Preliminär bedömning av översvämningsriskerna i Aura ås avrinningsområde
Förslag på områden med betydande översvämningsrisk 2024-2030
Från Aura ås avrinningsområde föreslås inga områden med betydande översvämningsrisk enligt lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010). I avrinningsområdet har det inte inträffat några sådana översvämningar som skulle ha kunnat orsaka sådana ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som avses i 8 § 1 mom. i lagen om hanteringen av översvämningsrisker. Man har inte heller bedömt att det i avrinningsområdet skulle föreligga risk för framtida översvämningar som skulle orsaka ovan nämnda ogynnsamma följder.
Översvämningsriskerna i Aura ås avrinningsområde har inte ändrats nämnvärt sedan den föregående planeringsperioden.
Är områdena med översvämningsrisk korrekt identifierade och föreslagna?
Förändringar jämfört med den föregående planeringsperioden
Samråd om översvämningsriskområden genomfördes 15.3.2024–17.6.2024. Samrådsmaterialet, inklusive ett sammandrag av responsen och reviderade förslag, finns tillgängligt via översvämningsriskernas regionsidor. Även denna preliminära bedömning har vid behov uppdaterats baserat på den inlämnade responsen. Jord- och skogsbruksministeriet angav den 19 december 2024 de betydande översvämningsriskområdena från vattendragen och havsvattenståndet fram till år 2030 och tillsatte översvämningsgrupper för dessa områden. Utnämningen gjordes i enlighet med förslagen från NTM-centralerna.
Allmänt om den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna
I den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna identifieras de risker som översvämningar medför för bland annat för bebyggelsen, samhällets funktioner, trafiken, miljön och kulturarvet. Bedömningen görs för alla avrinnings- och kustområden och utifrån bedömningen utses områdena med betydande översvämningsrisk. Områdena med översvämningsrisk identifieras på basis av tidigare översvämningar samt utifrån tillgänglig information om hur klimatet och vattenförhållandena har förändrats.
Områden där den preliminära bedömningen tyder på att översvämningsrisken kan vara betydande utses till områden med betydande översvämningsrisk. I dessa områden kan förhöjda vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd orsaka betydande översvämningsskador. För områden med betydande översvämningsrisk utarbetas kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker samt planer för hantering av översvämningsriskerna.
Den preliminära bedömningen ses över vart sjätte år. På den här webbplatsen hittar du bakgrundsmaterialet för den preliminära bedömningen av översvämningsrisker samt uppgifterna om de områden med översvämningsrisk som föreslagits 2024. En del av bakgrundsmaterialet, till exempel kartor och rapporter, uppdateras automatiskt årligen eller till och med oftare.
Ta en närmare titt på detaljerna i den preliminära bedömningen av området nedan
Tarkasteltavan alueen tulvariskien alustava arviointi perustuu mahdollisimman kattavaan saatavilla olevaan tietoon esiintyneistä tulvista sekä tulevaisuudessa mahdollisesti esiintyvistä tulvista ja niiden vaikutuksista. Tulevaisuuden tulvia on arvioitu saatavilla oleviin tulvakarttoihin ja paikkatietopohjaisiin vaikutusarvioihin perustuen.
Har översvämningsriskerna enligt din åsikt granskats tillräckligt omfattande?
Översvämningsrisker för människors hälsa eller säkerhet
När man fastställer områden med översvämningsrisk granskar man särskilt de följder för människors hälsa eller säkerhet som översvämningen orsakar. Risken ökar om befolkningsmängden som exponeras för översvämningen är stor samt om det finns svårevakuerade anläggningar i ett område med översvämningsrisk, såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, ålderdomshem, daghem och skolor. Också exponering för sjukdomsalstrare som sprids med översvämningen kan orsaka ogynnsamma följder för människors hälsa.
Under den första omgången av den preliminära bedömningen i anslutning till planeringen av hanteringen av översvämningsrisker (2010) användes för riskbedömningen ett så kallad ungefärligt översvämningsområde som baserar sig på en analys av geodata. Det kalkylmässiga översvämningsområdet motsvarade en översvämning med en genomsnittlig återkomsttid på 1 000 år. På grund av bristfälliga och delvis inexakta utgångsuppgifter är resultaten från analysen av riskobjekt endast riktgivande.
I det låglänta området i Aura ås avrinningsområde ligger uppskattningsvis nästan 90 bostadshus. Antalet övriga byggnader i det låglänta området är över 100. En översvämning med en återkomsttid på 1 000 år kan hota över 640 invånare. I Aura ås avrinningsområde finns riskrutor i första och andra riskklassen endast i Åbo centrum. I Aura ås avrinningsområde finns inga riskområden i första eller andra riskklassen. I det låglänta området finns inga svårevakuerade objekt.
Översvämningsrisker för samhällsviktiga tjänster
Samhällsviktiga tjänster består av sådant som håller i gång en trygg vardag – till exempel fungerande värme- och eldistribution, trafik- och datakommunikationsförbindelser och vattentjänster. När de grundläggande samhällsfunktionerna fungerar som de ska kan man efter en översvämning snabbt återgå till det normala livet och bibehålla en stabil grund för samhället. Översvämningsrisker granskas också för sådan affärsverksamhet som är nödvändig för att upprätthålla grundläggande samhällsfunktioner.
I det låglänta området i Aura ås avrinningsområde ligger inga anläggningar inom livsmedels- eller läkemedelsindustrin.
Åbo reservvattentäkt ligger i det låglänta området i Aura ås avrinningsområde. I Lundo finns ett reservvattentäkt i det låglänta området. Transformatorstationer och stolpar för högspänningsledningar ligger på olika håll i avrinningsområdet. I det låglänta området finns en byggnad för datakommunikation. Riksvägar kan överspolas på sex ställen. Också järnvägar kan överspolas på flera ställen.
Översvämningsrisker för miljön
Vid granskningen av översvämningsrisken för miljön beaktas objekt där en översvämning kan orsaka plötslig förorening av miljön eller ogynnsamma följder för människors hälsa, till exempel vid förorening av hushållsvatten. Omfattningen och varaktigheten av de ogynnsamma följderna påverkar hur betydande översvämningsrisken är. Om en översvämning inträffar kan bland annat bränslecisterner och andra kemikaliecisterner samt avloppsreningsverk orsaka miljöskador.
I det låglänta området i Aura ås avrinningsområde finns en industrianläggning och en anläggning för avfallshantering. Båda objekten är belägna i Åbo. I det låglänta området finns inga IPPC-objekt.
Översvämningsrisker för kulturarvet
Vid granskningen av översvämningsrisken för kulturarvet beaktas det materiella arvet, såsom byggnader och konstruktioner som kan lida oåterkallelig skada. Översvämningsvatten kan orsaka många slags skador, till exempel att kollaps av konstruktioner eller slitage på ytor. Vattendränkning kan också orsaka problem med mikrober eller markerosion under ett kulturarvsobjekt.
Under den preliminära bedömningen i anslutning till den första planeringsperioden för hantering av översvämningsrisker fastställdes följande om kulturarvet i Aura ås avrinningsområde:
I Aura ås avrinningsområde finns över 200 fornminnesobjekt. I avrinningsområdet finns elva skyddade kyrkor och 36 byggda kulturmiljöer av riksintresse (GEO-anslutning). Antalet objekt i statens byggnadsarv som ska vårdas är 13 stycken och antalet statliga järnvägsobjekt som ska vårdas är 21 stycken. I Aura ås avrinningsområde finns 28 byggda kulturmiljöer. I Aura ås avrinningsområde finns inga världsarvsobjekt. I området finns ett slott, Åbo slott (www.nba.fi).
I översvämningsriskerna för kulturarvet har det inte skett några betydande förändringar.
Övriga översvämningsrisker
Efter höjning av dammen i Hallisforsen på 1970-talet har det i Aura ås avrinningsområde inte inträffat några översvämningar i vattendrag med omfattade skador som följd. Tidigare förelåg det i Åbo centrumområde varje år risk för översvämning på grund av ispropp i samband med islossningen, då vattnet kunde trycka upp isen i Aura å över dammkrönet och mot broarna i centrum.
Inga andra översvämningar orsakade av is- eller kravisproppar, med omfattade skador som följd, har inträffat i Aura ås avrinningsområde.
Tidigare inträffade översvämningar
Vintern 1966 var exceptionellt snörik i södra Finland och de varma temperaturerna i april ledde till snabb snösmältning. Snöns vattenvärde var exceptionellt högt, upp till 260 millimeter, vilket hade rekordstora översvämningar som följd. I synnerhet i kustområdet var vårfloderna de värsta under hela seklet. I Hallis, i Aura ås vattendrag, uppmättes snöns vattenvärde till 211 mm. Flödestoppen i Hallis inträffade den 2 maj, då den uppmätta vattenföringen i Aura å var 286 m3/s. På valborg låg tiotusentals hektar mark och hundratals kilometer väg under vatten. På vissa platser var man tvungen att evakuera människor undan översvämningen och spränga isproppar (Hotakainen 2010). Trots den exceptionellt massiva översvämningen inträffade i Aura ås avrinningsområde inga betydande skador och Aura å svämmade inte över till exempel i Åbo centrum.
I februari 2008 bildades i Aura ås avrinningsområde på två platser i Järvijoki i Aura en ispropp och vattnet steg upp i huskällare. Skadorna blev dock inte stora, eftersom propparna kunde avlägsnas ganska snabbt.
Är all väsentlig information om tidigare översvämningar i det undersökta området inkluderad i granskningen?
Mer information
Mer information om tidigare inträffade översvämningar
Information om tidigare inträffade översvämningar och skador till följd av dessa fås också utifrån flyg- och satellitbilder, betalda försäkringsersättningar samt räddningsverkens uppdrag:
Från luft- och satellitbilder kan man bedöma omfattningen av en översvämning. Du kan bekanta dig med översvämningsområden som avgränsats utifrån dessa i den omfattande versionen av översvämningskarttjänsten: Översvämningskarttjänsten (observerade översvämningsområden).
Ersättningarna som försäkringsbolagen betalar ut beskriver det ekonomiska värdet av skador på byggnader och lösöre som översvämningar orsakat för privatpersoner. Fram till 2013 betalade staten ersättningar. Sedan 2014 har ersättningar betalats via översvämningsskyddet som ingår i hem- och fastighetsförsäkringen. Översvämningsskyddet ersätter endast skador som orsakas av exceptionella översvämningar (ca 2 %, 1/50 år). Du kan bekanta dig med statistiken över försäkringsersättningar här (på finska): Tulvariskien hallinnan indikaattorit
Uppgifter om räddningsväsendets uppdrag i anslutning till översvämningar finns i Räddningsväsendets resurs- och olycksstatistik Pronto. Räddningsverkens uppdrag på grund av översvämningar är till största delen skadebekämpningsinsatser, men i dem ingår även andra typer av insatser, såsom bistånds-, inspektions- och räddningsinsatser. I den interaktiva karttjänsten kan man studera uppdragens regionala och tidsmässiga fördelning samt deras utveckling med hjälp av olika filter. Karttjänsten (på finska) finns också tillgänglig på Tulvariskien hallinnan indikaattorit (Tulviin liittyvät pelastustoimen tehtävät).
Högvattenstånd
Flödestoppar i avrinningsområdet. Uppgifterna grundar sig på hydrologiska observationsserier. I rapporten har nyckeltalen för tidsserien räknats ut: MHW, alltså medelvärdet av den högsta vattennivån per år samt HW, det högsta vattenståndet under observationsperioden. Stapeldiagrammet visar det högsta och lägsta vattenståndet under året. Du kan själv välja skalning av stapeldiagrammet i rapporten.
Högvattenföring
Raportilla on esitetty vesistöalueen menneitä tulvahuippuja perustuen hydrologiseen havaintosarjaan. Raportille on laskettu aikasarjan tunnusluvut MHQ eli virtaaman vuosimaksimien keskiarvo sekä HQ eli korkein havaittu virtaama. Pylväskuvaajassa on esitetty virtaaman vuosimaksimit ja -minimit. Voit itse säätää pylväskuvaajan skaalauksen.
Inverkan av tidigare inträffade översvämningar i nuläget
Vårfloden 1966 var exceptionellt stor i Egentliga Finland. Den kalkylmässiga återkomsttiden för den uppmätta vattenföringen i Aura å och Pemar å motsvarade rentav en översvämning som återkommer en gång per 1 000 år. Kalkylen är dock förknippad med många osäkerheter bland annat på grund av den korta tidsserien för observationer och eventuella mätfel. Om vårfloderna 1966 rapporterades inga omfattande skador, trots att de var exceptionellt stora. Skulle en översvämning motsvarande vårfloden 1966 inträffa i dagsläget skulle skadorna sannolikt vara större än då.
Klimatförändringens inverkan
Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, miljön i övrigt och samhället på många sätt. Hur kraftiga följderna är varierar i olika delar av Finland. Den största förändringen i de hydrologiska förhållandena i insjöarna är ökningen av de årstidsvisa variationerna i avrinningen, vattenföringen och vattenståndet. På kustområdena har landhöjningen betydelse för hur stor påverkan de förutspådda förändringarna i Östersjöns medelvattenstånd har i olika regioner. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust.
Enligt prognosen kommer vårfloderna i Aura ås avrinningsområde att minska och tidigareläggas. Snömängderna på vintern förutspås bli mindre, och därmed kommer vårfloderna vid snösmältningen att bli mindre. Flödestoppen under våren förutspås inträffa något tidigare än i dagsläget. Höst- och vinteröversvämningarna förutspås däremot bli vanligare och kraftigare.
Klimatförändringarna förutspås inte medföra några stora förändringar i området till 2050, men verkningarna kan variera i olika avrinningsområden, så att översvämningsrisken kan både minska till följd av mindre vårfloder eller öka på grund av kraftiga regn och översvämningar vintertid.
Mer information
Översvämningar från vattendrag och klimatförändringen
Klimatförändringens inverkan på vattenföringen och vattenståndet i vattendrag har granskats genom simuleringar i Finlands miljöcentrals system för vattendragsmodeller inom projektet WaterAdapt (2012) och senast inom projektet ClimVeturi (2020). Simuleringar har gjorts för jämförelseperioden 1981–2010 samt för två framtidsperioder, 2010–2039 och 2040–2069.
Resultaten visar att klimatförändringen kommer att avsevärt förändrar de årstidsvisa variationerna i vattenföringen i åar och älvar och sjöar. På våren minskar vårfloden betydligt särskilt i södra och mellersta Finland, eftersom vintrarna är mildare än idag. På sommaren sjunker vattenståndet i många sjöar på grund av att våren kommer tidigare och avdunstningen på sommaren ökar. Detta sker i synnerhet på områden med ett stort antal sjöar, där avdunstningen från sjöarna har den största inverkan. Torka och lågt vattenstånd under sommaren och förhösten kommer att bli ett allt större problem i vissa sjöar. Nederbörden på hösten och vattenföringen på senhösten kommer att öka under kommande årtionden. Under vintern stiger vattenståndet och vattenföringen tydligt, eftersom en allt större del av nederbörden kommer i form av regn och snö smälter under vintern. Förändringarna i vattenföringarna och vattenståndet under vintern är störst i södra och mellersta Finland, medan snön ligger kvar längre i norra Finland.
Under perioden 2010–2039 är de hydrologiska förändringarna i norra Finland fortfarande tämligen små, men för områden längre söderut pekar de flesta klimatscenarierna redan på ganska tydliga förändringar under de närmaste årtiondena. Resultaten från olika klimatscenarier avviker väsentligt från varandra, men förändringens riktning är liknande i alla scenarier.
Havsöversvämningar och klimatförändringen
Scenarierna för stigande havsvattenstånd (SSP1-2.6, SSP2-4.5 och SSP5-8.5) och de motsvarande kartorna över havsöversvämningar har fastställts för olika sannolikheter i Östersjön fram till 2100. I scenarierna och kartorna har man beaktat både ett högre havsvattenstånd (med beaktande av klimatförändringen och landhöjningen) och korttidsvariationer i vattenståndet (Meteorologiska institutet, 2023). Korttidsvariationerna i havsvattenståndet i Östersjön beror bland annat på vinden, lufttrycket och istäcket.
De förändringar i medelvattenståndet (-28 cm…+31 cm) som förutspås i scenariot på medelnivå (SSP2-4.5) varierar mellan olika regioner, vilket framför allt beror på landhöjningen. Minst stiger havsnivån i Bottenviken och Bottniska viken, där landhöjningen är störst. Havsnivån stiger mest vid Finska vikens kust, där många översvämningskänsliga objekt är belägna.
Läs mer och granska resultaten om klimatförändringens inverkan på översvämningar:
Visualiseringsverktyget Klimatförändringens inverkan på vattendrag
Karttjänsten Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Klimatförändringens inverkan på översvämningar från vattendrag
Den genomsnittliga förändringen enligt klimatscenarierna (25 st.) och den maximala förändringen (jämfört med perioden 1981–2010) i fråga om översvämningar från vattendrag med en återkomsttid på 100 år i olika delar av Finland 2070–2099.
Klimatförändringens inverkan på havsöversvämningar
Kartor över havsöversvämningar i kustområdet 2020 (nuläget), 2050 och 2100 enligt olika utsläppsscenarier och vid översvämningar av olika omfattning.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Har konsekvenserna av klimatförändringen och annan långsiktig utveckling tagits i beaktande i bedömningen?
Andra långtidsförändringars inverkan på översvämningsriskerna
Befolkningsutvecklingen har sett olika ut i olika delar av avrinningsområdet. I kustnära kommuner har tillväxten varit kraftig, medan kommunerna i inlandet har lidit av avfolkning. Enligt befolkningsprognosen kommer denna utveckling att fortsätta även i framtiden.
Även befolkningens åldrande är en viktig trend som kan påverka översvämningsrisken till exempel genom att försämra anpassningsförmågan eller öka specialbehoven i en översvämningssituation. Befolkningen i avrinningsområdet är koncentrerad till de största städerna och deras näromgivningar, medan befolkningen på landsbygden minskar.
På lång sikt kan medvetenhet om hur förändringarna i markanvändningen påverkar avrinningen och därigenom översvämningsrisken öka vattenhållningsförmågan i hela avrinningsområdet.
Mer information
Hur översvämningsrisken utvecklas påverkas på lång sikt förutom av klimatförändringen, också i synnerhet av förändringar i markanvändningen, befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten. De regionala skillnaderna i utvecklingen av översvämningsrisken ökar i och med urbaniseringen. Den ökade teknifieringen av byggnader och den ekonomiska tillväxten kan öka översvämningsskadornas omfattning. Befolkningens åldrande ökar sårbarheten för översvämningar.
Översvämningsrisken kan påverkas avsevärt genom att styra markanvändningen, särskilt vid nybyggnation, utanför översvämningshotade områden till exempel genom att utfärda rekommendationer om lägsta bygghöjder. I planeringen av markanvändningen bör översvämningsriskerna beaktas bland annat i planläggningen och i kommunernas byggnadsordning.
För områdena med betydande översvämningsrisk har det utarbetats uppskattningar om hur översvämningsrisken utvecklas fram till år 2100. Ta del av uppskattningarna i den interaktiva rapporten: Framtidens översvämningsrisker (PowerBI-rapport)
Bedömning av hur betydande översvämningsrisken är
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är beaktas de regionala och lokala förhållandena, sannolikheten för översvämningen samt följande ur allmän synpunkt ogynnsamma följder som översvämningen potentiellt orsakar:
- ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet
- långvariga avbrott i nödvändighetstjänster så som vattentjänster, energiförsörjning datakommunikation, vägtrafik eller annan motsvarande verksamhet
- långvariga avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner
- långvariga eller omfattande ogynnsamma följder för miljön, eller
- oersättliga ogynnsamma följder för kulturarvet
Mer information
Den nationella koordineringsgruppen för hantering av översvämningsrisker som utsetts av jord- och skogsbruksministeriet har fastställt exempelkriterier för en betydande översvämningsrisk i sin promemoria 22.12.2010. Dessa kriterier är bland annat följande:
- Fler än 500–1 000 fasta invånare i ett bostadsområde som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning (~1/1000 år)
- Flera byggnader för hälsovård eller vårdanstalter med flera stadigvarande vårdplatser samt daghem i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Vattentäkt som används av ett för området betydande antal människor i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Störningar i avloppsreningsverkets verksamhet som medför hälsorisk
- Ett betydande kraftverk eller flera kraftstationer i ett område som hamnar under vatten vid en mycket sällsynt översvämning
- Avbrott på flera landsvägar, järnvägssträckor eller vattenvägar vid en sällsynt översvämning
Också en översvämning som orsakar betydande skador och har en kortare återkomsttid (t.ex. ~1/100 år) eller att översvämningens omfattning ökar i och med klimatförändringen kan vara tillräckliga fastställandegrunder. Likaså kan en avsevärd kvarstående risk (sårbarhet på områden där skyddsåtgärder för att motverka översvämningar vidtagits) leda till att man tillämpar strängare kriterier vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är. Osäkerheten minskar om det finns detaljerade översvämningskartor över området som granskats och man har kunnat beakta den inverkan som klimatförändringen förutspås ha på översvämningar. Då blir det möjligt att i riskbedömningen använda de översvämningsintensiteter enligt olika målnivåer som föreslås i planen för hantering av översvämningsrisker.
Utgångsdata för identifiering av områden med översvämningsrisk
Vid bedömning av hur betydande översvämningsrisken är utnyttjas mångsidig information om översvämningsrisken, med andra ord information om sannolikheten för översvämning samt om potentiella skador som översvämningen orsakar, det vill säga riskobjekt.
Utgångsdata kan delas in i 1) detaljerade kartor över översvämningshotade områden och riskobjekt som grundar sig på dem och 2) mer översiktliga men regionalt mer omfattande översvämningskartor och skadebedömningar.
I följande kapitel presenteras olika utgångsdata för bedömningen av översvämningsrisker. Översvämningskartorna omfattar endast en del av Finland, men å andra sidan har de utarbetats för just de områden där det har funnits behov av att närmare utreda översvämningsriskerna.
Är bedömningsmetoderna och utgångsuppgifterna tillräckligt omfattande?
Kartor över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk
För Aura ås avrinningsområde har inga kartor över översvämningshotade områden eller kartor över översvämningsrisker utarbetats.
Översvämningskartorna utgör grunden för en effektiv hantering av översvämningsriskerna. Det finns två typer av översvämningskartor: kartor över översvämningshotade områden och kartor över översvämningsrisker. Båda kartorna ska utarbetas för alla de områden som har utsetts till områden med betydande översvämningsrisk, men de kan också utarbetas för andra områden.
Kartan över översvämningshotade områden visar till vilka områden översvämningen kan sprida sig. Kartan över översvämningsrisker beskriver vilka riskobjekt det finns i de översvämningshotade områdena. Kartan över översvämningsrisker ger alltså en uppfattning om omfattningen av eventuella översvämningsskador.
Mer information
Bestämmelser om kartor över områden med betydande översvämningsrisk finns i förordningen om hantering av översvämningsrisker (659/2010). Man utarbetar flera kartor, åtminstone för översvämningar med en årlig sannolikhet på 2 och 1 procent (återkomsttid 1/50 år, 1/100 år), samt för en översvämning som är mycket sällsynt men under särskilda förhållanden möjlig. Bedömningarna grundar sig på modellering och tidigare hydrologiska observationer.
Invånarantalet i ett översvämningshotat område anges på kartorna i rutor med en sidlängd på 250 meter. Materialet hämtas ur befolkningsdatasystemet, vars uppgifter sammanslås med översvämningshotade områden. Översvämmade vägar presenteras på motsvarande sätt genom att sammanslå kartorna över översvämningshotade områden med Digiroad-material.
Kartorna över översvämningsrisker utarbetas genom att sammanslå den information om översvämningskänsliga objekt som fås ur geodatamaterial med kartorna över översvämningshotade områden. På så sätt visar kartan hur stor skada en översvämning av en viss omfattning kan orsaka.
Läs mer om översvämningskartering och bekanta dig med kartorna över översvämningshotade områden och områden med översvämningsrisk:
Översvämningskartering
Översvämningskarttjänsten
Skadebedömningar som grundar sig på översvämningskartor
Antalet invånare, byggnader och vägar i det översvämningshotade området är väsentlig information vid bedömning av potentiella skador som uppstår vid en översvämning, alltså översvämningsrisken. Denna information har producerats för alla områden för vilka man gjort översvämningskartering. I analysen av geodata har man beaktat de invånare som löper direkt översvämningsrisk, det vill säga vars byggnad ligger i ett område med översvämningsrisk.
Se uppskattningar av översvämningsskador (invånare, byggnader och vägar) i områden som kartlagts över översvämningsrisker:
Visualiseringsverktyg för uppskattningar av översvämningsskador (på finska)
Visualiseringsverktyget är nationellt, men täcker endast översvämningsriskkartade områden.
Invånare, byggnader och vägar i ett översvämningshotat område i avrinningsområdet
Statistik över invånare, byggnader och vägar i områden för vilka man gjort översvämningskartering. Statistiken har beräknats för flera återkomsttider (en gång/1–2 år – en gång/1 000 år).
Riskobjekt i karteringen av översvämningsrisker
Utöver den ovan nämnda analysen av geodata har NTM-centralerna gjort en närmare kartering av riskobjekt åtminstone för områden med betydande översvämningsrisk. I karteringen har man förutom riksomfattande geodatamaterial även utnyttjat uppgifter som fåtts från bland annat kommuner och andra aktörer.
Riskobjekt i ett översvämningshotat område
Tulvariskikartoitettujen alueiden riskikohteet tyypeittäin. Riskikohteiden määrät vaihtelevat valitun skenaarion mukaan. Taulukossa on esitetty tulvariskien alustavan arvioinnin kannalta olennaisimmat skenaariot, kuten kerran 100, 250 ja 1000 vuodessa toistuvat tulvat.
Mer information
Enligt statsrådets förordning om hantering av översvämningsrisker (659/2010) måste följande uppgifter om skador framgå av kartorna över översvämningsrisker:
- uppskattat invånarantal
- särskilda objekt såsom sjukhus, läroanstalter och daghem
- infrastruktur såsom vägar, energinät, datakommunikationsnät och vattentjänstverkens anordningar
- ekonomisk verksamhet som är betydande med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner
- anläggningar vilkas verksamhet kan medföra plötslig förorening av miljön samt särskilda områden där sådan förorening kan orsaka skada
- kulturarv som skyddas med stöd av lag eller som ska skyddas med stöd av en plan
- andra behövliga uppgifter såsom områden där en översvämning kan medföra risk för att is transporteras på ett skadligt sätt eller betydande markerosion
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå hjälper till att identifiera riskområdena i synnerhet i sådana avrinningsområden för vilka det inte har utarbetats några kartor över översvämningshotade områden. En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå är regionalt mer omfattande än en karta över ett översvämningshotat område, men inte lika exakt, eftersom till exempel uppgifter om fårans djup saknas.
Mer information
En översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå utnyttjar ytavrinningsmodellen som Finlands miljöcentral (Syke) har tagit fram och Sykes system för vattendragsmodeller. Modellen använder som utgångsdata Lantmäteriverkets höjdmodell 2 m (KM2), Trafikledsverkets väg- och banregister samt markanvändningsmaterial. I beräkningen av absorption och flödesmotstånd utnyttjas dessutom material om ogenomträngliga ytor. Avsaknaden av uppgift om fårans djup har beaktats med en korrigeringskoefficient.
Översvämningskarta på tillrinningsområdets nivå
Valuma-aluetasoisen tulvakartan tulvan peittämät alueet ja vesisyvyys.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Övriga utgångsdata
Vid kartläggning av riskobjekt som är sårbara för översvämningar kan också andra utgångsdata användas. Det finns till exempel olika geodatamaterial om befolkningsstrukturen, byggnader, vägar, infrastruktur, aktörer som är miljötillståndspliktiga, naturskyddsområden, vattentäkter och brunnar, vattenkonstruktioner, kulturarvsobjekt och åkerskiften.
Mer information
Om befolkningsstrukturen finns Statistikcentralens rutdatabas (YKR) som kan användas till exempel för att bedöma den sociala sårbarheten. Variabler som eventuellt kan tillämpas på rutorna med en storlek om 250 x 250 meter är bland annat ålder, inkomstnivå, utbildning och sysselsättning.
Byggnadsuppgifterna upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Dess byggnads- och lägenhetsregister (BLR) innehåller uppgifter om placeringen av alla bygglovspliktiga byggnader, deras användningsändamål, areal, utrustningsnivå och invånarantal.
Positionsinformation för väg- och gatunätet och de viktigaste egenskapsuppgifterna (bl.a. trafikledstyp, funktionell klass, genomsnittlig dygnstrafik samt vägens nummer och namn) finns i Trafikledsverkets geodatamaterial Digiroad.
För kartläggningen av infrastrukturobjekt finns information i Lantmäteriverkets Terrängdatabas som innehåller uppgifter om till exempel transformatorer och ellinjer.
Vid bedömningen av risken för förorening av miljön till följd av översvämning kan man utnyttja information om aktörer som bedriver miljötillståndspliktig verksamhet i översvämningshotade områden och vars verksamhet kan orsaka förorening av miljön. Aktörer som är skyldiga att ha miljötillstånd är registrerade i datasystemet Ylva.
Uppgifter om naturskyddsområden (bl.a. Natura 2000-områden, statligt ägda och privatägda naturskyddsområden samt vattendrag som skyddas genom forsskyddslagen) upprätthålls av Finlands miljöcentral (Syke).
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos vattenkonstruktioner, såsom dammar, vallar och pumpstationer, finns i datasystemet Vesistötyöt (Vesty) som upprätthålls av Syke.
Uppgifter om vattentjänstverk och vattentäkter finns i informationssystemet för vattentjänster (Veeti) som upprätthålls av Syke. Uppgifterna om vattentäkternas placering är inte offentligt tillgängliga.
Uppgifter om placeringen av och egenskaperna hos grundvattenområden samt brunnar och kranar för vattentäkt finns i datasystemet för grundvatten (Povet) som upprätthålls av Syke.
Museiverket upprätthåller informationsmaterial om kulturmiljöer. Till dessa hör byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY), fasta fornlämningar som avses i lagen om fornminnen och byggnader som skyddas genom lagstiftning (byggnadsskyddslagen, kyrkolagen, lagen om skyddande av byggnadsarvet) samt världsarvsobjekt.
I Livsmedelsverkets åkerskiftesregister återfinns den jordbruksmark som används klassificerad enligt jordbruksgrödor samt uppgifter om områden med särskilda stöd (t.ex. skyddszoner och våtmarker).
Avrinningsområden, höjdförhållanden och jordmån
I Aura ås vattendrag finns nio delavrinningsområden. Storleken på dem varierar från 30 km2 till 145 km2.
De högst belägna områdena i Aura ås avrinningsområde finns i områdets nordöstra del, där vissa punkter ligger strax över 100 meter över havet. Merparten av sjöarna ligger på under 70 meter över havet.
Har det undersökta området beskrivits tillräckligt omfattande för att stödja bedömningen?
Delavrinningsområden
Vesistöalueen osavaluma-alueiden pinta-alat (km2) sekä järvien osuus pinta-aloista (%) (Ekholm 1993).
Höjdförhållanden
Alueen korkeussuhteet
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Jordmånskarta
Alueen maaperäkartta
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Åar, älvar och sjöar
Den enda sjön i Aura ås avrinningsområde är Savojärvi i Yläne (1,2 km²), där Järvijoki får sin början.
Aura ås totala längd är ungefär 70 kilometer och fallhöjden på denna sträcka är ungefär 70 meter. I Aura å mynnar sex större biflöden: Patis å (efter S:t Marie bassäng Vähäjoki), Savijoki, Järvijoki, Kaulajoki, Pölhönjoki och Pöylijoki.
Vattenföring och vattenstånd
Flödesvariationerna i Aura å är anmärkningsvärt stora, vilket beror på det ringa antalet sjöar i avrinningsområdet och den leriga marken. Medelvattenföringen i Hallis fors är 7,4 m³/s, men den varierar från över 200 kubik vid flödestoppar till några hundra liter per sekund vid lågvatten. Dikningarna och den stora andelen åkerareal i avrinningsområdet ökar för egen del flödesvariationerna.
Vattenståndet i Aura å observeras vid stationer i Hypöistenkoski, S:t Marie bassäng, Patis å och Savojärvi. Vattenföringen observeras i Hallis, Hypöistenkoski och vid mätdammen i Patis å.
Vattenstånd
Observationsstationerna för vattenståndet i området samt årsminimum (NW), medelvärden av årsminimum (MNW), medelvattenstånd (MW), medelvärden av årsmaximum (MHW) och maximivärden (HW) som beräknats för dessa.
Vattnens status
Aura å är ett vattendrag i effektivt odlad lermark. Aura ås omgivningar är ålandskap som formats under långvarig kulturpåverkan. För vattendraget är vidsträckta åkrar som ställvis lutar brant mot ån typiska. Marken är erosionskänslig och åarna representerar de ytvattentyper som förekommer i lermark.
Klassificeringen av vattnens ekologiska status beskriver vattendragens tillstånd. I den ekologiska klassificeringen av ytvatten indelas vattendragen utifrån den ekologiska statusen i fem klasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig
Enligt den ekologiska klassificeringen som gjordes 2019 är den ekologiska statusen i Aura å, S:t Marie bassäng, Patis å och Savijoki måttlig. Den ekologiska statusen i Savojärvi, Järvijoki och Kaulajoki är måttlig.
Statusklassning av ytvatten
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Ytvattnens ekologiska och/eller kemiska status. Ytvattnen indelas i fem statusklasser på basis av deras ekologiska och kemiska egenskaper.
Nuvarande markanvändning
I Aura ås avrinningsområde finns sammanlagt 13 kommuner, men av en del av dessa ligger endast små delar i avrinningsområdet. Tätorterna har uppstått invid vattendraget bland annat tack vare de goda trafikförbindelserna. De viktigaste regionerna är Åbo, Lundo, Aura och Pöytis. Strax över 50 procent av avrinningsområdets yta består av skogsmark och myr. Byggda områden och jordbruksområden är i huvudsak koncentrerade till ådalarna i avrinningsområdet.
Den nuvarande markanvändningen
Arealer för olika markanvändningsklasser och deras relativa andelar av områdets totala areal. Beräkningen av arealerna grundar sig på Corine markanvändnings- och marktäckedata 2018.
Markanvändning
Områdets markanvändningsmaterial indelat på tio olika klasser.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Planerad markanvändning
I Aura ås avrinningsområde gäller
- landskapsplanen för Åbo stadsregion, bekräftad 23.8.2004
- landskapsplanen för Loimaa region, Åboregionens kranskommuner, Åboland och Nystadsregionen, bekräftad 20.3.2013
Utöver planläggningen på landskapsnivå styrs planläggningen av general- och detaljplanläggningen. I Aura ås avrinningsområde är de detaljplanerade områdena koncentrerade till kommuncentrumen i regionen.
Mer information
Syftet med planeringen av markanvändningen är att styra områdesanvändningen och byggandet. Markanvändningen styrs genom riksomfattande mål för områdesanvändningen och planläggning. Planläggningen omfattar landskaps-, general- och detaljplaner. Tillsammans bildar dessa ett planeringssystem för markanvändningen. Byggandet på strandområden, i synnerhet fritidsbebyggelse, styrs med stranddetaljplaner. Byggandet utanför områden med översvämningsrisk styrs med planbestämmelser, i vilka man till exempel kan fastställa den lägsta golvhöjden. NTM-centralerna utarbetar rekommendationer för lägsta byggnadshöjder som är tillräckligt trygga med tanke på en översvämning. För byggande på stränder i glesbygden behövs undantagslov. I undantagslovet beaktas vid behov också översvämningsrisken.
Landskapsplan
Alueen ajantasainen maakuntakaava niiltä osin kuin tulvariskien hallinnalle on oleellista.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Skyddsområden och kulturarv
Under den första omgången av den preliminära bedömningen i anslutning till planeringen av hanteringen av översvämningsrisker (2010) fastställdes följande om de betydande naturskyddsobjekten i Aura ås avrinningsområde:
I den preliminära bedömningen av översvämningsrisker granskas de Natura 2000-områden som granskats i anslutning till vattenvårdsplanerna (VVP Natura 2000-områden). Vid val av områdena för skydd av livsmiljöer och arter har man beaktat de centrala skyddsområdena enligt unionslagstiftningen, art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG), alltså Natura 2000-områdena. Dessa Naturaområden har stor betydelse för naturvården med tanke på naturtyper och arter som är direkt beroende av vatten (Salmi & Kipinä-Salokannel 2010). I Aura ås avrinningsområde finns inga VVP Natura 2000-områden.
Situationen i fråga om naturskyddsobjekten har inte ändrats nämnvärt.
Under den första omgången av den preliminära bedömningen i anslutning till planeringen av hanteringen av översvämningsrisker (2010) fastställdes följande om de betydande kulturarvsobjekten i Aura ås avrinningsområde:
I Aura ås avrinningsområde finns över 200 fornminnesobjekt. I avrinningsområdet finns elva skyddade kyrkor och 36 byggda kulturmiljöer av riksintresse (GEO-anslutning). Antalet objekt i statens byggnadsarv som ska vårdas är 13 stycken och antalet statliga järnvägsobjekt som ska vårdas är 21 stycken. I Aura ås avrinningsområde finns 28 byggda kulturmiljöer. I Aura ås avrinningsområde finns inga världsarvsobjekt. I området finns ett slott, Åbo slott (www.nba.fi).
Situationen i fråga om kulturarvsobjekten har inte ändrats nämnvärt.
Naturskyddsområden
Alueella sijaitsevat luontodirektiivin (92/43/ETY) ja lintudirektiivin (79/409/ETY) mukaiset keskeiset suojelualueet eli ne Natura 2000 -alueet, jotka ovat merkittäviä vedestä riippuvaisten elinympäristöjen ja lajien suojelulle.
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Kulturmiljöer
Alueella sijaitsevat valtakunnallisesti merkittävät rakennetut kulttuuriympäristöt (RKY).
Zooma in kartan för att se detaljerad information
Översvämningsskydd
I Aura ås avrinningsområde har inga betydande åtgärder eller konstruktioner för översvämningsskydd genomförts.
Vattenkonstruktioner och användning av vattendraget
Vid Aura å har mänsklig verksamhet bedrivits redan i hundratals år. Det har funnits kvarnar och sågverk i flera forsar. Forsar har dessutom muddrats och dämts upp. Aura å har redan länge fungerat som Åbo stads råvattenkälla. Området för produktion av konstgjort grundvatten i Virttaankangas, som färdigställdes 2011, har minskat tagandet av hushållsvatten från Hallis fors, men även i fortsättningen kommer Aura å att fungera som reservvattenkälla. Också avledningen av vatten från Pemar å till Savijoki kommer att bevaras för att säkerställa en tillräcklig tillgång till vatten vid störningar.
Järvijokis källsjö, Savojärvi, behövs inte längre som råvattenmagasin. Ändringen av regleringsdammen i Savojärvi till en grunddamm i naturligt tillstånd pågår. Också användningen av S:t Marie bassäng som råvattenmagasin har upphört.
I Aura ås avrinningsområde finns två klass 1-dammar i enlighet med dammsäkerhetslagstiftningen.
Mer information
Översvämningsrisken som orsakas av enskilda dammar har redan beaktats genom åtgärder föreskrivna i dammsäkerhetslagen och -förordningen. I regel är det inte motiverat att ange ett område med betydande översvämningsrisk enbart på grund av översvämningsrisken som orsakas av ett dammbrott.
Reglerade vattendrag
Alueella sijaitsevat säännöstellyt vesistöt. Valitsemalla taulukosta säännöstelyn tai järven, saat kohdistettua kartan kyseiselle alueelle. Valinnan saa poistettua klikkaamalla valittua järveä uudestaan.
Referenser
- Valuma-aluekohtaiset tulvakartat (TIIMA-hanke)
- Parjanne, Antti, Rytkönen, Anna-Mari, Veijalainen, Noora. 2020. Ilmastonmuutoksen ja vesienhoidon huomioon ottaminen tulvariskien hallinnassa.
- Parjanne, Antti; Silander, Jari; Tiitu, Maija; Viinikka, Arto, 2018. Suomen tulvariskit nyt ja tulevaisuudessa – Varautuminen maankäytön, talouden ja ilmaston muutokseen.
- Perrels, Adriaan; Haakana, Juha; Hakala, Outi; Kujala, Susanna; Láng-Ritter, Ilona; Lehtonen, Heikki; Lintunen, Jussi; Pohjola, Johanna; Sane, Mikko; Fronzek, Stefan; Luhtala, Sanna; Mervaala, Erkki; Luomaranta, Anna; Jylhä, Kirsti; Koikkalainen, Kauko; Kuntsi-Reunanen, Eeva; Rautio, Tuukka; Tuomenvirta, Heikki; Uusivuori, Jussi; Veijalainen, Noora (2022-04-28) Kustannusarviointi ilmastonmuutokseen liittyvästä toimimattomuudesta (KUITTI)
- Veijalainen, N., Jakkila, J., Nurmi, T., Vehviläinen, B., Marttunen, M. ja Aaltonen, J. 2012 Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos – vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristö 16/2012. Helsinki. 138 s. ISBN (pdf) 978–952–11-4018-1.
Spara PDF