Publicerad: 25.3.2022

Informationen har producerats av NTM-centralen

Syrehalterna är låga i flera sjöar på grund av den långa vintern

Syresituationen i sjöarna på NTM-centralen i Södra Österbottens område har försämrats. På grund av den varma sommaren och den ringa nederbörden under slutet av året var vattenståndet i många sjöar lägre än genomsnittet för årstiden i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten när istäcket lade sig. Då vattenståndet är lägre än normalt, isen lägger sig relativt tidigt och istäcket kvarstår länge, ökar risken för syreproblem särskilt i de grunda sjöarna.

I en grund sjö innebär redan en relativt liten förändring i vattenståndet en stor minskning i vattenvolymen. Under vintern minskar syrereserven i sjöarna då istäcket isolerar sjön från atmosfären och det inte just sker någon fotosyntes som producerar syre. Däremot fortsätter syre att förbrukas. Eutrofieringen försämrar läget, eftersom den avsevärt ökar mängden organiskt material som samlas på bottnen av vattendragen och förbrukar syre.

I stora sjöar, såsom Lappajärvi, Kuorasjärvi och Ähtärinjärvi finns det rikligt med syre i överskiktet under isen och syreproblemen begränsas till bottnen på djupa ställen. I grunda sjöar har syrehalten däremot minskat både på djupa ställen och i överskiktet. Sämst är läget i grunda och eutrofierade sjöar och exempelvis i slutna vikar. Till exempel i de små sjöarna i övre loppet i Nurmonjoki har syresituationen i stor utsträckning försämrats, liksom i vikarna i Evijärvi. Som beredskapsåtgärd inför vårflödena har vattenståndet i de konstgjorda sjöarna sänkts mer än vanligt, vilket ökar risken för syreproblem. Syresituationen i till exempel Kalajärvi och Kyrkösjärvi har dock hittills varit särdeles bra.

Då syret tar slut uppstår intern belastning, det vill säga att fosfor i bottensedimentet löser upp sig i vattnet. De mest synliga följderna utgörs av fiskdöd. Tills vidare har fall av fiskdöd inte kommit till NTM-centralens kännedom. Laxfiskar, såsom sik, öring och siklöja, är de fiskar som fordrar mest syre. Karpfiskar däremot är de fiskar som är tåligast när det är brist på syre.

Utöver i sjöar kan det förekomma syreproblem i grunda, slutna havsvikar och i flador. Syrebrist kan förekomma också i långsamt strömmande diken och åar som belastas av avloppsvatten. Arter i strömmande vatten är särskilt känsliga för syrebrist, eftersom de har anpassat sig till förhållanden med rikliga syremängder.

Tilläggsuppgifter från NTM-centralen i Södra Österbotten:

Specialforskare Anssi Teppo, tfn 0295 027 948