Publicerad: 4.5.2022

Informationen har producerats av NTM-centralen

Den snörika vintern avklarades med ett genomsnittligt vårflöde (Landskapen i Österbotten)

I början av april var snömängden längs de österbottniska åarna avsevärt större än genomsnittligt och snöns vattenvärde var också högt. Tack vare det soliga uppehållsvädret och de kyliga nätterna fördelade sig flödestoppen på en tämligen lång tid och till omfattningen var det frågan om ett genomsnittligt vårflöde. Med hjälp av de konstgjorda sjöarna lyckades man även skära ned flödestoppen i Kyro älv och Lappo å. Översvämningsskadorna blev tämligen små. I Mellersta Österbotten och vid Esse ås källflöden fanns det ännu i slutet av april ganska mycket snö.

Mycket snö, men vårflödet blev genomsnittligt

I början av april var vädret kallare än normalt och det gjorde att snösmältningen fördröjdes.  Snöns vattenvärde var fortsättningsvis högt och snöfallet i början av april gjorde att snömängden ställvis ökade ytterligare. Man förberedde sig inför vårflödet genom att sänka vattenståndet i de konstgjorda sjöarna lägre än normalt. I en del konstgjorda sjöar (bl.a. den konstgjorda sjön Kalajärvi) sänktes vattenståndet ytterligare under april för att på det sättet kunna skära ned flödestoppen så mycket som möjligt.

I och med att dagstemperaturerna steg och nattfrosten avtog ökade vattenföringen i åarna från mitten av april. Det varma vädret under påsken och den påföljande veckan, då temperaturen steg till och med över + 15 grader, fick snön att börja smälta och vattenföringen ökade kännbart. Tack vare soligt uppehållsväder och kyliga nätter smälte snön ändå i ganska måttlig takt. Eftersom snösmältningen skedde under en relativt lång tid, minskade flödestoppen betydligt.

Flödestoppen i åarna i Österbotten och Södra Österbotten inföll 21–24 april. Vattenföringen i Kyro älv i Skatila var som högst 299 m3/s och i nedre loppet av Lappo å i Keppo 201 m3/s. Vattenföringen som uppmättes motsvarar de genomsnittliga årliga toppflödena på de här observationsplatserna. Också i största delen av de små åarna längs kusten steg vårflödet till nära genomsnittliga årliga toppflöden. I Perho å vid observationsplatsen i Tunkkari i Vetil var vattenföringen som högst den 26 april med 97 m3/s, vilket är något större än den årliga genomsnittliga flödestoppen.

Vattenflödet från Seinäjoki till Kyro älv dämpades genom att under flera dagars tid samla upp ca 50 m3/s smältvatten i de konstgjorda sjöarna Kalajärvi, Kyrkösjärvi och Liikapuro.  Regleringsvolymen i den konstgjorda sjön Pitkämö användes då vattenföringen närmade sig de högsta nivåerna vid Ilmajoki centrum. Med hjälp av den konstgjorda sjön Pitkämö kunde man minska vattenföringen med ca 30 m3/s i ett drygt dygns tid.

I Lappo å minskade de konstgjorda sjöarna Hirvijärvi och Varpula vattenföringen som kommer från älvgrenen i Nurmonjoki med totalt ca 40 m3/s under flera dagars tid. I Lappo ås huvudfåra steg vattenståndet i Kuortaneenjärvi som högst till mycket nära flödesgränsen den 28 april. Vid stränderna längs Kuortaneenjärvi låg åtminstone vägar som går till sommarstugorna under vatten och en del av de lågt belägna sommarstugorna var i risk att bli våta eller blev våta.

Längs Kuninkaanjoki som rinner ut i Alajärvi och Savonjoki som rinner ut i Lappajärvi i Esse ås avrinningsområde var flera platser översvämmade. I Savonjoki samlades isen så den bildade en ca 200 meter lång ispropp vid Saarikenttä i Vimpeli, men vattnet kunde dock strömma genom isflaken som hade packats ihop och inga skador uppstod. Vattenståndet i Lappajärvi började närma sig normala sommarnivåer i slutet av april.

I slutet av april började vattenföringen minska då vädret blev kallare och mängden smältande snö hade minskat. I Mellersta Österbotten och vid Esse ås källflöden fanns det ännu i slutet av april ganska mycket snö.

Den långa vintern försämrade syresituationen i sjöarna

Sämst var syresituationen i små, grunda och eutrofierade sjöar och i en del av de konstgjorda sjöarna. I de konstgjorda sjöarna var syresituationen sämst i Kivi- och Levalampi i Närpes å. I de konstgjorda sjöarna Venetjoki och Patana i Perho å och i den konstgjorda sjön Hirvijärvi i Lappo å var bottnen i de djupaste partierna nästan utan syre, men vid ytan var situationen bättre. Syresituationen i de konstgjorda sjöarna Kyrkösjärvi och Kalajärvi i Kyro älv var god. Av de naturliga sjöarna led bl.a. Alajärvi, Ullavanjärvi och Jääskänjärvi av syrebrist. I värsta fall kan syrebristen leda till fiskdöd. Tills vidare har observationer av fiskdöd meddelats till NTM-centralen endast från Vähäjärvi i Karleby. Syresituationen i sjöarna förbättras då smältvattnet börjar fylla sjöarna och senast med islossningen.

Försurningsolägenheter i de små åarna, medan näringsbelastningen är stor i de större åarna

I april var försurningsläget i de stora åarna på tämligen god nivå. Kraftigast var försurningen i Lappo å, där pH-värdet sjönk till 5,1. I övriga större åar varierade pH-värdet mellan 5,8–6,3. I de mindre åarna nära kusten och i några av bifårorna var försurningsolägenheterna betydligt större. I Toby–Laihela å, Solf å, Lehmäjoki, Malax å och Vörå å sjönk pH-värdet till 4,3–4,8. Också försurningen kan orsaka fiskdöd, men tills vidare har sådana fall inte kommit till NTM-centralens kännedom. Vårflödet försämrade vattenkvaliteten kraftigt även i övrigt. Vattnet i åarna var grumligt och näringsämnes- och sedimenthalterna var mycket höga under flödestoppen. Näringsbelastningen som orsakas av översvämningar utgör en kraftig belastning för sjöarna nedströms och för kustvattnen. Belastningen i åvattnet syns som på satellitbilder, där en tydlig förgrumling sprider sig utanför åmynningarna.

Grundvattennivåerna stiger

Under mars började grundvattennivåerna stiga och det har fortsatt i jämn takt under hela april. Grundvattenförrådet fylls nu på tack vare snösmältningen. Vid de riksomfattande mätstationerna för grundvatten börjar vattennivåerna stiga och är nu i huvudsak vid genomsnittliga nivåer för tidpunkten, ställvis 10–50 cm högre och ställvis 10–25 cm lägre än genomsnittet.

Mer information på webben:

Tilläggsuppgifter från NTM-centralen i Södra Österbotten:

  • Ledande vattenhushållningsexpert Katja Haukilehto, tfn 0295 027 794 (reglering och vattenföring)
  • Specialforskare Anssi Teppo, tfn 0295 027 948 (vattenkvalitet)
  • Överinspektör Krister Dalhem, tfn 0295 027 671 (grundvattnen)
  • Chef för vattenresursenheten Liisa Maria Rautio, tfn 0295 027 919