3. Mindre belastning på vattendragen

En stor del av den belastning på vattendragen som människan orsakar härstammar från jord- och skogsbruket. Näringsämnen och suspenderat material som belastar vattendragen transporteras huvudsakligen via diken och andra dräneringssystem. Olägenheterna för vattendragen är ofta svårast i närheten av belastningskällan, men ackumulerad belastning kan också orsaka problem i lägre liggande delar av avrinningsområdet.

Insjöarnas och kustvattnens status kan förbättras avsevärt också med små åtgärder, om de genomförs i tillräckligt stor omfattning. En förbättring av vattnens status gynnar bevarandet av habitaten och de arter som lever i dem. Klimatförändringen förutspås öka höst- och vinterregnen, vilket leder till att de nuvarande vattenvårds- och vattenförvaltningsåtgärderna bör inriktas noggrannare än tidigare. Nya sätt att minska belastningen på vattendragen behövs också. Vid behov kan vattendragen också restaureras, men effekterna av restaureringen blir kortvariga om inte den externa belastningen från avrinningsområdet samtidigt minskas. I första hand borde erosionen av jordmånen och urlakningen av näringsämnen minskas på den plats där belastningen uppstår. Det ligger också i markägarens intresse att hålla kvar värdefulla näringsämnen i marken till förmån för växterna.