrinningsområdet
Områden i det granskade avrinningsområdet, för vilka man gjort översvämningskartering. På kartan visas områden som hamnar under vatten vid en översvämning av tre olika omfattningar (vanlig, sällsynt och mycket sällsynt). Mer precisa översvämningskartor, som innehåller uppgifter om bland annat vattendjup och riskobjekt, finns i översvämningskarttjänsten.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
Forsby ås avrinningsområde ligger i östra Nyland huvudsakligen i området för Lovisa stad samt kommunerna Mörskom och Lappträsk. Avrinningsområdets övre del ligger i området för NTM-centralen i Tavastland i Orimattila stad samt i området för NTM-centralen i Sydöstra Finland i Itis kommun. Forsby å är cirka 38 km lång, avrinningsområdets yta är 895,25 km2 och andelen sjöar är 4,42 procent.
Mer information
De låglänta områdena vid Forsby å är koncentrerade till avrinningsområdets södra delar och där Mörskom å och Forsby å går samman. I dessa låglänta områden fanns det tidigare, före rensningen av åar och regleringarna stora översvämningsområden. Den norra delen av avrinningsområdet är Stängselåsens ryggområde. Forsby ås fåra är mestadels djup och på många ställen kantas ån på båda sidorna av backar och bergsterräng som är högre upp än stränderna.
Ett särdrag för jordmånen i närheten av kusten är sura sulfatjordar som har uppstått under Litorinatiden för över 4 000 år sedan. I de undre skikten av de sura sulfatjordarna finns sulfider. Då de kommer i kontakt med luftens syre oxideras de till svavelsyra. Typiskt för dessa jordar är som namnet antyder surhet och högre svavelhalter än normalt.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
Vesistöalueen osavaluma-alueiden pinta-alat (km2) sekä järvien osuus pinta-aloista (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
Alueen korkeussuhteet
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
Alueen maaperäkartta
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Forsby ås avrinningsområde börjar på Stängselåsens ryggar och ån mynnar ut i Pernåviken i Finska viken vid Forsby.
De viktigaste sjöarna i Forsby ådal är Sääskjärvi, Villikkalanjärvi, Pyhäjärvi, Kyrkträsket och Hopom träsk. Forsby ås viktigaste biflöden är Mörskom å och Lanskinjoki.
Vattenföring och vattenstånd
Liksom de andra större åarna vid Nylands kust kännetecknas också Forsby å av stora flödesvariationer och översvämningskänslighet. Vattenföringen har vanligtvis varit som högst på våren till följd av snösmältningen. På sommaren är vattenföringen i ån normalt låg, men ökar mot hösten.
Mer information
Vattenståndet i vattendraget observeras i sjön Pyhäjärvi och Niinikoski fors samt sporadiskt i Kyrkträsket. Vattenföring iakttas i Pyhäjärvis utlopp och Niinikoski.
Vattenstånd
Observationsstationerna för vattenståndet i området samt årsminimum (NW), medelvärden av årsminimum (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden av årsmaximum (MHW) och maximivärden (HW) som beräknats för dessa.
Vattnens status
Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig.
Forsby å ingår i Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde. Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes 2019 är statusen i Forsby ås hela huvudfåra måttlig. Av biflödena är statusen i Karsoja otillfredsställande. Av de största sjöarna i avrinningsområdet är den ekologiska statusen i Hopom träsk god, i Kyrkträsk otillfredsställande och i Sulkavanjärvi dålig. För att uppnå en god ekologisk status i Forsby å och dess biflöden behövs bland annat restaurering av habitat och utveckling av regleringspraxis.
Den fysikalisk-kemiska statusen i Forsby å varierar från dålig till måttlig. Karsojas status är otillfredsställande, medan Ålhusbäckens status är bra. Den fysikalisk-kemiska statusen i Hopom träsk är utmärkt, medan Kyrkträsks och Sulkavanjärvis status är otillfredsställande.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Ytvattnens ekologiska och/eller kemiska status. Ytvattnen indelas i fem statusklasser på basis av deras ekologiska och kemiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
Största delen av Forsby ås avrinningsområde är skog. Vid Forsby å finns också mycket åkermark och jordbruket är en viktig näring. Åkrarna ligger huvudsakligen längs åar och bäckar. Andelen vattendrag samt våtmarker och myrar är liten. Det finns också ganska få bebyggda områden. De viktigaste tätbebyggda områdena är Forsby, Liljendal, Mörskom, Porlom och Artsjö.
Mer information
Forsby ås avrinningsområde domineras av jord- och skogsbruksmark. I närheten av huvudfåran finns bara ett fåtal tätorter. De största tätorterna finns vid åns nedre lopp i Forsby samt i Liljendal och Porlom. Dagvatten från de bebyggda områdena har endast en mycket liten inverkan på översvämningarna i vattendraget.
Den stora åkerarealen i avrinningsområdet kan ha viss inverkan på översvämningarna. Å andra sidan har åkerarealen inte förändrats nämnvärt under de senaste årtiondena. Därmed kan det uppskattas att åkerbruket inte väsentligt har ökat översvämningsrisken jämfört med tidigare översvämningar. Dikningen av skogsmarker, liksom även avverkningen, minskar skogarnas naturliga vattenhållningsförmåga. Å andra sidan minskar effekterna på översvämningar, när trädmängden i skogen ökar och vattenföringskapaciteten i dikena försämras. Dikningarna torde i huvudsak vara av iståndsättningskaraktär. Höga halter av näringsämnen och fasta partiklar i vattendraget vid översvämningar ökar växtligheten i fårorna och gör fårorna grundare.
Den nuvarande markanvändningen
Arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av områdets totala areal. Beräkningen av arealerna grundar sig på Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
Områdets markanvändningsmaterial indelat på tio olika klasser.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I Forsby ås avrinningsområde gäller Östra Nylands etapplandskapsplan. I avrinningsområdets övre del gäller dessutom landskapsplanerna för Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland. Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplanläggningen.
Detaljplanerade områden är Mörskoms kommuntätort och Palostenmäki nordväst om Kyrkträsket i Mörskom ås avrinningsområde. I norr är tätorterna Villähde, Nastola och Nyby detaljplaneområden.
Generalplaneområden räknat söderifrån är Forsby-Gammelby, Lappträsk, Kyrkbyn, Forsby ådal, Insjöområdet och Heinä-Leitsamaa, för vilka det finns delgeneralplaner.
I Forsby ås område finns rikligt med jord- och skogsbruksdominerade områden som också kan ha särskilda miljövärden. Enligt landskapsplanerna finns det i avrinningsområdet fyra punktbeteckningar för tätortsfunktioner och två punktbeteckningar för centrumfunktioner. De största reserveringarna för skyddsområden finns vid sjöarna Pyhäjärvi, Säyhtee och Villikkalanjärvi.
Väster om Hopom träsk finns ett grundvattenområde (beteckning pv) som sträcker sig över hela sjön och till den norra sidan av Sävträsk. Forsby ås område är till största delen ett kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefullt område.
Tätorterna är i huvudsak belägna i områden med detaljplan. Längs Forsby ås huvudfåra finns dessutom flera byar, bland annat Liljendal och Mickelspiltom. I den största delen av Forsby ås avrinningsområde finns bebyggelse med landsbygdskaraktär. Den viktigaste vägförbindelsen genom avrinningsområdet är riksväg 6 till Kouvola.
Mer information
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
Alueen ajantasainen maakuntakaava niiltä osin kuin tulvariskien hallinnalle on oleellista.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
I Forsby ås avrinningsområde finns tre objekt som ingår i programmet för skydd av åsar, två objekt som ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar, en landskapshelhet och ett objekt som ingår i programmet för myrskydd. I avrinningsområdet finns ett Natura 2000-område och sex skyddsobjekt på privat mark.
Myren Mieliäissuo i avrinningsområdets nordvästra del är det enda Natura 2000-objektet. Myren ingår också i programmet för myrskydd. Sjön Sopajärvi i Mörskom ås källområden ingår i programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar. Området vid Pernåviken och Forsby ådal bildar en stor landskapshelhet.
Utifrån en granskning av grundkartan kan det bedömas att en översvämning inte har oersättliga ogynnsamma följder för naturskyddsobjekten.
Naturskyddsområden
Alueella sijaitsevat luontodirektiivin (92/43/ETY) ja lintudirektiivin (79/409/ETY) mukaiset keskeiset suojelualueet eli ne Natura 2000 -alueet, jotka ovat merkittäviä vedestä riippuvaisten elinympäristöjen ja lajien suojelulle.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
De viktigaste objekten i den byggda kulturmiljön är Forsby bruksområde, Malmgårds herrgård och Stora Strandvägen. Forsby bruksområde är fortfarande ett verksamt industriområde. Dammen som fanns på samma ställe som den gamla bruksdammen revs delvis på 1990-talet och forsen har återställts till naturligt tillstånd.
Malmgårds herrgård ligger norr om Forsby bruksområde på västra stranden av Forsby å. Byggnaderna som ingår i denna exceptionella historiska och landskapsmässiga helhet ligger utanför det översvämningshotade området. Stora Strandvägen är vid sidan av Tavastländska Oxvägen Finlands viktigaste historiska landsvägsförbindelse.
Kulturmiljöer
Alueella sijaitsevat valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt (RKY).
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
Forsby å och dess biflöden har rensats flera gånger ända sedan 1910-talet. Det största rensningsprojektet i biflödena var rensningen av Mörskom å 1957–1967. I samband med projektet rensades ån på en cirka 18 km lång sträcka, varvid man avlägsnade ungefär 540 000 m3 massor från fåran. Projektets nyttoområde var 575 ha.
Det största projektet för översvämningsskydd i avrinningsområdet var regleringen av Forsby å som genomfördes på 1980-talet. Projektet beviljades tillstånd av Västra Finlands vattendomstol 24.4.1980 (tillståndsbeslut nr 31/1980 A). Tillståndet ändrades delvis 23.3.1984 genom vattendomstolens beslut nr 18/1984 Dnr 83319. Ändringarna gjordes på grund av orsaker relaterade till naturskydd, geo- och arbetstekniska orsaker samt preciserade kalkyler.
Regleringsprojektet som genomfördes i slutet av 1980-talet omfattade rensning av huvudfåran och vissa biflöden samt byggande av grunddammar och grunddammströsklar. Före regleringen fanns det längs Forsby å ungefär 1 030 ha översvämningsområden vid högvatten (HW) och ungefär 260 ha vid medelhögvatten (MHW). Efter verkställandet av regleringarna uppskattades att de frigör ungefär 65 procent vid HW och ungefär 75 procent vid MHW. Det fanns sammanlagt fyra torrläggningsområden.
Genom rensningarna förbättrades fårans vattenföringskapacitet genom att fördjupa fårans botten och kanter, varvid strömningsytan ökade. Å andra sidan tryggades med hjälp av de grunddammar som byggdes ett tillräckligt lågvattenstånd under torra perioder. Selen ovanför grunddammarna fungerar också som bassänger som jämnar ut vattenföringen.
Vid Sävträskets utlopp har det byggts en grunddamm för att bevara sjön som en fågelsjö. Översvämningsskyddet för åkrarna ordnades genom dikning och med vallar byggda av grävmassor. Övriga grunddammar som hör till regleringsprojektets tillståndsskyldigheter är bland annat grunddammarna i Hammarfors, Käkikoski fors och Sävträskets biflöde Kvarnfors.
Syftet med regleringsprojektet i Kyrkträsket, Sopajärvi och Niemenjärvi var att avlägsna översvämningar och öka förutsättningarna för grundtorrläggning. I projektet rensades Mörskom å på en 4,5 km lång sträcka och Myllyjoki på en 2,1 km lång sträcka. Dessutom byggdes regleringsdammarna i Sopajärvi och Kyrkträsket samt grunddammarna i Mörskom å. Också några broar förnyades. Projektets nyttoområde var 155 ha.
I Lanskinjoki i avrinningsområdets norra del har rensningar gjorts redan 1913. Med projektet minskades i synnerhet översvämningarna på sommaren och dess nyttoområde var cirka 40 ha. Senare har man genomfört småskaliga översvämningsvallar i enlighet med invallningsplanen från slutet av 1980-talet.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
De forsliknande grunddammarna som byggdes i samband med regleringsprojektet i Forsby å och som restaurerats senare har i princip inga regleringsmöjligheter. Ett fåtal av de dammar som tidigare användes för sågverks- eller annan produktionsverksamhet finns kvar, men luckorna och regleringsmekanismerna på dessa har tagits ur bruk. Enligt dammdatasystemet finns det inga dammar i klass 1–3 i Forsby ås avrinningsområde.
Forsby ås flottningsstadga har upphävts 6.9.1982.
Det enda verksamma kraftverket med dammar är Kuskosks kraftverk i Malmgårds by i Lovisa stad. Fallhöjden vid kraftverket är sammanlagt 5,5 meter.
I Forsby å finns inga fungerande regleringar.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Referenser
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF