Planering av markanvändningen på sura sulfatjordar
Förekomsten av sura sulfatjordar ska beaktas i planeringen av markanvändningen. Den allmänna principen är att projekt som kräver torrläggning inte genomförs i högriskområden. Torrläggningen sänker grundvattennivån, varvid jordmånen oxideras djupare än tidigare. På sura sulfatjordar leder detta till surt och metallhaltigt avrinningsvatten och korrosion av konstruktionerna. Avrinningsvattnet är skadligt för vattenorganismerna.
I planeringen av markanvändningen ska man också beakta klimatförändringarnas effekter: de ökande torrperioderna och regnen efter dem, som ökar försurningsriskerna. Med hjälp av planering säkerställer man att markanvändningen inte heller i framtiden medför miljörisker.
Sol- och vindkraft kräver ofta torrläggning
I likhet med andra byggprojekt medför också byggandet av förnybar energi en miljörisk på sura sulfatjordar. På ett kraftverksområde byggs vanligtvis ett nytt vägnät, vilket också förutsätter torrläggning.
Sura sulfatjordar ska beaktas i naturvårdsprojekt, exempelvis vid återställande av naturen eller anläggande av våtmarker. När man planerar den framtida användningen av ett torvproduktionsområde på sura sulfatjordar ska sådana alternativ prioriteras som kan minska torrläggningen av området.
Dikning, kompletterande dikning eller dikesunderhåll på sura sulfatjordar kräver en anmälan till den regionala NTM-centralen.
Grävning ska undvikas
På sura sulfatjordar ska man undvika byggande som kräver grävning. Verksamhet som kräver grävning ska antingen placeras i andra områden eller noggrant avgränsas ovanför det jordlager som producerar surhet.
I samband med grävning måste man vara beredd på att hantera jordmassorna på rätt sätt. Det kan förutsätta att jordmassorna neutraliseras, stabiliseras och täcks över eller transporteras någon annanstans för hantering.
Planläggning och planering av avrinningsområden
Eftersom de största riskerna i anslutning till sura sulfatjordar gäller vattnet, borde man exempelvis i den kommunala planläggningen använda avrinningsområdet som grund för bakgrundsinformationen. En granskning av avrinningsområdet skapar goda förutsättningar för planmässig skötsel och användning av vattnen samt utveckling av samarbetet i området. Granskningen av avrinningsområdet är också till nytta när klimatåtgärder planeras, eftersom man med hjälp av den bättre kan hantera konsekvenserna av klimatförändringarna: ökningen av belastningen på vattendragen och de ökade riskerna för torka och översvämning.
Bekanta dig också med:
Vatten.fi:
Torrläggning och sura sulfatjordar (I slutet av artikeln en omfattande förteckning över länkar i anslutning till ämnet.)
Valuma-aluesuunnittelu (på finska)
Materialbank på vatten.fi (på finska):
Mitä ovat happamat sulfaattimaat?
Happamien sulfaattimaiden kansallinen opas rakennushankkeisiin
Sulfaattimaiden kaivumassojen kalkitus
Andra webbplatser:
Solkraftsbygge (miljöministeriet)
Utbyggnad av vindkraft (miljöministeriet)
Työkaluja ilmastovaikutusten arviointiin (ymparisto.fi, på finska)