med temat:
Vattenansvar
Vattenansvaret löser gemensamma vattenutmaningar
Vattenansvar innebär att ett företag använder vatten på ett hållbart sätt med tanke på miljön och att vattenförbrukningen samtidigt är socialt och kulturellt rättvis och ekonomiskt lönsam. Det innebär att företaget bär ansvar för konsekvenserna av och hanterar vattenriskerna i sin verksamhet. Vattenansvaret öppnar nya möjligheter för företagen och uppmuntrar till att söka gemensamma lösningar för vattenförbrukningen. Lösningarna kan vara exempelvis tekniska förbättringar eller arbete för att främja vattenskyddet och utveckla hanteringen av vattenresurserna. Åtgärderna begränsas inte till företagets egna verksamhetsställen utan beaktar hela avrinningsområdet. De täcker företagets hela upphandlings- och värdekedja även utanför Finlands gränser. Kärnan i vattenansvaret är företagen, men även staten och kommunerna samt forskningsinstituten och medborgarna spelar en viktig roll när det gäller att främja ansvaret.
Åtagandet för vattenansvar
Åtagandet för vattenansvar utmanar företagen att identifiera vattenriskerna i sina värdekedjor och se till att deras verksamhetsställen och underleverantörer använder vatten på ett hållbart sätt. Det uppmuntrar också företagen att utveckla en hållbar vattenhantering i samarbete med sina intressentgrupper. Åtagandet har utarbetats av Aalto-universitetet, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral Syke, Teknologiska forskningscentralen VTT, WWF Finland, JSM, UM och MM. Dessa instanser främjar vattenansvaret i sin verksamhet och stöder företagen i deras arbete för att axla sitt vattenansvar. Åtagandet för vattenansvar är en del av det samhälleliga åtagandet för hållbar utveckling 2050 och genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling på nationell nivå. Åtagandet utarbetades 2017 och dess innehåll har kompletterats 2021.
Bakgrundsfakta om förbindelsen
Åtagandet för vattenansvar utmanar finländska företag och organisationer att identifiera vattenriskerna i sina värdekedjor, att på basis av en riskanalys se till att deras verksamhetsställen och underleverantörer använder vatten på ett hållbart sätt samt att utveckla en hållbar vattenförbrukning och -hantering i samarbete med sina intressentgrupper.
Vattenriskerna kan till exempel vara förknippade med tillgången till vatten och vattenkvaliteten, företagets anseende eller ineffektiv och orättvis reglering, som till slut påverkar företagsverksamhetens lönsamhet. Företagets interna åtgärder är viktiga för riskhanteringen, men samarbetet med intressentgrupperna för att utveckla en hållbar vattenförbrukning och -hantering är oftast en fundamental del av riskhanteringen.
Med hjälp av åtagandet för vattenansvar kan företagen hantera sina vattenrisker på ett övergripande sätt och samtidigt kontrollera att deras verksamhet överensstämmer med målen för hållbar utveckling med tanke på vattenförbrukningen. Åtgärderna för ta sitt vattenansvar påverkar i synnerhet uppnåendet av hållbarhetsmål 6, som syftar till att säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Företagens ansvarsfulla och hållbara vattenförbrukning och -hantering hör dock samman med alla mål – såväl hållbar industri, innovationer och infrastruktur (mål 9) som hållbar konsumtion och produktion (mål 12). Den är en förutsättning för såväl matsäkerheten (mål 2) som anpassning till klimatförändringen (mål 13) och påverkar ekosystemen både i vattnet och på land (mål 14 och 15). Framför allt bygger den på samarbete och partnerskap (mål 17).
Utvecklingen av ett företags vattenansvar är en fortlöpande process. Åtagandet för vattenansvar samlar de bästa verktygen och de internationella anvisningarna i fem steg mot vattenansvar, som stöder och kompletterar varandra:
- Identifiering av vattenrisker och möjligheter
- Noggrannare bedömning av vattenrisker och -möjligheter samt vattenrelaterade konsekvenser
- Vatten som en del av företagets strategi, mål och verksamhet
- Utveckling av en hållbar vattenförbrukning och -hantering i samarbete med intressentgrupperna
- Uppföljning, utvärdering och rapportering av vattenansvaret
Åtagandets mål och steg stöder FN:s initiativ för företagsansvar, UN Global Compacts CEO Water Mandate och binder dessutom samman vattenansvaret med den nationella referensramen för hållbar utveckling.
Åtagandet utarbetades av Aalto-universitetet, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral Syke, Teknologiska forskningscentralen VTT, jord- och skogsbruksministeriet, utrikesministeriet, miljöministeriet och WWF Finland, som utmanar finländska företag att ingå sina egna åtaganden enligt de steg som beskrivs i databasen sitoumus2050.fi/sv.
Instanserna som utarbetat åtagandet främjar en hållbar vattenförbrukning och -hantering samt uppmuntrar företag att arbeta med vattenansvar och utveckla bästa praxis.
Mer information:
Vad är nytt i åtagandet?
Stegen mot vattenansvar
Genom att klicka på siffran ser du åtgärderna för varje steg.
Identifiering av vattenrisker
Identifiering av vattenrisker och möjligheter
Mål:
Kartläggningen under det första steget mot vattenansvar ger en uppfattning om huruvida vattnet direkt eller indirekt är en central ansvarsfråga för företaget. För detta ändamål identifieras företagets väsentliga vattenrisker och -möjligheter. Dessa kan gälla såväl företagets egen verksamhet och verksamhetsställen som andra aktörer i värdekedjan. Riskerna och möjligheterna kan gälla till exempel företagets tillgång till vatten, utsläpp i vattendrag eller säker tillgång till dricksvatten och sanitet för arbetstagarna – eller hanteringen av vattenresurserna vid företaget eller i dess värdekedja i allmänhet.
Omfattning:
Företagets egna verksamhetsställen och värdekedjor med underleverantörer i Finland och internationellt.
Kopplingar:
Företagets riskanalyser, väsentlighetsanalyser som betonar ansvaret samt hantering av värde- och leveranskedjor och upphandlingar.
Anvisningar och verktyg:
Anvisningar för att komma igång med vattenansvaret finns i flera internationella aktörer, inklusive Alliance for Water Stewardship, UN Global Compact CEO Water Mandate och WWF. WWF Water Risk Filter och WRI Aqueduct är mångsidiga verktyg för att identifiera vattenrisker och -möjligheter samt kartlägga ett företags mest kritiska verksamhetsställen och värdekedjor. Det lönar sig att komplettera verktygens analyser med uppgifter om specifika verksamhetsställen och lokal information.
Bedömning av vattenrisker
Noggrannare bedömning av vattenrisker och -möjligheter samt vattenrelaterade konsekvenser
Mål:
Det andra steget i verksamhetsmodellen för vattenansvar fokuserar på att bedöma de vattenrisker och -möjligheter som identifierats som väsentliga och innehåller en noggrannare beskrivning, analys och värdering av dem. Vilka är de konkreta ekonomiska, sociala och miljömässiga fördelarna eller nackdelarna med de vattenrisker och -möjligheter som identifierats som väsentliga? Typiska exempel på sådana fördelar och nackdelar är produktionens kontinuitet samt att företagets anseende förbättras eller försämras. Bedömningen konkretiserar de vattenrelaterade kostnaderna och nyttan för företaget samt gör det möjligt att jämföra alternativa råvaror, processer och produkter.
Omfattning:
Det lönar sig att koncentrera de noggrannare bedömningarna till de verksamhetsställen och värdekedjor som identifierats som mest kritiska i steg 1.
Kopplingar:
Det lönar sig att koppla bedömningarna till företagets mer omfattande riskbedömning och riskhantering samt att använda samma metoder och processer som i dessa. Vattenrisker som identifierats som väsentliga anknyter ofta till andra delområden av ansvaret, såsom hur företagets verksamhet påverkar klimatet, människorättspolitiken och den biologiska mångfalden. Vattenansvaret blir allt närmare kopplat till företagets investerings- och finansieringslösningar, vilket beror på internationella strävanden att utveckla kriterierna för hållbar finansiering och göra dem mer bindande.
Anvisningar och verktyg:
Anvisningar och verktyg för en noggrannare bedömning och värdering av vattenrisker och -möjligheter finns samlade i WWF:s databas Valuing Water Database. Exempelvis WWF Water Risk Filter och WRI Aqueduct hjälper företag att identifiera vattenrisker och bedöma dem i detalj, medan Ecolab Water Risk Monetizer är ett verktyg för att värdera vattenrisker. Det är viktigt att koppla bedömningarna till användningen av miljöförvaltningssystemen ISO 14001 och EMAS. ISO Water Footprint och Water Footprint Network är metoder för beräkning av vattenfotavtrycket och konsekvensbedömning.
Utarbetande av strategi
Vatten som en del av företagets strategi, mål och verksamhet
Mål:
Chansen att lyckas med att hantera vattenrisker samt främja vattenansvaret och utnyttja dess möjligheter är störst när dessa funktioner har integrerats i företagets strategi samt i lednings- och riskhanteringssystemen. När vattenriskerna och -möjligheterna har identifierats och bedömts (steg 2) kan företaget fastställa de viktigaste prioriteringarna, målen och åtgärderna för sitt arbete med vattenansvaret.
Prioriteringarna och målen kan hänföra sig till företagets hållbara vattenförbrukning och god vattenstatus, säker tillgång till dricksvatten och sanitet för arbetstagarna och lokalsamhällena – eller en bra hantering av vattenresurserna i allmänhet. Åtgärderna i arbetet med vattenansvaret kan bestå av exempelvis tekniska förbättringar, utbildning, ändringar i verksamhetssätten, restaurerings- och utvecklingsprojekt eller deltagande i arbetet med att utveckla hanteringen av vattenresurserna.
Omfattning:
Företaget ställer upp ett strategiskt mål för vattenansvaret, som företagets ledning förbinder sig till. Inom ramen för denna strategi ställer företaget upp specifika mål för vattenansvaret för företaget och dess verksamhetsställen (egna och underleverantörer). Arbetet med dessa mål leds och följs upp. Det lönar sig att koncentrera åtgärderna särskilt till de områden och/eller delar av värdekedjan som lyfts fram i bedömningarna av vattenrisker och -möjligheter. Åtgärderna i arbetet med vattenansvaret inkluderar interna förbättringar, men för att uppnå målen krävs oftast också samarbete med företagets intressentgrupper och beaktade av den lokala verksamhetsmiljön (se steg 4).
Kopplingar:
Vattenansvaret bör vara en oskiljaktig del av ett företags strategi och dess lednings- och riskhanteringssystem (t.ex. ISO 14001, EMAS). När målen ställs upp är det viktigt att beakta kritiska faktorer på verksamhetsställena både vid företagen och hos underleverantörerna. Dessutom är det viktigt att sträva efter enhetliga mål för verksamhetsställena, den offentliga sektorn samt andra vattenanvändare och intressentgrupper. FN:s mål för hållbar utveckling ställer upp en allmän ram för målen för vattenansvaret.
Anvisningar och verktyg:
Anvisningar för utveckling av strategin för vattenansvar tillhandahålls av bland annat CEO Water Mandate och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). Anvisningar och verktyg för att ställa upp mål för vattenansvaret tillhandahålls av CEO Water Mandate, World Resources Institute (WRI) och WWF samt inom kort även Science Based Targets Network.
Samarbete
Utveckling av en hållbar vattenförbrukning och -hantering i samarbete med intressentgrupperna
Mål:
Även om företagets interna förbättringar är kärnan i vattenansvaret, kräver företagets hantering av vattenrisker i allmänhet samarbete med intressentgrupperna. Genom samarbete kan vattenförbrukningen och -hanteringen utvecklas så att den blir hållbar vid såväl företagets egna som underleverantörernas verksamhetsställen. Även möjligheterna med anknytning till vatten konkretiseras nästan utan undantag genom samarbete med intressentgrupper. Det är särskilt viktigt att samarbeta med den offentliga sektorn, eftersom den i första hand ansvarar för förvaltningen av vattenresurserna i Finland och andra länder. Dessutom är det bra att sträva efter samarbete med partner som är väl insatta i de lokala förhållandena, såsom icke-statliga organisationer och forskningsinstitut. I projekt med anknytning till vattenansvaret är det viktigt att beakta lokala samfund och medborgare samt att inkludera dem i projektet redan från början. Samarbetet ska vara öppet och ansvarsfullt.
Omfattning:
Det lönar sig att samarbeta med intressentgrupper särskilt i de områden och/eller delar av värdekedjan som lyfts fram i företagets bedömning av vattenrisker och -möjligheter.
Kopplingar:
Samarbetet med intressentgrupper med anknytning till vattenansvaret kan kopplas till företagets övriga ansvarsarbete. Arbetet med vattenansvaret kan vara väsentligt med tanke på hur företaget kan säkerställa att samhället accepterar verksamheten.
Anvisningar och verktyg:
CEO Water Mandate ger anvisningar för samarbetet med intressentgrupperna inom vattenansvaret. Alliance for Water Stewardship International Water Stewardship Standard listar också principer och verktyg för att utveckla verksamhetsställenas vattenansvar i samarbete med intressentgrupperna.
Uppföljning, utvärdering och repportering
Uppföljning, utvärdering och rapportering av vattenansvaret
Mål:
Vattenansvaret bör utvecklas öppet, målen ska följas kontinuerligt och resultaten av uppföljningen ska rapporteras. En kontinuerlig förbättring av praxis i fråga om vattenansvaret innebär att resultaten av uppföljningen utvärderas tillräckligt ofta och verksamheten utvecklas utifrån dem. I uppföljningen av och kommunikationen om vattenansvaret är det ändamålsenligt att följa internationella standarder för att resultaten ska vara jämförbara.
Omfattning:
Hur vattenansvaret fungerar och utvecklas bör följas upp för företaget i sin helhet och för de verksamhetsställen och teman som identifierats som kritiska enligt målen i steg 3.
Kopplingar:
Uppföljningen av vattenansvaret bör kopplas till företagets och verksamhetsställenas ledningssystem och årsrapporter samt underleverantörernas auditeringar.
Anvisningar och verktyg:
Anvisningar för uppföljning, utvärdering och rapportering av vattenansvaret finns i bland annat CEO Water Mandate samt under 2021 Climate Standards Disclosure Board (CSDB). Alliance for Water Stewardship International Water Stewardship Standard är en omfattande standard för vattenansvar och ett certifieringssystem för utveckling och verifiering av vattenansvaret på verksamhetsställena. Flera hållbarhets- och ansvarsnormer, såsom UTZ, Global Gap, FSC, Rättvis handel och Luomu, innehåller kriterier för vattenförbrukningen, men ingen av dem täcker vatten på ett heltäckande sätt. Av dessa är medlemsstandarden för den internationella alliansen för social och miljömässig ackreditering ISEAL dock förenlig med AWS-standarden och de kompletterar varandra.
Rapporteringsstandarden GRI 303: Water and Effluents omfattar företagets vattenuttag, förbrukning och utsläpp i vattendrag samt konsekvenser i vattenstressade områden och värdekedjor. Standarden är avsedd att användas i allmän kommunikation med intressentgrupper. CDP Water Program ger en bred rapporteringsram för företagets vattenansvar och internationell jämförelse. Programmet fördjupar sig också i vattenfrågor som anknyter till företagets ekonomiska funktionsförmåga och lönsamhet. Ramen är avsedd att användas för kommunikation, särskilt när kommunikationen riktar sig till finansiärer, investerare och stora förvärvande företag.