{"id":35184,"date":"2024-08-29T08:23:35","date_gmt":"2024-08-29T05:23:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/?p=35184"},"modified":"2024-08-29T10:42:44","modified_gmt":"2024-08-29T07:42:44","slug":"bedomning-av-havsmiljons-tillstand-sma-forbattringar-i-tillstandet-av-finlands-havsomraden-helhetsbilden-fortfarande-dalig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/bedomning-av-havsmiljons-tillstand-sma-forbattringar-i-tillstandet-av-finlands-havsomraden-helhetsbilden-fortfarande-dalig\/","title":{"rendered":"Bed\u00f6mning av havsmilj\u00f6ns tillst\u00e5nd: Sm\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttringar i tillst\u00e5ndet av Finlands havsomr\u00e5den, helhetsbilden fortfarande d\u00e5lig"},"content":{"rendered":"
\n

Finlands milj\u00f6central, milj\u00f6ministeriet och N\u00e4rings-, trafik- och milj\u00f6centralen i Egentliga Finland informerar om en ny webbpublikation:<\/p>\n

\u00d6stersj\u00f6ns tillst\u00e5nd \u00e4r fortfarande i huvudsak d\u00e5ligt. I alla havsomr\u00e5den st\u00f6r \u00f6verg\u00f6dningens inverkan naturens m\u00e5ngfald och n\u00e4ringsv\u00e4vens funktion. Den skadliga utvecklingen h\u00e5ller dock m\u00f6jligtvis p\u00e5 att brytas. \u00c4ven om f\u00f6r\u00e4ndringen inte \u00e4r stor j\u00e4mf\u00f6rt med den f\u00f6reg\u00e5ende tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningen\u00a0 som publicerades 2018, syns en liten f\u00f6r\u00e4ndring till det b\u00e4ttre i uppf\u00f6ljningen p\u00e5 l\u00e4ngre sikt.<\/p>\n<\/blockquote>\n

Havsmilj\u00f6ns tillst\u00e5nd i Finland har bed\u00f6mts med hj\u00e4lp av ett omfattande expertn\u00e4tverk under ledning av Finlands milj\u00f6central. Tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningen baserar sig p\u00e5 vetenskapliga och granskade resultat. Som material har det anv\u00e4nts mellan 2017\u20132022 insamlat uppf\u00f6ljningsdata fr\u00e5n havsomr\u00e5det, som grundar sig p\u00e5 \u00f6ver hundra indikatorer fr\u00e5n havsv\u00e5rden. Med hj\u00e4lp av dessa kan man bed\u00f6ma hur Finlands havsomr\u00e5den m\u00e5r. En del av dem har f\u00f6ljts upp i \u00e5rtionden, men en del \u00e4r nyare.<\/p>\n

Genom skydds\u00e5tg\u00e4rder kan havsnaturen f\u00f6rb\u00e4ttras<\/h3>\n

I bed\u00f6mningen av \u00d6stersj\u00f6ns tillst\u00e5nd granskas havsnaturens m\u00e5ngfald med hj\u00e4lp av marina d\u00e4ggdjur, f\u00e5glar, fiskar, planktonsamh\u00e4llen, havsbottens livsmilj\u00f6er och n\u00e4ringsv\u00e4v. Havsnaturen \u00e4r i ett tr\u00e4ngt l\u00e4ge p\u00e5 grund av \u00f6verg\u00f6dning och m\u00e5nga andra st\u00f6rningar f\u00f6rorsakade av m\u00e4nniskan. I v\u00e4xt- och djursamh\u00e4llena p\u00e5 havsbottnen och i det \u00f6ppna havets ekosystem har arter som gynnas av \u00f6verg\u00f6dning blivit vanligare. Havsnaturen \u00e4r i genomsnitt i b\u00e4ttre skick i Bottniska viken \u00e4n i de sydligare finska havsomr\u00e5dena. F\u00f6rb\u00e4ttrat tillst\u00e5nd kan ses bland annat i utvecklingen av gr\u00e5s\u00e4len, fiskarna och vissa populationer av havsf\u00e5glar.<\/p>\n

\u201dHavsnaturen kan f\u00f6rb\u00e4ttras eller \u00e5terst\u00e4llas genom skydds\u00e5tg\u00e4rder, n\u00e4r de riktas r\u00e4tt och genomf\u00f6rs i tillr\u00e4ckligt stor omfattning. Detta syns bland annat som en positiv inverkan av fiskebegr\u00e4nsningarna p\u00e5 g\u00f6sbest\u00e5ndet i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet eller n\u00e4r fr\u00e4mmande rovdjur avl\u00e4gsnas och havsf\u00e5gelbest\u00e5ndens ungproduktion visar goda resultat ”, summerar koordinatorn f\u00f6r bed\u00f6mningen av tillst\u00e5ndet, forskningschef Samuli Korpinen<\/b> vid Finlands milj\u00f6central.<\/p>\n

\u00d6verg\u00f6dning och m\u00e4nsklig verksamhet \u00e4r de st\u00f6rsta orsakerna till \u00d6stersj\u00f6ns d\u00e5liga tillst\u00e5nd<\/h3>\n

De huvudsakliga orsakerna till \u00d6stersj\u00f6ns f\u00f6rs\u00e4mrade tillst\u00e5nd \u00e4r m\u00e4nniskans aktiviteter till havs och p\u00e5 stranden och den \u00f6verg\u00f6dande belastningen som huvudsakligen kommer fr\u00e5n avrinningsomr\u00e5det. Till havs \u00e4r sj\u00f6trafiken och fisket de verksamheter som huvudsakligen f\u00f6rs\u00e4mrar havets tillst\u00e5nd.<\/p>\n

Strandbyggen, rekreation, b\u00e5tliv samt konstruktioner och muddringar som h\u00f6r till dessa \u00e4r de huvudsakliga orsakerna till havsnaturens d\u00e5liga tillst\u00e5nd. Man har redan l\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6kt minska belastningen fr\u00e5n land, men \u00e5tg\u00e4rderna har inte bitit tillr\u00e4ckligt och n\u00e4ringsbelastningen \u00e4r fortfarande \u00a0\u00d6stersj\u00f6ns st\u00f6rsta problem. Den har dock inte \u00f6kat i n\u00e5got havsomr\u00e5de och punktbelastningen har minskat i stor utstr\u00e4ckning. S\u00e4rskilt i Finska viken och Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet uppr\u00e4tth\u00e5lls havets \u00f6verg\u00f6dda tillst\u00e5nd av n\u00e4rings\u00e4mnen som tidigare hamnat i havet p\u00e5 grund av m\u00e4nsklig verksamhet, s.k. interna n\u00e4ringslager.<\/p>\n

Fr\u00e4mmande arter, nedskr\u00e4pning och undervattensbuller f\u00f6rorsakar ocks\u00e5 problem<\/h3>\n

Antalet fr\u00e4mmande arter i Finland har \u00f6kat och f\u00f6rekomsten av m\u00e5nga skadliga fr\u00e4mmande arter omfattar hela Finlands havsomr\u00e5de. Nedskr\u00e4pning av haven syns s\u00e4rskilt p\u00e5 Finska vikens, Sk\u00e4rg\u00e5rdshavets och Bottenvikens str\u00e4nder, men m\u00e4ngden skr\u00e4p p\u00e5 str\u00e4nderna har minskat under uppf\u00f6ljningsperioden. Undervattensbullret orsakar d\u00e5ligt tillst\u00e5nd i Finska viken och bullret fr\u00e5n sj\u00f6farten har \u00f6kat under de senaste 10 \u00e5ren.<\/p>\n

M\u00e5let \u00e4r ett gott tillst\u00e5nd i havsmilj\u00f6n<\/h3>\n

\u00c4ven om det inte syns n\u00e5gra stora f\u00f6r\u00e4ndringar i tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningarna mellan 2018 och 2024, har havets tillst\u00e5nd p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt f\u00f6rb\u00e4ttrats under l\u00e4ngre uppf\u00f6ljning. L\u00e4get f\u00f6r kustens bottendjur har i synnerhet f\u00f6rb\u00e4ttrats och m\u00e4ngden milj\u00f6gifter och skr\u00e4p vid str\u00e4nderna har minskat, om man ser p\u00e5 uppf\u00f6ljningen av havetp\u00e5 l\u00e4ngre sikt. Havets tillst\u00e5ndsbed\u00f6mning \u00e4r ett kunskapsunderlag f\u00f6r \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra havets tillst\u00e5nd. De nya \u00e5tg\u00e4rderna \u00e4r klara 2027.<\/p>\n

Tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningen f\u00f6r Finlands havsf\u00f6rvaltningsplan gjordes senast 2018. Till skillnad fr\u00e5n tidigare tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningar i rapportform har materialet denna g\u00e5ng presenterats p\u00e5 en n\u00e4tsida, vilket g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r l\u00e4saren att hitta de teman som intresserar mest. Dessutom \u00e4r det m\u00f6jligt att bekanta sig med material som f\u00f6rdjupar bakgrunden till tillst\u00e5ndet och m\u00e5len. Tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningen finns i sin helhet p\u00e5 adressen \u00a0Suomen meriymp\u00e4rist\u00f6n tila 2024 (ymparisto.fi)<\/a>.<\/p>\n

Mer information<\/h3>\n

Kontaktperson vid Finlands milj\u00f6central (Syke):
\nSamuli Korpinen
\nTel. +358 40 661 8977<\/p>\n

Milj\u00f6ministeriets kontaktperson:
\nJan Ekebom
\nTel. +358 50 435 1286<\/p>\n

N\u00e4rings-, trafik- och milj\u00f6centralen i Egentliga Finlands kontaktperson:
\nJanne Suomela
\nTel. +358 40 769 9072<\/p>\n

Uppgifter om publikationen:<\/h3>\n

Webbpublikation p\u00e5 finska:\u00a0Meriymp\u00e4rist\u00f6n tila 2024 (ymparisto.fi)<\/a><\/p>\n

Webbpublikation p\u00e5 svenska: Havsmilj\u00f6s tillst\u00e5nd i Finland 2024 (miljo.fi)<\/a><\/p>\n

Piepponen H, Laamanen-Nicolas L, Korpinen S, Back M, Ekebom J, Suomela J, Lahtinen T, Paavilainen P & Rinne H (2024) Suomen meriymp\u00e4rist\u00f6n tila 2024. Verkkojulkaisu: Suomen meriymp\u00e4rist\u00f6n tila 2024 (ymparisto.fi)<\/a><\/p>\n

Foto:<\/strong> Wiljam Eklund, NTM-centralen i Egentliga Finland<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finlands milj\u00f6central, milj\u00f6ministeriet och N\u00e4rings-, trafik- och milj\u00f6centralen i Egentliga Finland informerar om en ny webbpublikation: \u00d6stersj\u00f6ns tillst\u00e5nd \u00e4r fortfarande i huvudsak d\u00e5ligt. I alla havsomr\u00e5den st\u00f6r \u00f6verg\u00f6dningens inverkan naturens m\u00e5ngfald och n\u00e4ringsv\u00e4vens funktion. Den skadliga utvecklingen h\u00e5ller dock m\u00f6jligtvis p\u00e5 att brytas. \u00c4ven om f\u00f6r\u00e4ndringen inte \u00e4r stor j\u00e4mf\u00f6rt med den f\u00f6reg\u00e5ende tillst\u00e5ndsbed\u00f6mningen\u00a0 som […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":35185,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[43],"tags":[],"class_list":["post-35184","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nytt"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35184","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35184"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35184\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":35187,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35184\/revisions\/35187"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/35185"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35184"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35184"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vesi.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35184"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}