{"id":36571,"date":"2025-04-08T12:08:19","date_gmt":"2025-04-08T09:08:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=36571"},"modified":"2025-04-08T12:57:36","modified_gmt":"2025-04-08T09:57:36","slug":"vattenoversikt-for-mars-2025-varoversvamningen-betydligt-mindre-an-genomsnittet-landskapen-i-osterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/vattenoversikt-for-mars-2025-varoversvamningen-betydligt-mindre-an-genomsnittet-landskapen-i-osterbotten\/","title":{"rendered":"Vatten\u00f6versikt f\u00f6r mars 2025: V\u00e5r\u00f6versv\u00e4mningen betydligt mindre \u00e4n genomsnittet (Landskapen i \u00d6sterbotten)"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Under mars m\u00e5nad varierade vattensituationen i de \u00f6sterbottniska \u00e5arna mycket p\u00e5 grund av temperaturvariationerna. I m\u00e5nadsskiftet februari-mars var det varmt v\u00e4der, vilket fick vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna att \u00f6ka. I mitten av mars blev v\u00e4dret \u00e5terigen kallare, vilket lugnade vattensituationer och vattenf\u00f6ringen b\u00f6rjade minska. Mot slutet av m\u00e5naden blev v\u00e4dret \u00e5ter varmt, vilket fick resten av sn\u00f6n att sm\u00e4lta och vattenf\u00f6ringen att \u00f6ka igen.<\/p>\n

Tv\u00e5 fl\u00f6destoppar, men avsev\u00e4rt mindre \u00e4n vanliga v\u00e5r\u00f6versv\u00e4mningar<\/h3>\n

I flera av \u00e5arna i de \u00f6sterbottniska landskapen var v\u00e5rfl\u00f6det f\u00f6rdelat p\u00e5 tv\u00e5 fl\u00f6destoppar. Vattenf\u00f6ringen i februari-mars var p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen till och med h\u00f6gre \u00e4n i slutet av mars. V\u00e5rfl\u00f6det i \u00e5arna var dock i \u00e5r betydligt mindre \u00e4n vid genomsnittliga v\u00e5rfl\u00f6den. Detta beror p\u00e5 att vintern varit ovanligt sn\u00f6fattig och dessutom har det varma v\u00e4dret f\u00e5tt sn\u00f6n att sm\u00e4lta periodvis redan under vintern. Likas\u00e5 var ist\u00e4cket p\u00e5 \u00e5arna tunnare och sk\u00f6rare \u00e4n normalt och inga st\u00f6rre isproppar bildades. <\/a><\/p>\n

I slutet av mars var vattenf\u00f6ringen i Skatila i nedre loppet av Kyro \u00e4lv som h\u00f6gst 120 m3\/s, medan toppniv\u00e5erna f\u00f6r ett genomsnittligt v\u00e5rfl\u00f6de ligger kring 300 m3\/s. I Keppo i nedre loppet av Lappo \u00e5 var vattenf\u00f6ringen i mars som h\u00f6gst 83 m3\/s, n\u00e4r motsvarande genomsnittliga niv\u00e5 \u00e4r cirka 200 m3\/s. I Tunkkari i Perho \u00e5 n\u00e5dde vattenf\u00f6ringen som h\u00f6gst niv\u00e5n 57 m3\/s, n\u00e4r det genomsnittliga v\u00e5rfl\u00f6det \u00e4r 95 m3\/s.<\/p>\n

P\u00e5 grund av den ringa sn\u00f6m\u00e4ngden har vattenst\u00e5ndet i de reglerade sj\u00f6arna s\u00e4nkts mindre \u00e4n vanligt i v\u00e5r. I slutet av mars b\u00f6rjade man samla sm\u00e4ltvatten i de konstgjorda och reglerade sj\u00f6arna i de \u00f6sterbottniska landskapen. P\u00e5 detta s\u00e4tt str\u00e4var man efter att vattenst\u00e5ndet i sj\u00f6arna ska n\u00e5 typiska sommarniv\u00e5er.<\/p>\n

Inga f\u00f6rsurningsol\u00e4genheter i \u00e5arna, inga syreproblem i sj\u00f6arna<\/h3>\n

Vattenf\u00f6ringen i \u00e5arna \u00f6kade i b\u00f6rjan av m\u00e5naden och p\u00e5 nytt i slutet av m\u00e5naden. D\u00e4remellan var vattensituationen lugnare. Fast\u00e4n inga egentliga \u00f6versv\u00e4mningar intr\u00e4ffade, syntes f\u00f6r\u00e4ndringarna i vattenf\u00f6ringen i vattenkvaliteten. I b\u00f6rjan av mars var vattenkvaliteten d\u00e5lig till exempel i Kyro \u00e4lv, s\u00e4rskilt i fr\u00e5gan om fosforhalterna. I \u00f6vrigt var n\u00e4rings- och sedimenthalterna i \u00e5arna t\u00e4mligen typiska f\u00f6r tidpunkten, st\u00e4llvis till och med mindre \u00e4n vanligt. I de st\u00f6rre \u00e5arna observerades de l\u00e4gsta n\u00e4rings\u00e4mneshalterna i Lappfj\u00e4rds \u00e5 och i Esse \u00e5. F\u00f6rsurningsol\u00e4genheter har hittills inte observerats. I de st\u00f6rre \u00e5arna var det endast i Lappo \u00e5 d\u00e4r pH-v\u00e4rdet sj\u00f6nk under 6 (5,9) i mars. I \u00f6vriga st\u00f6rre \u00e5ar varierade pH-v\u00e4rdet mellan 6,2\u20136,9. I de mindre \u00e5arna sj\u00f6nk f\u00f6rsurningen oftare under pH-v\u00e4rdet 6, men inte heller h\u00e4r observerades skadligt l\u00e5ga v\u00e4rden. F\u00f6rsurningsl\u00e4get kan f\u00f6rs\u00e4mras senare under v\u00e5ren.<\/p>\n

Ist\u00e4cket p\u00e5 sj\u00f6arna och i havsomr\u00e5det har f\u00f6rsvagats snabbt. Under vintern var ist\u00e4cket b\u00e5de tunnare och kortvarigare \u00e4n genomsnittligt. P\u00e5 grund av detta har st\u00f6rre syreproblem eller fiskd\u00f6d p\u00e5 grund av syrebrist inte observerats eller kommit till NTM-centralens k\u00e4nnedom. Mindre djuph\u00f6ljor i sj\u00f6arna, grunda sj\u00f6ar i allm\u00e4nhet eller exempelvis slutna havsvikar kan emellertid ha lidit av syreproblem.<\/p>\n

Grundvattnet h\u00e5ller j\u00e4mn, h\u00f6g niv\u00e5<\/h3>\n

Grundvattenniv\u00e5erna har f\u00f6rblivit t\u00e4mligen j\u00e4mna under hela mars m\u00e5nad. I b\u00f6rjan av m\u00e5naden s\u00e5g man \u00e4nnu en liten uppg\u00e5ng i grundvattenniv\u00e5erna d\u00e5 sn\u00f6t\u00e4cket sm\u00e4lte och det regnade, men efter det har niv\u00e5erna h\u00e5llits j\u00e4mna. Grundvattenniv\u00e5n vid m\u00e4tstationerna i Laihela och Alavo som ing\u00e5r i den riksomfattande uppf\u00f6ljningen l\u00e5g l\u00e4nge kring l\u00e5ngtidsgenomsnittet, men i B\u00f6tom och Halso l\u00e5g grundvattenniv\u00e5erna \u00e4nnu cirka 50\u2013100 cm h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet. N\u00e4r v\u00e4xtperioden b\u00f6rjar och v\u00e4rmen fr\u00e5n v\u00e5rsolen f\u00e5r marken att torka, f\u00f6rv\u00e4ntas grundvattenniv\u00e5erna b\u00f6rja sjunka n\u00e5got under v\u00e5rens lopp.<\/p>\n

Mer information p\u00e5 webben:<\/h4>\n