{"id":35902,"date":"2024-12-12T08:33:23","date_gmt":"2024-12-12T06:33:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=35902"},"modified":"2024-12-12T09:28:46","modified_gmt":"2024-12-12T07:28:46","slug":"vattenoversikt-for-november-2024-kallare-vader-men-mycket-vatten-landskapen-i-osterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/vattenoversikt-for-november-2024-kallare-vader-men-mycket-vatten-landskapen-i-osterbotten\/","title":{"rendered":"Vatten\u00f6versikt f\u00f6r november 2024: Kallare v\u00e4der, men mycket vatten (Landskapen i \u00d6sterbotten)"},"content":{"rendered":"
\n
\n

I november blev vattnen kallare och vid slutet av m\u00e5naden hade de sm\u00e5 sj\u00f6arna redan f\u00e5tt sitt ist\u00e4cke. I slutet av m\u00e5naden kom det in sn\u00f6- och regnomr\u00e5den \u00f6ver landet och samtidigt blev v\u00e4dret varmare, vilket ledde till kraftiga \u00f6versv\u00e4mningar i sydv\u00e4stra och s\u00f6dra Finland d\u00e5 vattenf\u00f6ringen och vattenst\u00e5ndet steg. Grundvattenniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6g och det b\u00f6rjar vara tj\u00e4le i marken.<\/p>\n

November\u00f6versv\u00e4mningen n\u00e5dde ocks\u00e5 de \u00f6sterbottniska landskapen<\/h3>\n

Ocks\u00e5 i de s\u00f6dra delarna av de \u00f6sterbottniska landskapen \u00f6kade vattenf\u00f6ringen och n\u00e5dde niv\u00e5er som motsvarar v\u00e5rfl\u00f6den. I Lappfj\u00e4rds \u00e5 vid m\u00e4tstationen i Perus uppm\u00e4ttes vattenf\u00f6ringen vara ca 151 m3\/s, vilket motsvarar v\u00e5rfl\u00f6det. Den genomsnittliga vattenf\u00f6ringen i november i Lappfj\u00e4rds \u00e5 \u00e4r cirka 18 m3\/s, men i \u00e5r var den 30 m3\/s.\u00a0 I Tj\u00f6ck \u00e5 vid m\u00e4tstationen i P\u00e5skmark uppm\u00e4ttes m\u00e5nadens toppfl\u00f6de 96 m3\/s den 26.11. Detta \u00e4r ungef\u00e4r 10 m3\/s h\u00f6gre \u00e4n under \u00e5rets v\u00e5rfl\u00f6de i april. Likas\u00e5 i N\u00e4rpes \u00e5 vid m\u00e4tstationen i Allm\u00e4nningsforsen var novemberfl\u00f6det st\u00f6rre \u00e4n i april. I november uppm\u00e4ttes cirka 140 m3\/s, medan det i april var cirka 127 m3\/s. I Malax \u00e5 vid K\u00f6pingsbro var vattenf\u00f6ringen cirka 51 m3\/s, vilket \u00e4r bara lite l\u00e4gre \u00e4n i april i \u00e5r. I Toby\u2013Laihela \u00e5 i Karkmo n\u00e5dde vattenf\u00f6ringen sitt novemberrekord 38 m3\/s, vilket \u00e4r n\u00e5got h\u00f6gre \u00e4n i april.<\/p>\n

I Skatila vid nedre loppet av Kyro \u00e4lv var uppgick vattenf\u00f6ringen till 361 m3\/s, vilket \u00e4r den h\u00f6gsta vattenf\u00f6ringen som uppm\u00e4tts i november under stationens m\u00e4thistoria. I Ilmajoki n\u00e5dde vattnet i Kyro \u00e4lv 15 cm fr\u00e5n fl\u00f6desgr\u00e4nsen och man blev inte tvungen att sl\u00e4ppa ut fl\u00f6desvatten p\u00e5 invallningsomr\u00e5dena.\u00a0 Vattenf\u00f6ringen i november 2024 i Skatila var i genomsnitt 92 m3\/s, medan genomsnittet f\u00f6r november m\u00e5nad under \u00e5ren 1911\u20132024 \u00e4r 53 m3\/s. I Keppo i nedre loppet av Lappo \u00e5 var vattenf\u00f6ringen som h\u00f6gst cirka 180 m3\/s och i Kaitfors i nedre loppet av Perho \u00e5 cirka 113 m3\/s. I \u00f6vrigt l\u00e5g den genomsnittliga vattenf\u00f6ringen i Lappo \u00e5 och Perho \u00e5 i november p\u00e5 normala niv\u00e5er.<\/p>\n

Ocks\u00e5 i sj\u00f6arna steg vattenst\u00e5ndet p\u00e5 grund av nederb\u00f6rden. I en del konstgjorda sj\u00f6ar steg vattenst\u00e5ndet s\u00e5 att det l\u00e5g n\u00e4ra \u00f6vre gr\u00e4nsen f\u00f6r regleringen, som till exempel i Perho \u00e5, d\u00e4r stora m\u00e4ngder fl\u00f6desvatten leddes till den konstgjorda sj\u00f6n Patana och sj\u00f6ns vattenst\u00e5nd steg allt som allt ca 60 cm. Av de natursj\u00f6ar som inte regleras i de \u00f6sterbottniska sj\u00f6arna ligger exempelvis Lestij\u00e4rvi f\u00f6r n\u00e4rvarande cirka 15 cm h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet. Av de reglerade natursj\u00f6arna steg Kuortaneenj\u00e4rvi cirka 30 cm \u00f6ver genomsnittet. I Lappaj\u00e4rvi steg vattenst\u00e5ndet s\u00e5 att det var ca 30 cm under m\u00e5lzonen, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ca 30 cm l\u00e4gre \u00e4n vid samma tidpunkt i fjol.<\/p>\n

N\u00e4ringshalterna typiska, f\u00f6rsurningsol\u00e4genheter i mindre \u00e5ar<\/h3>\n

I november blev vattnen kallare. Vid slutet av m\u00e5naden hade sm\u00e5 och grunda sj\u00f6ar f\u00e5tt ett ist\u00e4cke, men de st\u00f6rre sj\u00f6arna var \u00e4nnu isfria. N\u00e4ringshalterna i de st\u00f6rre \u00e5arna var t\u00e4mligen typiska f\u00f6r \u00e5rstiden och vattenf\u00f6ringen. I huvudsak gav halterna uttryck f\u00f6r att vattenkvaliteten f\u00f6rsvagats p\u00e5 grund av belastningen. De h\u00f6gsta fosforhalterna uppm\u00e4ttes i N\u00e4rpes \u00e5, medan de h\u00f6gsta kv\u00e4vehalterna fanns i Kyro \u00e4lv. L\u00e4gst var halterna i Esse \u00e5. I de st\u00f6rre \u00e5arna observerades inga f\u00f6rsurningsproblem, utan pH-v\u00e4rdet l\u00e5g kring 5,9\u20136,8. I de mindre \u00e5arna n\u00e4ra kusten var f\u00f6rsurningsol\u00e4genheterna kraftigare i enlighet med tidigare m\u00f6nster. I de h\u00e4r \u00e5arna varierade pH-v\u00e4rdet mellan 4,8\u20135,5. L\u00e4gst var pH-v\u00e4rdet i V\u00f6r\u00e5 \u00e5. I de f\u00f6rsurade \u00e5arna l\u00e5g aluminiumhalterna p\u00e5 skadligt h\u00f6ga niv\u00e5er. Vattnet blev ocks\u00e5 klarare, vilket \u00e4r ett typiskt fenomen under perioder med f\u00f6rsurning. \u00d6versv\u00e4mningarna i slutet av m\u00e5naden f\u00f6rs\u00e4mrade vattenkvaliteten i omr\u00e5det, men i uppf\u00f6ljningen lyckades man inte f\u00e5 tag om konsekvenserna i sin hela omfattning. I Perho \u00e5 observerades dock i samband med \u00f6versv\u00e4mningen att vattnet blev grumligare och fosforhalten \u00f6kade. Inga algblomningar observerades l\u00e4ngre i omr\u00e5det.<\/p>\n

Grundvattenniv\u00e5erna \u00e4r h\u00f6ga<\/h3>\n

Grundvattenniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6g i de \u00f6sterbottniska landskapen. Vid de riksomfattande kontrollstationerna f\u00f6r grundvattenst\u00e5ndet steg niv\u00e5erna n\u00e5got i november. Vid kontrollstationen i B\u00f6tom ligger grundvattenst\u00e5ndet n\u00e4stan 100 cm h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet f\u00f6r tidpunkten. Vid kontrollstationen i Laihela ligger grundvattenst\u00e5ndet p\u00e5 niv\u00e5er som \u00e4r typiska f\u00f6r tidpunkten. Vid kontrollstationerna i Alavo och Halso ligger niv\u00e5erna \u00e4nnu cirka 25\u201350 cm under genomsnittet, men de stiger i sakta mak. L\u00e4ngs kusten fr\u00e5n Vasa s\u00f6derut kan jordm\u00e5nen \u00e4nnu delvis vara ofrusen, men l\u00e4ngre norrut och mot inlandet \u00e4r tj\u00e4len enligt observationerna 0\u201310 cm. Om slutet av \u00e5ret f\u00f6rblir varmt och regnigt, kan grundvattenreserven fyllas ytterligare.<\/p>\n

Mer information p\u00e5 webben:<\/p>\n